Förstagångsväljare möter politiken i sina sociala medie-flöden, men äldre vänder sig till traditionella medier. Internetstiftelsens nya rapport visar ett splittrat informationslandskap inför valet.

Varannan svensk tar del av politiskt innehåll i sociala medier. Samtidigt är det fortfarande traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar som värderas högst som informationskällor. Men skillnaderna mellan generationerna är stora, och riskerar att leda till att väljare möter helt olika bilder av politiken. Det visar den nya rapporten Svenskarna och internet: Valspecial 2026 från Internetstiftelsen.

Politiken dyker upp i flödet

Sociala medier är en vanlig källa till politisk information, inte minst bland yngre väljare. Många förstagångsväljare möter politiken i form av korta klipp och inlägg som dyker upp i flödet. Nära 4 av 10 förstagångsväljare följer politiker, politiska influencers eller experter på sociala medier.

– Jag brukar få upp en del virala grejer, typ korta klipp från debatter där politiker säger något som sticker ut, säger Philip Hansson, 19, som ska rösta för första gången i höst. 

Han följer själv inga politiker eller influencers med politiskt innehåll, men möter ändå politiskt innehåll i sina sociala appar.

Tiktok viktigare för unga väljare

Enligt den nya rapporten har plattformar som Tiktok ökat markant i betydelse bland unga väljare.  Och allt fler börjar se sociala medier som en viktig informationskälla.

– Attityden har förändrats. Tidigare har sociala medier setts som mindre viktiga, och mindre trovärdiga. Men bland förstagångsväljarna ser vi nu att många upplever exempelvis Tiktok  som viktig källa, säger Jannike Tillå som är chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

I sociala medier blandas innehåll från nyhetsredaktioner med innehåll från influencers och kompisar. Det gör det svårare att värdera informationen, menar Jannike Tillå. Hon ser också en risk i hur innehållet på de sociala plattformarna formas:

– Algoritmerna är väldigt bra på att servera sådant som känns relevant för användaren. Det innebär att man framför allt möter innehåll man redan visat intresse för. När man matas med samma typ av budskap gång på gång finns en risk att man får en skev bild av verkligheten, säger hon.

Jannike Tillå lyfter även att det är förhållandevis få som klickar sig vidare, i stället fastnar många i scrollande. 

– Om man bara tar del av information i sociala medier finns det egentligen ingen möjlighet att få ett djup. Politik är komplext, och det kräver att man tar del av mer än korta klipp, säger hon.

Väcker intresse – men räcker inte hela vägen

Rapporten pekar samtidigt på en parallell trend där lyssnandet på poddar ökar, särskilt bland unga, vilket ger utrymme för fördjupning. Undersökningen visar också att många väljare, särskilt yngre, tänker att valkompasserna kommer att vara viktiga inför deras beslut.

Förstagångsväljaren Philip Hansson har redan testat en valkompass inför valet, med ett resultat som inte blev som han tänkt sig.

– Jag blev rätt förvånad över resultatet och jag kommer inte rösta på det partiet. Men det gav mig i alla fall en bra riktning, säger han. 

Han har ännu inte bestämt sig för hur han ska rösta, men planerar att ta del av debatter och läsa på mer om partiernas politik.

Var fjärde förstagångsväljare pratar politik med AI

Rapporten visar också att det är vanligt bland unga att vända sig till AI för att ställa frågor om politik och samhällsfrågor, var fjärde förstagångsväljare har gjort det.

– Många som använder AI för politik och samhällsfrågor vill få svar på exempelvis vad partierna tycker i olika sakfrågor. Samtidigt är det viktigt att inte förlita sig enbart på de svaren, utan att kontrollera informationen i flera källor, säger Jannike Tillå.

Philip Hansson använder AI, och är medveten om begränsningarna.

– Jag tror absolut att AI kan vara en bra väg för att få information om partierna. Men man kan ju inte bara lita på det rakt av. Om det är något som låter konstigt söker jag upp det på någon annan källa också, säger han.

Samma val – olika verkligheter

Skillnaderna i medievanor blir tydliga i jämförelse med andra grupper. Pensionärer tar i högre grad del av politisk information via traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar, där innehållet består av redaktionellt urval och ofta ger större utrymme för fördjupning. Föräldragenerationen rör sig i stället mellan flera världar – med både sociala medier och traditionella källor i sin medievardag.

– De har ett ben i varje värld, säger Jannike Tillå. 

Skillnaderna får konsekvensen att olika grupper i praktiken möter olika bilder av politiken.

– Man riskerar att missa vad som är viktigt för andra grupper, och därmed också förståelsen för varandras perspektiv, säger hon.

Samtalet allt viktigare

Samtidigt är det inte alla som vill diskutera politik på nätet, där tonen ofta kan vara hård. Både Jannike Tillå och Philip Hansson lyfter samtalet IRL som viktigt. Philip Hansson diskuterar till exempel gärna politik, men hellre med människor i sin närhet än på nätet.

– Det känns roligare att sitta face to face och faktiskt prata ut om någonting, säger han.

Och just det kan vara avgörande, menar Jannike Tillå.

– Jag tror att vi behöver fler politiska samtal mellan människor, över generationsgränser. Det har visat sig vara svårt att få till i de digitala miljöer vi använder i dag, säger hon. 

I ett medielandskap där algoritmer styr vad vi ser och där olika grupper möter politiken på olika sätt kan det gemensamma samtalet bli viktigare än någonsin.