Vad är ett demokratiskt samtal i en digital tid?
Se Åsa Wikforss diskutera faktaresistens och den stora oenigheten
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien, diskuterar faktaresistens och vilka följder den får i det här populära evenemanget på Goto 10. Hon pekar också på riskerna med att vår tillit till källor polariseras allt mer - se samtalet här!
De sociala plattformarna är där vi tar del av nyheter, kunskap och umgås. Det är också en plats för desinformation, propaganda och näthat. Hur säkrar vi ett demokratiskt samtal i en digital tid?
Digitaliseringen har skapat fantastiska möjligheter för människor att ta del av information och kommunicera uppfattningar, idéer och åsikter med varandra. Internet och sociala medier har i grunden ändrat förutsättningarna för det demokratiska samtalet och bidragit till att sänka trösklarna för demokratiskt deltagande. Samtidigt har utvecklingen på senare år tydliggjort att det också finns baksidor med digitaliseringen.
Samma innovativa teknologier som för människor samman kan användas för att göra intrång i människors privatliv och polarisera samhällsdebatten.
Redan inför valet 2018 uppgav 14 procent att de utsatts för näthat eller att någon har skrivit något negativt om dem på nätet, enligt Svenskarna och internet valspecial. Samma undersökning visar att mer än sex av tio som uttryckt sin politiska åsikt har utsatts för näthat och över 27 procent uppger att de under det senaste året har avstått från att utrycka politiska åsikter på för att undvika hård kritik, hat och hot.
Desinformation och näthat en utveckling som oroar
Utvecklingen oroar regeringen som 2018 tillsatte en kommitté som fick uppdraget att kartlägga och arbeta med insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat. Kommittén ”Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet” eller kortversionen Det demokratiska samtalet lämnade den 30 september sitt betänkande till regeringen. Men redan i maj publicerade de en bok, ”Det demokratiska samtalet i en digital tid – en antologi om desinformation, propaganda och näthat.”
Viktigt att öka kunskapen
Därför behöver du källtillit
Källkritik. Begreppet och förmågan har vi pratat om länge. Nu har det kompletterats med källtillit. Vad är det – och varför behöver vi den? Läs mer på Internetkunskap.
En del av utredningens uppdrag har varit att i samråd med andra aktörer öka kunskapen om hur de sociala plattformarna fungerar, lyfta utmaningarna och sprida goda exempel.
Som ett led i Internetstiftelsens arbete att sprida kunskap och bjuda in till dialog om ämnen som berör internet bjöd vi in representanter i kommittén för att presentera sina perspektiv på utvecklingen. Se hela eventet på Youtube.
– Vi på Internetstiftelsen jobbar dagligen utifrån visionen att alla ska vilja, kunna och våga använda internet. Vi måste ställa krav på plattformarna att de ska vara öppna med vad de gör med våra data. Samtidigt måste vi som användare inse att det vi gör på nätet lämnar spår, säger Jannike Tillå, kommunikationschef på Internetstiftelsen.
Desinformation som påverkar demokratiska val
De sociala medierna har också blivit ett forum för desinformation, propaganda och näthat och används systematiskt för att påverka opinionen i flera länder, enligt bland annat EU:s utrikestjänst EEAS.
Vi ser många exempel där man köper positiva eller negativa omdömen och betalar spammare för att skriva negativa kommentarer.
Hanna Linderstål, kartlägger virtuell lobbyism, alltså att påverka makthavare i en digital tid.
Hanna Linderstål är vd på Earhart Business Protection Agency, och expert på kartläggning och analys av informationspåverkan mot myndigheter och näringsliv. Enligt henne kan det handla om att påverka opinionen i en viss fråga genom förfalskat innehåll, skapa en falsk gräsrotsrörelse, eller att använda läckor med falskt innehåll för att påverka makthavare till att fatta vissa beslut. Svårigheten är att det finns lite samlad statistik och att utvecklingen går fort.
– Vi ser många exempel där man köper positiva eller negativa omdömen, betalar spammare för att skriva negativa kommentarer eller startar olika grupper online där man samlar de som tycker lika i en viss fråga. Syftet är ofta att sprida misstro, och det finns indikationer som pekar på aktörer som befinner sig i främmande stat, säger hon.
