Välkommen till Dataverkstadens lägesrapport för våren 2026. Här ger vi en samlad bild av arbetet under årets första månader, hur det utvecklas och vilka områden som är särskilt viktiga framåt. Ingen har väl missat hur AI nu är på tapeten men frågan är om diskussionen kring förutsättningarna för AI är lika frekventa?

Utvecklingen inom AI präglas av det som ofta beskrivs som en AI-vår, med höga förväntningar på effektivisering, innovation och bättre beslutsstöd. Samtidigt finns en påtaglig risk för en data-vinter, där brist på relevant, säker och högkvalitativ data begränsar möjligheten att realisera denna potential. I många organisationer finns stora datatillgångar, men de är ofta fragmenterade, svåra att dela eller bristfälligt strukturerade.

Det stärker Dataverkstadens inriktning om att fokus också måste läggas på att kunna tillgängliggöra och dela data på standardiserade, interoperabla och tillgängliga sätt. Utan data kommer vi inte få de effekter av AI som förväntas. Vi har därför fortsatt med förnyat fokus på prioriteringar, struktur och förutsättningar, samtidigt som vi arbetar med nya datamängder där behov och efterfrågan är tydlig.

Trevlig läsning!

Ny medlem i verkstaden

Vi har glädjen att välkomna Södertälje kommun som ny medlem i Dataverkstaden. Södertälje kommer med konkreta erfarenheter av hur data kan göras tillgänglig och användbar. Ett exempel är arbetet med att publicera kommunens offentliga konst som öppna data. Genom att strukturera och tillgängliggöra information om konstverk digitalt blir den mer tillgänglig för invånare, besökare och utvecklare, samtidigt som kommunen får bättre förutsättningar att förvalta och skydda konsten i stadsrummet. Kommunen publicerar också leverantörsfakturor som öppna data, vilket bidrar till ökad transparens kring kommunens kostnader och gör informationen enklare att ta del av.

Vad vi har arbetat med

För att kunna skapa mer konkret nytta har vi valt att fokusera mer på ett begränsat antal dataområden där Dataverkstaden bedöms kunna skapa konkret nytta. Ett centralt exempel är arbetet med att fylla på vår 100-lista, där diskussionerna har gått från övergripande behov till mer konkreta vägval kring vilka datamängder som är relevanta att prioritera. Listan används som ett praktiskt verktyg för att stödja prioriteringar och skapa samsyn kring vilka datamängder som ska drivas vidare.

Stöd till kommuner och regioner

Dataverkstaden har under perioden gett stöd i dialoger kopplade till strukturerad datadelning och kommande krav. Ett tydligt exempel är arbetet kopplat till lönetransparensdirektivet, där behovet av gemensamma strukturer för lönedata har konkretiserats. Läs mer om direktivet under pågående och planerade aktiviteter nedan.

Arbetet har även omfattat stöd i att använda befintliga arbetssätt och metodik för att analysera verksamhetsbehov och relevanta datamängder som grund för fortsatt arbete. Vi vill säkerställa att förmågan att arbeta med detta stärks hos medlemmarna så att de kan få mer kraft i att driva arbetet med att tillgängliggöra data. Hjälp till självhjälp är något vi ofta nämner just därför.

Utveckling av arbetssätt och underlag

Dataverkstaden utvecklar kontinuerligt vår verktygslåda som finns tillgänglig via hemsidan (dataverkstad.se). Här finns nu utöver tidigare material också steg för steg guider till hur man kan arbeta från idé till färdig dataspecifikation samt hur man kan använda dataspecifikationer som finns på dataportal.se. Ett konkret exempel på verktyg är nyttokalkylatorn, som har använts för att tydliggöra nyttor och effekter av datadelning.

Vi undersöker också hur redan realiserade datamängder leder till faktisk användning i verksamheter. Det ger oss möjligheter att även stötta i hur data kan användas i praktiken, vilka hinder som finns och vilka strukturer som behöver vara på plats.

Vi har arrangerat webbinarier på teman som våra medlemmar har efterfrågat, bland annat berättade forskaren Leman Isik om nyttorealisering i praktiken vid ett tillfälle och vid ett annat gav Region Örebro län tillsammans med Degernäs camping och Visit Sweden en presentation av hur de arbetar med datadelning för att stärka besöksnäringen.

