De allra flesta föräldrar känner till Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid – men få har påverkats av dem. Samtidigt oroar sig många föräldrar över sina barn på nätet, visar undersökningen Barnen och internet. 

Hela 85 procent av föräldrarna till barn mellan 8 och 19 år oroar sig för att de inte kan skydda sina barn på nätet. Det visar Internetstiftelsens rapport Barnen och internet 2025, där man undersökt föräldrars oro. 

– Det som sticker ut mest är att så många går runt med den här oron. Den är ständigt närvarande, säger Jannike Tillå som är chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.  

Allra mest oroar sig föräldrar till barn på lågstadiet och i synnerhet föräldrar till flickor. Jannike Tillå ser flera möjliga förklaringar till att oron är så hög.  

– Debatten om barns mående vid skärmen har varit intensiv det senaste året. Samtidigt går den digitala utvecklingen extremt snabbt. Många föräldrar känner att de inte riktigt hänger med, det skapar osäkerhet. 

Skärmberoende största orosmolnet

I undersökningen får föräldrar specificera hur de oroar sig för barnen på nätet. Innehåll som är konstruerat för att skapa skärmberoende hamnar högst upp på listan. Många oroar sig också för fejkade nyheter, näthat och skeva utseendeideal. Längst ned på listan finns oro för droger och alkohol och att unga ska rekryteras till gängkriminalitet eller våldsbejakande extremism.  

– Jag tror att många upplever att det känns långt bort. Man tänker inte att ens eget barn ska hamna där. När det gäller alkohol är det nog lite naivt att inte oroa sig, vi vet att många unga faktiskt köper alkohol via nätet, säger Jannike Tillå.  

Nästan alla har koll på rekommendationerna

I september 2024 kom Folkhälsomyndigheten för första gången med rekommendationer om skärmtid för barn och unga. Internetstiftelsens undersökning visar att fler än 9 av 10 föräldrar har hört talas om rekommendationerna. Däremot säger de allra flesta att rekommendationerna inte har påverkat hur de hanterar barnens skärmtid.  

– Det är tydligt att det finns en grupp föräldrar som helt enkelt inte haft behov av nya verktyg, deras rutiner funkar redan. Och det är nog inte heller tanken att rekommendationer ska förändra allt för alla, säger Jannike Tillå. 

Samtidigt upplever många föräldrar, särskilt till lågstadiebarn, att rekommendationerna hjälpt dem att förklara varför skärmtiden behöver regleras.

– Många beskriver att rekommendationerna ger tyngd i diskussionerna där hemma. Att skärmtid inte bara är något föräldern har hittat på, utan det finns vetenskapligt stöd. Det kan minska bråken, säger Jannike Tillå. 

Men för vissa föräldrar har rekommendationerna istället försvårat. En möjlig förklaring är att dessa upplever att det skapas en stress och skuld, tror Jannike Tillå.

– Det kan bli en sorts skärm-shaming föräldrar emellan. Man känner att man inte räcker till när man inte kan leva upp till kraven.

Skillnad mellan hög- och lågutbildade

Rapporten visar också att det finns stora skillnader mellan hur olika grupper tar till sig rekommendationerna. Dubbelt så många föräldrar med högskoleutbildning säger att råden påverkat dem, jämfört med föräldrar som enbart har lägre utbildning. 

– Vad det beror på är svårt att säga säkert, men föräldrar som möter digital teknik i sitt arbete eller ofta pratar om frågorna kan känna sig tryggare. Oavsett orsak riskerar skillnaderna att skapa ojämlika förutsättningar för barnen. Därför behöver vi stärka både barns och föräldrars digitala kompetens, säger Jannike Tillå.

Yngre barn använder skärm mindre  

Den nya rapporten visar även en tendens till att den dagliga skärmanvändningen minskar bland lågstadiebarn. Även deras användning av sociala medier minskar. 

