Åtta av tio svenskar upplever att de fastnar för länge i passivt scrollande och mer än fyra av tio tror att det påverkar deras mående negativt.

Ett klipp blir plötsligt tio. Den där grejen du skulle kolla snabbt på Instagram, Tiktok eller Youtube blir till en timmes scrollande – trots att du egentligen skulle gå och träna, läsa en bok eller sova. 

Känslan är välbekant för de flesta som någon gång har hållit i en mobiltelefon. I den nya undersökningen Svenskarna och internet 2026 uppger åtta av tio svenskar att de under det senaste året har fastnat för länge i ett passivt scrollande på mobilen. Tre av tio upplever att det händer ofta.

Svenskarna och internet 2026

En årlig studie av svenskarnas internetvanor. I årets rapport följer vi hur AI förändrar svenskarnas digitala vardag, men också hur vår relation till nätet fortsätter att utvecklas.

Nästan ingen tycker att slöscrollandet får dem att må bättre. Hela 44 procent tror att det påverkar måendet negativt, medan bara två procent upplever motsatsen. I rapportens fritextsvar beskrivs scrollandet bland annat som en tidstjuv och en ”ondsint snuttefilt”. Många berättar om dåligt samvete, stress, sömnsvårigheter och känslan av att tiden har försvunnit utan att ge särskilt mycket tillbaka.

Unga är värst drabbade

Unga vuxna mellan 20 och 34 år är mest drabbade. Bland kvinnorna i den åldern uppger tre av fyra att de mår sämre av sitt passiva scrollande.

Jannike Tillå är chef för samhällsnytta och kommunikation på Internetstiftelsen. Hon tycker att siffrorna är bekymmersamma – och att ordet fastna är centralt.

– Det handlar inte bara om att vi scrollar, utan om att vi upplever att vi inte kan bryta när vi själva vill. När så många känner igen sig finns det anledning att fundera över vilka digitala miljöer som erbjuds både barn och vuxna.

Det betyder inte att åtta av tio svenskar är beroende av mobilen eller mår dåligt generellt. Men upplevelsen av att tappa kontrollen över sin tid säger något om vår digitala vardag.

All skärmtid är inte dålig

Att rapporten särskilt undersöker passivt scrollande är ingen slump. Begreppet skärmtid säger ganska lite om vad en person faktiskt gör. En timme framför skärmen kan vara ett videosamtal med en vän, arbete, kreativt skapande eller ett spel där man samarbetar med andra. Men det kan också vara en timme av planlöst scrollande där nästa klipp hela tiden väljs åt användaren.

– Om vi bara pratar om skärmtid är det lätt att utgå från att all tid framför en skärm är dålig och att begränsningen är det viktiga. Då likställer vi sådant som bygger relationer eller lär oss saker med ett passivt och tidskonsumerande beteende. Vi behöver särskilja vad det faktiskt är som är problematiskt, säger Jannike Tillå.

Hjälper en digital detox?

Att många upplever att de fastnar märks också i hur svenskarna försöker förändra sina digitala vanor. Tre av tio har tagit en digital detox, till exempel genom att pausa sociala medier eller ta bort en app. Ytterligare var femte kan tänka sig att prova.

De som har tagit en paus beskriver bland annat mer tid, bättre fokus, mindre stress och bättre sömn. Samtidigt kan en detox också innebära nackdelar, som ensamhet eller känslan av att missa vad som händer.

Jannike Tillå ser därför pausen som ett möjligt verktyg, snarare än en lösning i sig.

– En detox kan hjälpa oss att upptäcka vad användningen gör med oss och hur det känns när vi inte använder en viss tjänst. Men det viktiga är vad vi förändrar när vi kopplar upp oss igen.

Att hitta en bättre digital balans behöver alltså inte handla om att koppla bort helt, utan om att förstå när och varför vi fastnar – och skapa vanor som fungerar bättre i vardagen.