Samtliga webbinarier finns inom kort publicerade på vår Youtube-kanal som nu är under uppbyggnad.

Publicerade dataspecifikationer

Inför höstens val har vi tagit fram en dataspecifikation för vallokaler. Specifikationen finns framtagen sedan tidigare och är publicerad på dataportal.se. Vi har också uppdaterat specifikationen för offentliga toaletter som bl.a. används av Malmö stad och Göteborgs stad. Arbetet med dataspecifikationer för Ledig tomtmark fortgår också, där kommer inom kort tomtmark även för näringsverksamheter finnas med. Vi har också på medlemmars begäran publicerat en dataspecifikation för hundrastgårdar.

Samverkan och nätverk

Dataverkstaden har fortsatt vara aktiva i samverkan med regionala och nationella aktörer. Arbetet har i flera fall handlat om att se hur olika initiativ kan dra nytta av varandras arbete för att växla upp värdet av det som redan är gjort.

Vi kan konstatera att det pågår ett stort antal initiativ inom området, både nationellt och regionalt. Vi vill gärna bidra där det är möjligt, skapa överblick och verka för samordning, i syfte att undvika att liknande lösningar utvecklas parallellt på flera håll. Samverkan handlar både om att att initiera nya insatser och att koppla samman befintliga initiativ, tydliggöra gränssnitt och bidra till att resurser används mer effektivt.

Pågående och planerade aktiviteter framåt

100-listan 2.0

100-listan utgör en central del av Dataverkstadens arbete och används som ett praktiskt verktyg för prioritering. I den samlar vi de förslag på datamängder som vi får in och prioriterar dem utefter ett antal parametrar som bland annat verksamhetsnytta, efterfrågan och Dataverkstadens möjligheter att realisera en dataspecifikation. Listan uppdateras kontinuerligt i takt med att nya behov uppstår och omvärlden förändras. Har din organisation behov av att få stöd med att undersöka om hur en datamängd kan göras delbar, hör av er till oss så undersöker vi det. Ett första steg för er kan också vara att nyttja de steg-för-steg guider vi har på hemsidan i vår verktygslåda.

Prioriterade dataområden

Inom flera områden pågår arbete kopplat till:

• upphandlingsdata, där pilotarbete pågår
• ekonomidata, exempelvis leverantörsreskontra, där tidigare arbete tas vidare
• geografiska data och POI, med nya tillämpningar
• IoT- och temperaturdata
• klimatrelaterade datamängder, med fokus på uppföljning och analys

Utöver det arbetar vi också med ett antal datamängder som är kopplat till kommande direktiv och konkreta behov.

Lönetransparensdirektivet

Lönetransparensdirektivet (EU 2023/970), ska vara genomfört senast 2026, innebär ökade krav på transparens och rapportering av lönedata. För kommuner och regioner innebär detta att data som i dag finns spridd över flera system behöver kunna samlas in och struktureras på ett mer enhetligt sätt.
Regeringen har samtidigt lyft frågor till EU om direktivets genomförbarhet och verkat för att se över tidsplanen, vilket innebär att förutsättningarna fortsatt kan komma att förändras.

Oavsett detta kvarstår behovet av att skapa bättre struktur, gemensamma definitioner och förutsättningar för att hantera och rapportera lönedata.

EMFA-direktivet (European Media Freedom Act)

Direktivet antogs i EU 2024 och ska genomföras under 2026-2027. Det innebär ökade krav på rapportering och transparens kring offentlig finansiering av media och annonsering. För kommuner och regioner gör det att data som i dag ofta hanteras utspritt behöver kunna samlas in, struktureras och rapporteras på ett mer enhetligt sätt.

Det medför behov av tydligare definitioner, gemensamma strukturer och arbetssätt. Här kommer Dataverkstaden bidra till medlemmarna genom att stödja analys av datamängder, identifiera behov av gemensamma strukturer och ta fram eller stödja framtagandet av dataspecifikationer som underlättar rapportering och jämförbarhet

Ekonomidata och leverantörsreskontra

Intresset för ekonomidata ökar, och dialoger förs kring hur tidigare arbete kan tas vidare. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplat till systemstöd, standardisering och ansvarsfördelning.

