Elektroniska lås, röststyrda hemlarm och smarta högtalare. Inför Black Friday står smarta prylar högt upp på mångas inköpslistor, och över hälften av svenskarna äger redan minst en uppkopplad pryl enligt Svenskarna och internet 2019. Men är vi verkligen mogna för det internetstyrda folkhemmet?
Internetstiftelsens rapport Barnen och internet visar att många föräldrar saknar kunskap om barnens digitala liv, som föräldrar till högstadiebarn där bara en tredjedel är väl insatta. Och bara strax över hälften av föräldrarna till mellan- och högstadiebarn känner till de flesta som deras barn kommunicerar med på nätet.
Idag använder drygt hälften av svenskarna digitala sjukvårdstjänster, för att boka tid på vårdcentral eller förnya recept. Men vårdapparna som ersätter läkarbesök har inte slagit igenom på bred front.
Förr var dataspelande något som utövades i ensamhet framför en skärm. Sedan dess har spelandet utvecklats och idag är det vanligt att titta på andra som livesänder sitt spelande. En femtedel av alla internetanvändare i Sverige gör det, enligt Svenskarna och Internet 2019. Men vad är det som lockar?
Årets Code Week-utmaning är avslutad, och tusentals elever har provat på programmering genom Digitala lektioner. Över 50 000 kronor har också samlats in till Unicef.
Ett förslag om att polisen ska få installera avlyssningsprogram i mobiler och datorer ska användas mot grov brottslighet, men kritiker menar att det slår mot den personliga integriteten och leder till mindre säkra datorsystem.
Nära hälften av internetanvändarna känner sig övervakade på nätet. Särskilt växer oron över att storföretag som Facebook och Google ska inkräkta på den personliga integriteten. Förtroendet för myndigheter är större, men även här har oron vuxit över tid, enligt Svenskarna och internet 2019.
Datorn kraschar, men trots nederlaget är datumet 29 oktober 1969 historiskt. Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum. Följ med på en snabbresa genom historien när internet fyller 50 år.
Digitala brevlådor och appar för bank eller kollektivtrafik underlättar vardagen för många. Rapporten Svenskarna och internet 2019 visar dock att alla inte är med på det digitala snabbtåget. Varför halkar vissa grupper efter när samhällstjänsterna flyttar ut på nätet?
