Från 80-talets filmskurkar till digitala hjältar och internationella cyberspioner. Vad är egentligen en hacker, och vad gör en sådan? Det reder Måns och Jannike ut i det här avsnittet av podden Dumma frågor om internet.

Det svenska ordet är egentligen "hackare", men engelskans "hacker" har blivit det vanliga uttrycket. Och bilden av vad en hacker är har säkert påverkats genom skildringar i film, tv och böcker, men också genom nyhetsmedia. Kanske tänker du på aktivist- och hackergruppen Anonymous, som bär masker och har tagit på sig ansvaret för flera hackade konton och säkerhetsattacker riktade mot olika webbplatser. Eller så tänker du på huvudpersonen i en thriller, som med en bärbar dator hackar sig in i en hemlig databas för att ladda ned viktiga dokument. Är hackare skummisar som begår brott på nätet eller bara väldigt datorintresserade människor som vill göra världen bättre?

Varför heter det hacka?

Hackers finns i många olika sorter, och även om ordet i nyheterna mest används om personer som begår brott så finns det också en utbredd hackerkultur med datorintresserade människor som inte alls använder sina kunskaper till något brottsligt. Idag har också ordet "hack" börjat användas för att beskriva ett "knep" som löser ett problem. Ett exempel är uttrycket "lifehack", alltså olika smarta metoder som gör livet lite enklare.

Det engelska verbet "hack" har egentligen samma innebörd som svenskans "hacka", alltså att hugga eller slå till någonting. Uttrycket "hacker" verkar från början ha börjat användas på det amerikanska tekniska universitetet MIT – men inte i datorsalen utan i deras modelljärnvägsklubb. 1955 dyker ordet upp för första gången nedskrivet i klubbens protokoll, och verkar ha beskrivit någon som fixat med modelljärnvägens elektriska tågväxlar. Innebörden blev alltså ungefär "en person som jobbar väldigt hårt med någonting".

Från MIT spred sig ordet hacker i den betydelsen, och när datorer blev mer populära började ordet användas om datorintresserade som satt uppe länge om kvällarna och arbetade med datorn. Hackers blev personer som verkligen ville förstå hur datorn fungerade, och utforska datorernas möjligheter till max. Medierna snappade upp ordet och började använda det för att beskriva människor som använder sina datorkunskaper för att tränga sig in i olika system. År 1983 kom den populära filmen Wargames, där den unga huvudpersonen lyckades hacka sig in i det amerikanska försvarets datorsystem, och nästan orsaka ett kärnvapenkrig. Troligtvis bidrog den filmen till att cementera bilden av en hacker som en ung datorintresserad kille.

Hackers blev personer som verkligen ville förstå hur datorn fungerade, och utforska datorernas möjligheter till max.

Hackare med vita, svarta och grå hattar

Inom hackerkulturen pratar man också om olika "hattar". Det finns svarta, vita och grå hattar. Enkelt förklarat beskriver det goda, onda och mellangoda hackare. En hacker med svart hatt använder sina kunskaper för att stjäla hemligheter och tränga in i till exempel bankers datorsystem. En hacker med vit hatt upplyser istället banken om ett säkerhetshål som de har upptäckt, och de sätter en stor ära i att inte begå några brott. Hackers med grå hattar slutligen vill helst ställa till oreda och busa lite, mest för att det är roligt.

Vita hattar kan också vara ett viktigt yrke. Idag har till exempel de flesta försvarsmakter i världen hackare anställda för att skydda sina datorsystem, och täppa till säkerhetsluckor innan de kan utnyttjas. I Sverige kan man till och med göra värnplikten som cybersoldat. Det kan handla både om att skydda sina egna system, och att spionera eller utföra cyberattacker mot andra länders system för att stjäla information, eller bara skapa oreda i landet.

Vem hackar det politiska systemet?

Det mest kända exemplet med hackare på senare tid är kanske de ryska hackare som bröt sig in i politiska partiers datorsystem inför det amerikanska valet 2016. De lyckades stjäla epost-korrespondens som de senare kunde publicera, för att destabilisera det politiska systemet. Den här typen av attacker blir allt vanligare, men mycket sker i det fördolda. En stat som blivit hackad vill kanske inte skylta med det, utan gör sitt bästa för att hålla det hemligt från omvärlden. Men statsanställda hackers kommer troligtvis att stå i frontlinjen för framtidens digitala krig, och vi kan räkna med att höra mycket mer om det framöver.

Vad är Stuxnet?

Hackare behöver heller inte bara bryta sig in i system för att stjäla hemligheter. De kan också användas för att skapa program som ställer till oreda. Ett spännande exempel från modern tid är Stuxnet, som är namnet på en så kallad trojansk häst som applicerades på en anläggning för urananrikning i Iran. Det är numera allmänt känt att detta datorvirus skapades av USA och Israel, som placerade det på USB-minnen som lades utanför fabriken. Arbetare på fabriken hittade USB-minnet, och stoppade in det i sin dator inne i fabriken. Viruset kunde då aktiveras, och sprida sig till anläggningens datorsystem och slå ut dem.

Borde jag vara rädd för hackers?

Är allt detta något att vara orolig för som vanlig datoranvändare? Nej, förmodligen inte. Oftast är den information som du har på din dator eller mobiltelefon inte särskilt intressant för en hackare. Men samtidigt finns det gott om hackare som arbetar för att komma åt privat information så som bankuppgifter och lösenord. Bedrägerier och cyberbrott blir tyvärr allt vanligare, och därför är det bra om vanliga användare lär sig hur de system de använder fungerar, och hur man kan höja sin egen säkerhet. På vår webbplats Internetkunskap kan du läsa en hel del bra tips om hur du agerar säkert på internet.