Ny rapport: Majoritet vill se åldersgränser men de som drabbas är mest tveksamma
En ny rapport från Internetstiftelsen visar att 6 av 10 föräldrar främst ser fördelar med en åldersgräns på sociala medier. Men bland barnen är den siffran drygt 2 av 10. Och nästan var tredje vuxen tror att krav på legitimering i sociala medier skulle påverka deras egen användning.
– Sociala medier är en självklar del av barns och ungas vardag. Samtidigt finns en oro för vilka risker som följer med användningen. Med den här rapporten vill vi bidra med perspektiv från både barn och vuxna, för att bredda och fördjupa samhällsdiskussionen, säger Carl Piva, vd på Internetstiftelsen.
Frågan om åldersgräns för sociala medier är ett hett ämne i Sverige och internationellt, och utreds just nu av regeringen. I Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och internet: Åldersgränser på sociala medier” framgår det att nära 6 av 10 föräldrar till barn 8-19 år främst ser fördelar med en 15-årsgräns för att använda sociala medier.
Men undersökningen visar att det är långt ifrån ett givet val.
– Allt är inte svart eller vitt, som det ibland låter i debatten. Föräldrar ser fördelar som minskad skärmtid, skydd från mobbning och osunda ideal, eller minskad risk för grooming och bedrägerier. Men också nackdelar eftersom barnen använder sociala medier för att kommunicera med sina vänner och familj, och för att det är en källa till lek, inspiration och kreativitet. Många menar också att det är föräldrars ansvar att sätta gränser för sina barn och inte statens uppgift, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.
Barn och unga mer skeptiska
Bland barn och unga som är 8-19 år ser drygt 2 av 10 (24 procent) främst fördelar med en åldersgräns. Särskilt barn på mellan- och högstadiet ser främst nackdelar.
– Ju närmare barnen är åldersgränsen, desto mer negativa är de, vilket kanske inte är så konstigt. Det intressanta är att barn och unga i stor utsträckning delar vuxnas oro kring sociala medier. Men de ser inte ett förbud som den självklara lösningen. För dem handlar sociala medier om vänskap och möjligheten att vara delaktiga, säger Jannike Tillå.
Krav på legitimering påverkar egen användning
En åldersgräns på sociala medier skulle innebära att någon form av åldersverifiering behöver göras. Undersökningen visar att nära 6 av 10 svenskar främst ser fördelar med att alla användare legitimerar sig digitalt för att skapa konton på sociala medier.
Samtidigt uppger 3 av 10 att ett sådant krav skulle påverka deras egen användning.
– Många oroar sig för vad det skulle innebära för rätten till anonymitet och personlig integritet. Vad händer till exempel om känslig data kopplas samman med individer och så inträffar en dataläcka? säger Jannike Tillå.
Hela rapporten finns på www.svenskarnaochinternet.se
”Svenskarna och internet: Åldersgränser på sociala medier”
- 6 av 10 föräldrar till barn 8–19 år ser främst fördelar med 15-årsgräns på sociala medier
- Drygt 5 av 10 svenskar (18-84 år) ser främst fördelar med 15-årsgräns på sociala medier
- Drygt 2 av 10 barn 8–19 år ser främst fördelar med 15-årsgräns på sociala medier
- Var fjärde förälder till barn 8-12 år har hjälpt sina barn att skaffa konton på sociala medier
- Nästan 6 av 10 svenskar ser främst fördelar med att alla användare legitimerar sig digitalt för att skapa eller ha konton på sociala medier
- 3 av 10 svenskar tror att krav på digital legitimering skulle påverka deras användning av sociala medier
- "Svenskarna och internet: Åldersgränser på sociala medier" är baserad på flera undersökningar. Frågor till föräldrar och barn är genomförda som en del av Svenskarna och internet 2026. Totalt genomfördes 1 323 intervjuer med föräldrar till barn i åldern 8–19 år (619 intervjuer) respektive barn i åldern 8–19 år (704 intervjuer) under perioden 2–19 januari 2026. Deltagarfrekvensen bland föräldrar var 57%. Utöver det genomfördes även 1 095 intervjuer med den svenska befolkningen i åldern 18–84 år under perioden 30 april – 7 maj 2026. Deltagarfrekvensen var 47%. Rapport och analys är gjord av Internetstiftelsen, som uppdragit Novus att genomföra datainsamlingen för samtliga undersökningar med webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Resultaten är viktade mot kända populationstal i syfte att korrigera eventuella skevheter i stickprovet jämfört med målpopulationen. Fullständig metodbeskrivning i rapporten.
För mer information
Olle Hallberg, pressansvarig, Internetstiftelsen
070-689 11 91
olle.hallberg@internetstiftelsen.se
Om Internetstiftelsen
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människor och samhälle. Internetstiftelsen säkerställer en robust och säker internetinfrastruktur som möter dagens och framtidens behov i Sverige, samtidigt som man främjar forskning, utbildning och undervisning med inriktning på internet.
Internetstiftelsen ansvarar för internets svenska toppdomän .se samt drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från denna verksamhet finansierar allmännyttiga insatser. Genom satsningar bidrar Internetstiftelsen till att öka den digitala kompetensen och resiliensen i samhället, stärka kunskapen om internetanvändning och dess påverkan på individ och samhälle samt utveckla identitets- och behörighetslösningar som förenklar inloggning och stärker säkerheten.
Internetstiftelsens vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.