– Jag tror att det hänger ihop med debatten. Föräldrar verkar vänta längre med att introducera skärmar och sociala medier. Det har blivit en fråga många tänker på, säger Jannike Tillå. 

Samtidigt pekar hon på att det blir svårare att släppas in i barnens digitala värld ju längre man väntar. 

– Det viktiga är att sitta bredvid, utforska tillsammans och att tidigt ta de viktiga snacken om allt från säkerhet till integritet och känslor.

”Det blir bråk ibland, men det är det värt” 

Ylva Fredriksson är mamma till två döttrar – en 10-åring och en 16-åring. Hemma hos dem gäller olika regler för de två barnen. Den yngsta får titta en timme och spela en timme på fredagar, lördagar och söndagar. Övriga dagar är det skärmfritt, med undantag för att ringa, kolla upp saker på nätet eller lyssna på ljudbok.

Tioåringen använder inte heller några sociala medier och får inte titta på Youtube ensam, men familjen tittar ibland tillsammans. Ändå är det svårt, enligt Ylva, att ha full koll på vad barnen konsumerar på nätet.

– Det svåraste är att många appar ändras hela tiden. Plötsligt har Spotify videos eller Whatsapp nytt innehåll. Det är svårt att ha total koll, säger Ylva Fredriksson.

Plötsligt har Spotify videos eller Whatsapp nytt innehåll. Det är svårt att ha total koll.

Det äldre barnet hemma hos Ylva Fredriksson har inga särskilda skärmregler. Hon har begränsad skärmtid på mobilen – men också sin egen kod som gör att hon kan ge sig själv mer tid, vilket hon oftast gör. 

– Jag har uppmanat henne att fundera på sin skärmtid. Men det blir alltid dålig stämning då. Man balanserar hela tiden mellan att värna integriteten och att ha kontroll.

Ylva Fredrikssons största oro när det gäller barnens digitala liv gäller det sexuella innehållet på nätet och risken för att hennes döttrar ska utsättas för övergrepp. 

– Jag pratar mycket med dem om chattar, bilder och att vara försiktig med vad man delar, säger hon.

Barnen har accepterat skärmreglerna men det betyder inte att vardagen är konfliktfri. Hennes yngsta dotter vill gärna ha mer skärmtid och få använda samma appar som sina kompisar har.  

– Att ha regler ställer också krav på oss föräldrar. Jag kan ju inte sitta med telefonen själv hela tiden, jag får nästan gömma mig när jag ska använda den. Om jag ska ge något tips är det att öva på att vara bekväm med att vara orättvis. Det blir bråk ibland, men det är det värt.  

”Vi borde lyssna på barnen”

I årets rapport får barnen också själva ge sina tips om hur man undviker skärmtidsbråk där hemma. Bland råden finns: gör annat IRL, lyssna på dina föräldrar, tjata mindre, förklara varför skärmtiden är viktig. Eller, som en högstadieelev uttrycker det:

”Göm mobilen under kudden om de kommer in.” 

– Det är tydligt i rapporten att barn ofta har väldigt kloka tankar om sin egen skärmtid. Ibland är de mer nyanserade än vuxna. Vi borde lyssna mer på dem, säger Jannike Tillå.

Och när det kommer till hennes egna tips ligger dialog högst upp.  

– Vi behöver vara närvarande i barnens digitala liv. Det är ingen engångsinsats utan man måste ständigt vara nyfiken, särskilt eftersom tekniken utvecklas så snabbt. Och vi behöver lyssna mer än vi pratar, säger Jannike.

Tekniska lösningar för att reglera skärmtiden kan vara ett bra stöd, men det är aldrig hela lösningen, tror Jannike Tillå. 

– Relationen är det som skyddar i längden. Barn ska känna sig trygga att komma till dig om något händer på nätet. Det går inte att ersätta med teknik. Debatten i media blir ofta svartvit. Men vår rapport visar att föräldrar och barn faktiskt inte är så svartvita. De ser både risker och möjligheter med nätet.