Fler tar del av och diskuterar politik på internet – men rädsla för näthat tystar många

– Internet som arena för politiskt engagemang och diskussion blir allt viktigare. Samtidigt ser vi i rapporten att näthat tystar många från att utrycka politiska åsikter vilket är oroande. Vi behöver fler röster i det demokratiska samtalet, inte färre, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

Inför riksdagsvalet 2018 kommer många fler än tidigare att vända sig till internet för att få politisk information. Trenden är särskilt tydlig hos förstagångsväljarna, en grupp som även värderar webbsidor som en av de viktigaste informationskällorna inför valet.

– Förstagångsväljarna sticker ut och visar vart vi är på väg. De har en betydligt positivare syn på internets demokratiska möjligheter, värderar digitala informationskällor högre och är dessutom betydligt mer politiskt aktiva på internet, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

Rapporten visar att som informationskälla värderar väljarna sociala medier lågt. I stället är det fortsatt tv som svenskarna tycker är viktigast.

 

Internet som arena för politiskt engagemang

Hur fungerar då internet som arena för politiskt engagemang och diskussion? Svenskarna ger en blandad bild.

• Hälften av svenskarna anser att internet gör det enklare för fler att delta och engagera sig i politiken. Siffran är högre bland förstagångsväljare där två av tre (67%) anser det.
• Var femte svensk internetanvändare har uttryckt åsikter om politik på internet det senaste året, förra valet var motsvarande siffra 13 procent. Bland förstagångsväljarna är det nästan en tredjedel (29%) som gjort det.
• Det är vanligare att diskutera politik på nätet med likasinnade (23%) än med personer som inte delar ens politiska åsikt (16%).
• 15 procent anger att de har deltagit i en hashtag-kampanj senaste året, exempelvis #Metoo. Tre gånger fler kvinnor än män har deltagit. Flest deltagare finns i gruppen kvinnor 26 – 35 år, där 36 procent uppger att de deltagit.
• 14 procent av internetanvändarna uppger att de utsatts för näthat eller att någon skrivit negativt om dem. Yngre personer och personer som uttryckt politisk åsikt är överrepresenterade. I åldersgruppen 16–25 år har 33 procent utsatts. Motsvarande siffra bland de som uttrycker politisk åsikt är 61 procent.
• Fler är emot att människor ska få uttrycka extrema åsikter på nätet (48 %) än som är för (24 %). Jämfört med valåren 2010 och 2014 är det första gången som fler är emot än för. Äldre är mer negativa till att få uttrycka extrema åsikter på nätet än yngre.

Svenskarna mer kritiska till information på internet

• Förtroendet för information på internet minskar. 40 procent anser att ”det mesta” på internet är pålitligt jämfört med 44 procent 2017. Yngre är betydligt mer skeptiska än äldre. Det är också de yngre som oftare fått utbildning i källkritik.
• En majoritet, 55%, av svenskarna anser att de kan bedöma om information på internet är sann eller falsk. Siffran är högre bland yngre.

Majoritet vill ha möjligheten att rösta över nätet

• 51 procent av svenskarna svarar att de skulle vilja ha möjligheten att rösta på nätet. Intresset för detta är större bland de som uppger att de inte är intresserade av politik än de som uppger att de är det.

Läs hela rapporten

Svenskarna och internet är en av Sveriges största undersökningar om svenskarnas internetanvändning och har genomförts sedan år 2000. Genom undersökningen vill Internetstiftelsen bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet och digitala tjänster utvecklas. Diskussionen kring hur internet och sociala medier påverkar politiken har varit intensiv senaste året. I och med detta och det faktum att det är valår har vi i årets undersökning ställt extra många frågor om internet och politik. Det är dessa som redovisas i den här specialrapporten. Huvudrapporten publiceras senare i höst.

Hela rapporten "Svenskarna och internet  – valspecial 2018" finns att läsa som webbversion på val2018.svenskarnaochinternet.se. Där går det också enkelt att ladda ner diagram och söka i materialet.

Rapporten som pdf samt tabellbilaga kan laddas ner här.

Vi har även tagit fram svar om undersökningens metod, utifrån den checklista för journalister som SMIF i samarbete med Statistikfrämjandet och Surveyföreningen tagit fram. Läs den här.