Nu använder en klar majoritet av svenskarna AI-tjänster, efter en rekordökning det senaste året. Väldigt många fastnar i passivt slöskrollande, samtidigt som varannan svensk lockas av att ta en paus från det digitala. Och även om den utbredda användningen av digitala brevlådor underlättar för de flesta, skapar de hinder för de äldsta. Det visar Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och internet 2026”.

– Årets rapport fångar hur svenskarna välkomnar den nya tekniken och samtidigt har ett behov att koppla ned från det digitala. Vi uppskattar det som förenklar vardagen, men vill också få tillbaka kontrollen över vår tid och uppmärksamhet, säger Carl Piva, vd på Internetstiftelsen.

AI-explosion

Användningen av AI-tjänster har ökat kraftigt på bara ett år. År 2026 använder drygt 6 av 10 svenskar AI-tjänster, jämfört med 4 av 10 förra året. Den största ökningen sker bland personer födda på 60-, 70- och 80-talet. Kvinnorna har nu kommit ikapp männen i användningen och i vissa åldersgrupper till och med gått om.

Blir man då mer effektiv av AI? Drygt hälften av AI-användarna tycker att AI hjälper dem att få mer gjort. Ju yngre användarna är, desto större andel upplever att AI gör dem effektivare. Bland studerande som använder AI upplever närmare 8 av 10 att AI effektiviserar studierna och bland förvärvsarbetande som använder AI tycker 6 av 10 att AI gör att de får mer arbete gjort.

Men AI används inte bara som ett praktiskt verktyg. Drygt var femte AI-användare ser sin AI-tjänst som en person eller kompis. Var fjärde AI-användare tycker att AI har humor och cirka 7 procent har gett sin AI-tjänst ett smeknamn.

– AI kan vara ett arbetsverktyg, studiehjälp och kompis på samma gång. Men man ska komma ihåg att när man blir personlig finns risken att man kanske delar mer information än man hade tänkt. Vi vet inte idag hur de stora bolagen bakom AI-tjänsterna kommer att använda vår data, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta.

Digitala brevlådor försvårar för äldre

Nästan 8 av 10 svenskar har en digital brevlåda och för de flesta underlättar den. Men bland de äldsta användarna, 76 år eller äldre, upplever var fjärde att tjänsten försvårar för dem. Bland kvinnorna i den åldersgruppen är det var tredje.

– Att ha en digital brevlåda innebär inte per automatik att man är trygg med att använda den. Många upplever att viktig post hamnar på flera ställen, att notiser inte fungerar och att det finns en risk att missa en betalning och då få en anmärkning. Vi behöver säkerställa att alla kan använda de här tjänsterna på ett bra och tryggt sätt, säger Jannike Tillå.

Slöskrollande och detoxdrömmar

8 av 10 svenskar fastnar för länge i passivt slöskrollande på mobilen. Drygt 4 av 10 tycker att de mår sämre av slöskrollandet och nästan ingen tycker att de mår bättre av det.

– Man upplever hur tiden försvinner från sömn, motion och umgänge. Många berättar om dåligt samvete och svårigheter att sluta. Andra mår dåligt av att jämföra sina liv och utseenden med andras, säger Jannike Tillå.

Men trots att många fastnar i slöskrollandet är samtidigt hälften av svenskarna intresserade av att ta en paus från det digitala. 3 av 10 har redan gjort en så kallad digital detox och nära 2 av 10 skulle vilja men har inte gjort det än. Varannan kvinna i i åldern 20–34 år har gjort en digital detox, det är också den grupp där flest har gjort en. Bland dem som har tagit en paus från det digitala upplever 2 av 3 främst fördelar.

– Den vanligaste pausen är att avstå från sociala medier under en period. Många upplever att de får mer tid, mindre stress och bättre sömn. Men det finns också personer som känner sig ensamma eller hamnar utanför när de kopplar bort sig, säger Jannike Tillå.

Mobil olydnad

”Svenskarna och internet 2026” visar att de värsta etikettbrotten med mobiltelefon är:

• att vara mentalt frånvarande genom att ägna sig åt skärmen istället för det umgänge som pågår fysiskt
• att avbryta ett fysiskt samtal när man får ett mobilsamtal eller ett meddelande
• att störa andra, exempelvis genom att spela musik högt eller prata högljutt i telefonen
• att fota, filma eller dela material utan samtycke

Dessutom känner sig 7 av 10 nedprioriterade när någon de umgås med tittar på mobilen. Och bland dem som är i en relation känner sig 3 av 10 avundsjuka på den tid deras partner ägnar åt mobilen istället för åt dem.

– Mobilen är en självklar del av vardagen, men inte alla mobilbeteenden är socialt accepterade. Vi ser i rapporten att svenskarna nu drar tydliga gränser när mobilen gör oss frånvarande, stör omgivningen eller används utan hänsyn till andra, säger Jannike Tillå.

Läs hela rapporten: www.svenskarnaochinternet.se

För mer information och intervjuer

Olle Hallberg, pressansvarig, Internetstiftelsen
070-689 11 91
olle.hallberg@internetstiftelsen.se

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människor och samhälle. Internetstiftelsen säkerställer en robust och säker internetinfrastruktur som möter dagens och framtidens behov i Sverige, samtidigt som man främjar forskning, utbildning och undervisning med inriktning på internet.

Internetstiftelsen ansvarar för internets svenska toppdomän .se samt drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från denna verksamhet finansierar allmännyttiga insatser. Genom satsningar bidrar Internetstiftelsen till att öka den digitala kompetensen och resiliensen i samhället, stärka kunskapen om internetanvändning och dess påverkan på individ och samhälle samt utveckla identitets- och behörighetslösningar som förenklar inloggning och stärker säkerheten.

Internetstiftelsens vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.