EU påverkar på många sätt, inte minst tillvaron på nätet. Vi är mitt i EU:s digitala decennium och det finns all anledning att bry sig om EU-valet och vilka lagar som stiftas i unionen.

Den 9 juni är det EU-val i Sverige. Då röstar svenskarna fram de 21 ledamöter som ska representera oss i Europaparlamentet – EU:s enda organ som väljs direkt av medborgarna.

– EU-valet är viktigt på det sättet. Europaparlamentet påverkar vilka lagar och regler som ska gälla i alla medlemsstaterna, berättar Karin Leijon som är doktor i statskunskap och forskare vid Uppsala universitet. Snart har Sverige varit EU-medlem i 30 år och stödet hos befolkningen är starkt. Enligt siffror från Som-institutet är 6 av 10 svenskar för EU-medlemskapet och endast var tionde är emot.

Samtidigt har många dålig kunskap om hur EU fungerar och vad unionen egentligen beslutar. Bilden av EU är ofta en avlägsen kraft som sällan påverkar det dagliga livet. Det gäller inte minst digitaliseringspolitiken. Lagar som GDPR har fått stor uppmärksamhet i media men få medborgare har koll på vad den faktiskt innebär.

EU tar grepp om digitaliseringen

Just nu är internet och digitalisering ett av EU:s huvudfokus. Under policyprogrammet "Digital Decade" eller "EU:s digitala decennium" har unionen samlat flera initiativ som omfattar bland annat en digital omställning av näringslivet och offentlig service. Men det digitala decenniet omfattar också grundläggande digitala färdigheter för befolkningen och en säker och hållbar digital infrastruktur fram till år 2030.

Tanken är att satsningen ska leda fram till konkreta mål, till exempel att alla i EU ska ha tillgång till sina medicinska journaler via nätet och att 75 procent av EU:s företag ska använda molntjänster, AI eller stordata.

Nya digitala lagar

I samband med satsningen på ett digitalt decennium har man också klubbat igenom ett antal stora lagpaket med fokus på olika delar av den digitala tillvaron. Clara Ludvigsson, jurist på Internetstiftelsen, berättar att det kommit ett antal viktiga lagpaket bara det senaste året.

– GDPR från 2016 som reglerar personuppgifter är ju väldigt känd. Men bara de senaste månaderna har vi fått bland annat förordningen om digitala tjänster och förordningen om digitala marknader, säger Clara Ludvigsson. Det är stora och omfattande lagar som täcker flera områden.

Både förordningen om digitala tjänster (DSA) och digitala marknader (DMA) är lagar som EU riktar mot de största aktörerna på nätet. Bolag som Meta och X (tidigare Twitter) får högre krav på sig att motverka trakasserier och bedrägerier på nätet. Samtidigt blir det tuffare regler för hur teknikjättar som Apple och Google får prioritera sina egna tjänster på plattformarna de styr över. I den här artikeln kan du läsa mer om vad DSA och DMA innebär och hur det påverkar nätet.

AI-förordningen

En annan het EU-lag är den så kallade AI-akten eller AI-förordningen, som är världens första lagstiftning kring artificiell intelligens. Europaparlamentet antog lagen i mars 2024 och fokuserar på säker användning av AI inom EU. Lagen fastställer principer för etisk och ansvarsfull användning av AI och inför strikta regler och övervakning för missbruk.

– Politisk handlingskraft är hårdvaluta i EU och här vill man visa att man är snabbt ute, säger Måns Jonasson som är Internetexpert på Internetstiftelsen. Man vill ha reglering på plats innan AI-bolagen och den nya tekniken skulle kunna utgöra ett hot mot medborgarnas säkerhet eller integritet.

Men kritiker av den nya AI-förordningen menar att den riskerar att hämma den tekniska innovationen i EU, tvärt emot vad som är ett av målen med det digitala decenniet. Måns Jonasson säger:

En del bedömare menar att hårda regleringar inom EU skulle kunna ge USA och Kina ett ökat försprång.

