Svenskar möter hela tiden falsk information på sociala medier – men få har verktygen att hantera det. En ny undersökning från Internetstiftelsen visar att sex av tio användare av sociala medier har sett falsk samhällsinformation det senaste året, och var fjärde har trott på information som senare visat sig vara falsk.

– Med en orolig omvärld där desinformation syns i vartenda socialt flöde är källkritik kanske viktigare än på länge. Med denna specialrapport vill vi kasta ljus på hur det står till med svenskarnas digitala källkritik och synliggöra de kunskapsluckor som finns, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.

Det senaste året har 6 av 10 sociala medier-användare sett falsk samhällsinformation på sociala medier. Den stora mängden falsk information är utmanande för användarna. Så många som 1 av 4 har tagit del av material i sociala medier om samhällsfrågor som de först trott på men som de senare insett har varit falskt.

– Det stora flödet av information på sociala medier gör det svårt att avgöra vad som är sant och falskt. Vi ska också komma ihåg att siffrorna i undersökningen är baserade på självskattning. Det är nog ännu fler som har blivit lurade och aldrig insett det, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig, Internetstiftelsen.

Äldre upplever det svårare att skilja sant från falskt

3 av 10 tycker att det är svårt att avgöra om material är sant eller falskt på sociala medier. Men här skiljer det sig rejält mellan åldrarna. Bland personer 18–34 år tycker bara drygt var sjätte (17 procent) att det är svårt, men bland personer 65–84 år är motsvarande siffra nästan varannan (44 procent).

– Intressant nog visar undersökningen att det är en utmaning att vara källkritisk även bland de som själva tycker att det är lätt att skilja sant från falskt, säger Björn Appelgren.

Låg kunskap om verktyg för faktagranskning

Det finns olika verktyg och metoder för att faktagranska information på nätet eller i sociala medier. Men användningen är låg. Vanligast är att man dubbelkollar informationen genom att jämföra flera olika källor, vilket 6 av 10 sociala medier-användare har gjort det senaste året. 5 av 10 har kontrollerat datum för att se om informationen är aktuell, och 4 av 10 har klickat på länkar och granskat referenser.

Klart färre, drygt 2 av 10, har gjort en omvänd bildsökning, och drygt 1 av 10 har verifierat information med en faktagranskningstjänst.

– De yngsta i undersökningen, 18–34-åringarna, är den åldersgrupp som i genomsnitt använder flest av de här verktygen. Men totalt sett är det 3 av 10 som inte använder någon av metoderna. Det är tydligt att vi måste stärka den allmänna kunskapen om digital källkritik, säger Björn Appelgren.

– Vi ser att yngre tenderar att använda ett mer metodiskt tillvägagångssätt än äldre när det kommer till att kritiskt analysera information. Undersökningen ger också en indikation på att många är bra på att snabbt avgöra vilken typ av information som behöver undersökas lite närmare.

Hela rapporten finns publicerad här: www.svenskarnaochinternet.se

För mer information och intervjuer

Olle Hallberg, pressansvarig, Internetstiftelsen
070-689 11 91
olle.hallberg@internetstiftelsen.se

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.