Förenklad bild av näthotet
Många har dragit slutsatsen att internet och sociala medier är ett hot mot demokratin. Men det är att göra det för enkelt för sig, anser Anders Sundell, forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet. Han har studerat sociala medier och det politiska deltagandet och målar upp en mer komplex bild av dagens polarisering och debattklimat.
Nästan alla har en känsla av att det blivit mer polariserat och att det lett till ett minskat engagemang, men stämmer det? Det är svårt att avgöra vad som beror på internet och teknologierna och vad som har andra orsaker.
Anders Sundell, forskare vid Göteborgs Universitet.
Enligt honom är det viktigt att hålla huvudet kallt och fråga sig vad i utvecklingen som beror på de sociala medierna, och vad som är tidens anda.
– Nästan alla har en känsla av att det blivit mer polariserat och att det lett till ett minskat engagemang, men stämmer det? Det finns inga belägg i forskningen för att ondskefulla algoritmer har orsakat en ökad polarisering. Filterbubblornas betydelse är överdriven, i alla fall de som orsakas av algoritmer. Vi ser mer av en viss typ av innehåll mycket på grund av att vi har en tendens att umgås med människor som är lika oss själva.
Anders Sundell tycker också att det är viktigt att definiera vilken demokrati man jämför med när man kritiserar det som händer idag.
– Man måste förstå att sociala medier utmanar det rådande läget och att maktförhållandena ändras. Visst kan de ha bidragit till en ökande polarisering i USA men det beror även på traditionell media och tv. Det är svårt att avgöra vad som beror på internet och teknologierna, och vad som har andra orsaker, säger han.
En nationell strategi för ökad motståndskraft
Kommitténs uppdrag var att arbeta med hur digitala miljöer påverkar människors deltagande och delaktighet i demokratin, med särskilt fokus på utmaningar som desinformation, propaganda och näthat. Det handlar om hur vi i Sverige kan upprätthålla ett väl fungerande, inkluderande och öppet demokratiskt samtal, där alla medborgare känner att de vill och kan delta.
Mycket i dagens samhälle är inte utformat för dagens digitala plattformar och det gör att det blir ett glapp både i förståelsen av systemen och i lagstiftningen. Därför föreslår utredningen en nationell strategi för en stärkt motståndskraft och bland annat en ny utredning för att att analysera hur demokratin påverkas av globala plattformsföretag och om det finns behov av reglering.
– Vårt demokratiska samtal i den fysiska världen finns också i en digital arena. Det är nya miljöer som inte är designade för demokratiska samtal och som ägs av andra aktörer utanför Sveriges gränser. Vi behöver veta mer om hur det påverkar demokratin, säger Carl Heath, forskare och särskild utredare för utredningen.
Det demokratiska samtalets uppdrag och förslag på åtgärder
Uppdraget för utredningen ”Det demokratiska samtalet i en digital tid” har varit att kartlägga kunskapsläget när det gäller hur desinformation propaganda och näthat. Det har också varit att genomföra utåtriktade aktiviteter för att lyfta utmaningarna och sprida goda exempel på metoder och få fler aktörer att bidra. Utifrån det arbetet har uppdraget även varit att analysera och lämna förslag på åtgärder för en större motståndskraft hos en större del av befolkningen.
De viktigaste förslagen i utredningen:
- Det behövs en bred samling i samhället för stärkt demokratisk motståndskraft. Därför bör regeringen tillsätta en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat.
- Medie- och informationskunnigheten behöver stärkas hos såväl unga som vuxna. Arbetet behöver stärkas, samverkan mellan olika aktörer måste bli bättre och dessutom krävs mer kunskap om vilka metoder som faktiskt fungerar och ger effekt.
- Arbetet mot näthat behöver prioriteras. Det är viktigt att utsatta grupper får det stöd de behöver. Det är i dag för enkelt att komma undan med kränkningar som sker via internet.
- En utredning bör tillsättas för att analysera hur demokratin påverkas av globala plattformsföretag och om det finns behov av reglering. Dessa företag har stor påverkan på hur åsiktsbildningen tar sig uttryck genom bland annat den innehållsmoderering som sker på plattformarna.
Läs mer om utredningen Det demokratiska samtalet.
Läs boken Det demokratiska samtalet – en antologi om desinformation, propaganda och näthat (pdf).