Som ett konkret exempel på utvecklingen inom området har DELA publicerat ett exempel kring leverantörsreskontra som öppna data, se mer på DELAs webbplats.

Dataspecifikationen för leverantörsreskontra finns framtagen sedan tidigare, och arbetet under perioden har i större utsträckning handlat om att se hur Dataverkstaden kan stötta medlemmarna i att införa och använda den i praktiken.

Dataverkstaden Klimat

Arbetet inom Dataverkstaden Klimat har fortsatt att utvecklas under perioden och utgör ett viktigt fokusområde framåt. Genom genomförda workshops och dialoger med kommuner, regioner och andra aktörer har ett stort antal potentiella datamängder och KPI:er identifierats.

Arbetet har nu gått från en inledande kartläggning till att i högre grad handla om prioritering och konkretisering. Fokus ligger på att identifiera de datamängder som är mest relevanta för kommuner och regioner, exempelvis kopplat till uppföljning av klimatåtgärder, samhällsplanering och analys.

En viktig utgångspunkt är att de datamängder som tas vidare ska vara möjliga att använda i praktiken, både för intern uppföljning och för jämförelser mellan aktörer. Samtidigt pågår dialoger kring möjligheter till samverkan och eventuell extern finansiering, bland annat med nationella aktörer.

Arbetet syftar på sikt till att skapa gemensamma strukturer och förutsättningar för jämförbar och interoperabel klimatdata, vilket kan bidra till både bättre beslutsunderlag och mer effektiv uppföljning.

Omvärldsspaning

Utvecklingen inom datadelning fortsätter att accelerera, både globalt, inom EU och nationellt, med en tydlig förskjutning från principer till praktisk tillämpning.

Globalt
Internationellt syns en tydlig utveckling från fokus på öppen publicering av data till mer kontrollerad och behovsstyrd datadelning. Allt fler initiativ handlar om att möjliggöra delning mellan aktörer, snarare än att göra data helt öppet tillgänglig.

Dataspaces och federerade lösningar lyfts fram som centrala modeller, där data kan delas på ett säkert och strukturerat sätt mellan organisationer.

• International Data Spaces Association
• EU Data Spaces overview

Samtidigt ökar kraven på att data ska vara standardiserad, interoperabel och möjlig att använda i olika sammanhang, inte minst i gränsöverskridande samarbeten.

EU
EU:s regelverk, såsom Data Act och Data Governance Act, befinner sig i implementeringsfas och ställer ökade krav på hur data delas och används. Tillsammans med AI Act skapar de ett ramverk där datadelning blir en central del av digital utveckling och innovation.

• Data Act
• Data Governance Act
• AI Act

Utvecklingen innebär ett ökat fokus på gemensamma standarder, datakvalitet och juridisk efterlevnad, vilket påverkar hur offentlig sektor behöver arbeta med sina data.

Nationellt
I Sverige syns en tydlig förstärkning av arbetet med datadelning som en förutsättning för digitalisering och AI. Regeringen har gett flera uppdrag kopplade till att stärka datahantering och tillgängliggörande av data i offentlig sektor.

Bland annat har Statistiska centralbyrån (SCB), med stöd av DIGG, fått i uppdrag att förbereda en ny funktion för stöd kring hur data kan organiseras, kvalitetssäkras och delas – läs mer på regeringens webbplats.

DIGG har samtidigt ett fortsatt uppdrag att utveckla infrastrukturen för datadelning och tillgängliggörande av data, exempelvis genom dataportal.se.

Sammantaget innebär utvecklingen att kraven på strukturerad datadelning ökar, och att behovet av gemensamma arbetssätt, prioriterade datamängder och samordning mellan aktörer blir allt tydligare.

Har du frågor, vill ta del av vårt arbete eller kanske önskar din organisation bli medlemmar, hör gärna av dig. Gå gärna också in på vår Linkedin-sida och prenumerera så missar du inga nyheter från oss.