Måns Jonasson

– Det återstår att se om denna reglering är en smart idé eller något som hämmar utvecklingen av AI-tjänster inom EU.

Du kan läsa mer om AI-förordningen på europeiska kommissionens webbplats

Internet viktigt för handeln

Men hur kommer det sig att EU fokuserar så mycket på att reglera tillvaron på internet just nu?

– Det enkla svaret är att många politiker och organisationer tycker att det är viktiga frågor, där vi behöver ha gemensamma regler inom EU. Det är också nära knutet till EU:s huvuduppgift att upprätthålla en inre marknad med fri rörlighet för varor och tjänster, säger Karin Leijon.

EU:s inre marknad inrättades 1993 och innebär i korthet att varor, tjänster, människor och kapital ska kunna röra sig fritt i hela EU. I takt med att e-handel och nätet blivit viktigare har EU också börjat prata om den digitala inre marknaden som ska låta digitala varor och tjänster flöda fritt inom EU.

Enligt Måns Jonasson kan man också se många av lagarna som en reaktion på att de flesta plattformar och system vi använder på nätet är amerikanska. En allt större del av människors liv sker på nätet. Samtidigt är det ett fåtal stora amerikanska bolag som styr de tjänster och plattformar vi använder. Flera av de nya lagarna handlar om att skydda EU-medborgare och deras information på olika sätt.

– USA och främst Silicon Valley är världens digitala centrum och så har det varit länge. Både Apple och Google grundades i Kalifornien. Samtidigt är engelskan västvärldens ledande språk vilket gör att många från europeiska länder lätt kan hoppa på och använda amerikanska tjänster, säger Måns Jonasson.

EU vill göra dubbelt så många halvledare

En annan lag som ska lyfta EU gentemot övriga delar av världen är förordningen om halvledare som började gälla 2023. Halvledarchip är viktiga komponenter i digitala produkter och finns i nästan all elektronik vi använder idag. Idag är det ett fåtal aktörer, främst i Asien, som tillverka de flesta halvledarchip, till exempel Intel, TSMC och Samsung.

– Vi såg tydligt under covid-19-pandemin vad som händer om det blir brist på halvledarchip i tillverkningsindustrin, säger Måns Jonasson. Då berodde det på stängda fabriker, men nästa gång skulle det kunna vara ett handelskrig. Om till exempel Kina inte längre säljer chip till oss, då vill Europa inte vara helt beroende av deras export.

Med förordningen vill EU fördubbla sin egen produktion av halvledare till 2030. Det skulle innebära en ökning från 10 till 20 procent av den globala marknadsandelen.

Vad påverkar EU-valet?

EU är ett stort maskineri. Har EU-valet någon egentlig betydelse för det som sker i EU och kan man påverka de beslut som tas? Karin Leijon menar att de ledamöter som väljs till Europaparlamentet ändå kan få stor betydelse, eftersom det inte bara handlar om antalet röster.

Varje ledamot kan få centrala roller och då är det viktigt att vi valt företrädare som vi har förtroende för.

Karin Leijon

– Sverige är ett medelstort land i EU, vi har 21 platser i parlamentet av totalt 705. Det är ju lite i jämförelse med till exempel Tyskland som har 96 och Frankrike som har 79. Samtidigt kan varje ledamot få centrala roller och då är det viktigt att vi valt företrädare som vi har förtroende för, säger Karin Leijon.

Som ledamot i Europaparlamentet ska man dels diskutera de politiska förslagen inom sin politiska grupp. Men Karin Leijon berättar att man också kan tilldelas särskilda uppdrag inom parlamentet. Till exempel kan man ansvara för ett utskott eller vara huvudförhandlare kring ett visst lagförslag. På så vis kan en enskild ledamot få ganska mycket inflytande i vissa frågor.