Hemarbetarna vill fortsätta att jobba på distans – men inte hela tiden
Läs rapporten Svenskarna och internet 2020
Svenskarna och internet är en årlig rapport om svenska folkets internetvanor. I år fokuserar rapporten på hur digitaliseringen har påverkats av pandemin. Klicka på rubriken för att läsa rapporten.
Digital after work, att jobba hemifrån och sitta i digitala möten i Zoom eller Teams. Under 2020 fick många snabbt lära sig ett nytt sätt att förhålla sig till sin arbetsplats. Och mycket av vårt nya beteende vill vi ta med oss in i framtiden, visar rapporten Svenskarna och internet 2020.
Pandemin har tvingat oss att ställa om vårt sätt att leva och arbeta. Under året har distansjobb hemifrån blivit en vardag för många, och det snabbt.
– Hade någon sagt för ett år sedan att vi skulle ändra vårt sätt att arbeta på så här kort tid så hade jag inte trott att så många företag skulle klara det. Dels av rent tekniska skäl men också av kulturskäl. Den här totala omställningen är förvånande, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen.
Tiofaldig ökning av svenskar som jobbar hemifrån
Och så dramatiskt har förändringen faktiskt varit. Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2020 visar att andelen svenskar som arbetat hemifrån heltid har mer än tiofaldigats under pandemin, från 2 till 23 procent. Av de som har jobbat hemifrån har dessutom hela 83 procent tyckt att det har fungerat bra. Ungefär lika många, drygt åtta av tio, tycker att de har kunnat genomföra majoriteten av sina arbetsuppgifter på hemmaplan.
– Det är en enormt stor ökning. Många som inte tidigare har haft sätt att utföra distansarbete på, har blivit tvungna att göra det. Vi ser också att det är en stor del av dem som tycker att det har fungerat bra, säger Jannike Tillå.
Sociala kontakten med kollegor blir svårare
Andreas Ivarsson, 36 år, bor i Hässelby och är en av dem som har jobbat hemifrån under året. Han började jobba hemifrån i slutet av februari och har sedan dess bara varit på kontoret ett fåtal gånger.
– Det har gått väldigt mycket lättare än jag trodde att det skulle göra i längden. Men det svåra är att få till den sociala kontakten med kollegorna. Man måste hitta nya sätt att göra det på, säger Andreas Ivarsson.
Ett av de nya sätten för att behålla den sociala kontakten med kollegor vid distansarbete har varit att delta i digitala after work. Undersökningen visar att 15 procent av de arbetande svenskarna under året har haft digital AW för första gången. Men för Andreas är det en av de saker som han inte tyckt fungerat så bra.
– Jag tycker det känns konstigt och det är inte samma grej. I fysiska sammankomster gör det inte lika mycket om man pratar på och avbryter varandra men digitalt blir det mer abrupt, säger han.
En ny vardag med digitala möten
Något annat som har genomsyrat det digitala distansarbetet är alla möten vi har online. Program som Zoom och Microsoft Teams, som förut var videoverktyg som förhållandevis få använde, har blivit vardag för de allra flesta. I Svenskarna och internet 2020 svarar nio av tio som har jobbat hemifrån att de har haft digitala videomöten under pandemin.
– Nu är folk bättre på att kommunicera via videomöten. Det är inga konstigheter att snabbt ringa upp en kollega på video om jag till exempel vill visa något. Nu använder jag heller inte telefonen lika mycket utan kommunicerar ofta via något chattverktyg eller Zoom, säger Andreas Ivarsson.
Nio av tio tycker att de sitter för mycket framför skärmen
Men allt är inte bara positivt i spåren av det ökade hemarbetet, visar rapporten. Hela 90 procent av de som har jobbat hemma svarade i årets tredje kvartal att de tycker att de spenderar för mycket tid framför skärmen. Det är en ökning från 79 procent från årets första kvartal.
Det är inget tvivel om att många vill fortsätta att jobba hemma. Men det är intressant att se att det är ganska få som vill jobba på distans helt och hållet.
Jannike Tillå
– Förut hade man kanske visserligen med sig datorn på till exempel möten i fysiska rum, men nu använder man den hela tiden, säger Andreas Ivarsson.
Att det digitala distansarbetet har fungerat bra för de allra flesta är ändå tydligt. Inte minst för att hela 89 procent säger i rapporten att de vill fortsätta att arbeta hemifrån även efter pandemin. Bara inte fullt ut.
– Det är inget tvivel om att många vill fortsätta att jobba hemma. Jag tror att det handlar om flexibilitet, att få ihop vardagspusslet och att sitta helt eller delvis hemma vid vissa typer av arbete. Men det är intressant att se att det är ganska få som vill jobba på distans helt och hållet, säger Jannike Tillå.
Jobba hemifrån svårare för vissa grupper
Undersökningen fokuserar på den målgrupp som har kunnat jobba hemifrån, men det finns också en stor grupp som inte alls har kunnat jobba hemifrån under pandemin. Dessutom ser Jannike Tillå andra möjliga baksidor med distansarbetet.
– De yngre tycker att det är svårare med distansarbetet. Man kan också fundera kring hur det gick för de team som inte var starka sedan innan, som inte redan hade en bra kommunikation och kände varandra. Och hur blir det med nyanställda och nyutexaminerade, hur tar de sig in på arbetsplatserna?
För Andreas Ivarsson har den nya arbetssituationen med hemarbete också bidragit till en lite mindre stressig vardag och flera andra fördelar.
– På mitt jobb har vi också blivit bättre på att berätta för varandra vad man ska göra under dagen. Jag gillar också när det är tyst runt om mig, och det är svårt när man sitter i ett öppet kontorslandskap. Om man planerar dagen så kan man också få mer saker gjorda i sitt privatliv. Har man som jag barn så behöver man heller inte stressa till och från jobbet.
Om du tittar framåt, skulle du vilja fortsätta att jobba hemifrån när pandemin är över?
– Ja. Jag tror det här har varit en ögonöppnare för många, både anställda och chefer. Sedan tror jag att det är viktigt att man ses i alla fall någon gång i veckan. Framför allt kreativa möten där man ska bolla idéer tycker jag blir mycket bättre när man ses fysiskt, säger Andreas Ivarsson.
Svenskarna och internet 2020
Undersökningen Svenskarna och internet började göras år 2000. Syftet med undersökningen är att vara en opartisk kunskapskälla och ett beslutsunderlag för digitaliseringen av både samhälle och näringsliv. Resultaten i årets undersökning bygger på insamlad data från första (Q1) och tredje (Q3) kvartalet 2020.
För första gången har vi i år också begränsat vår undersökning till Sveriges internetanvändare. I årets första kvartal ställde vi frågor också till den del av befolkningen som inte använder internet, och dessa lyfte vi i en särskild delrapport som släpptes tidigare i år.
Läs hela rapporten Svenskarna och internet 2020.
Läs delrapporten Svenskarna och internet Q1 2020 om digitalt utanförskap.
