Inför de sista dagarna innan julefriden sänker sig kommer här vår årsrapport för 2025 där vi sammanfattar vårt arbete med delad, interoperabel och öppen data. Det omfattar vad Dataverkstaden har fokuserat på under året, vilka resultat som uppnåtts samt hur utvecklingen sett ut i Sverige och omvärlden.

I inledningen av året gjorde vi en kort halvhalt. Med flera års erfarenheter, etablerade arbetssätt och uppbyggd kompetens bakom oss tog Dataverkstaden tid att reflektera, samla lärdomar och justera riktning. Syftet var att skapa bättre förutsättningar för att kunna växla upp arbetet och rikta insatserna dit de gör störst nytta.

2025 blev därmed ett år då vi, tillsammans med både nya och befintliga medlemmar, kunde bygga vidare på de erfarenheter, arbetssätt och den kompetens som successivt etablerats under tidigare år. Med andra ord, bra förutsättningar för att fördjupa arbetet, göra tydligare prioriteringar och i högre grad fokusera på hur öppen och delad data kan omsättas i konkret nytta. Vi arbetar inom fyra huvudområden: stödja, samverka, specificera och samordna. Verksamheten finansieras av 10 regioner och 176 kommuner, med stöd från DIGG, SKR, RISE och Internetstiftelsen. Sedan mars 2025 har Nationella Dataverkstaden sin hemvist hos Internetstiftelsen.

Inledningsvis vill vi särskilt lyfta fram några goda exempel från året som visar hur öppen och delad data, i praktiken omsätts till konkret nytta.

Öppen data i praktiken – exempel från 2025

Under året har Dataverkstaden återkommande lyft konkreta exempel där öppen och standardiserad data har möjliggjort nya tjänster, förbättrad samverkan och ökad samhällsnytta. Dessa exempel spelar en viktig roll i arbetet med att visa på värdet av gemensamma strukturer och fungerar både som inspiration och som praktiska referenser i dialog med medlemmar och samarbetspartners.

Ledig tomtmark i Skaraborg

Ett tydligt exempel är den gemensamma karttjänsten för ledig tomtmark i Skaraborg, där 15 kommuner tillsammans tillgängliggör information om kommunala, detaljplanerade bostadstomter – både för småhus och flerbostadshus.

Genom att använda öppna data och en gemensam datamodell har kommunerna kunnat:

• Samla information som tidigare varit utspridd
• Säkerställa jämförbarhet och aktualitet
• Nå både privatpersoner och fastighetsutvecklare med samma information

Tjänsten visar hur samverkan och standardisering kan skapa nytta både för invånare och för regional utveckling. Du hittar den här på Skövde kommuns webbplats.

Trygga platser – civilsamhälle och offentlig sektor tillsammans

Trygga platser är ett annat exempel som tydligt visar hur öppen data kan bidra till samhällsnytta. Tjänsten samlar civilsamhällets och det offentligas stödresurser i en gemensam digital karta, där människor kan hitta information om exempelvis mat, boende, rådgivning, hygien och mötesplatser.

Tjänsten är:

• Mobilanpassad, flerspråkig och tillgänglig
• Utformad för både användare och organisationer
• Byggd på öppna och standardiserade dataformat

Genom öppna data blir det möjligt för fler aktörer att bidra, hålla informationen uppdaterad och samverka kring målgrupper som ofta har svårt att hitta rätt stöd. Projektet Trygga platser har utvecklats tillsammans med Stockholms stadsmission och lanserades i december 2025.

Visit Sweden

Även Visit Sweden lyfts ofta som exempel på hur strukturerad och delad data kan användas för att tillgängliggöra och vidareutveckla information inom besöksnäringen. Genom gemensamma datamodeller skapas förutsättningar för att kombinera data från många aktörer och nå ut till både nationella och internationella målgrupper. Under Q1 kommer vi arrangera ett seminarium där Region Örebro berättar mer om hur de har arbetat med detta. Håll utkik på Visit Swedens webbplats.

Stödja

Under 2025 har Dataverkstaden haft ett tydligt fokus på att utveckla stöd som stärker organisationers egen förmåga att arbeta med öppen och delad data.

Viktiga insatser under året:

• Lansering av ny hemsida och verktygslåda med guider för val, specifikation, publicering och förvaltning av data
• Nyttokalkyler och beslutsstöd
• Utbildnings- och inspirationsmaterial
• Ordlista för gemensam begreppsförståelse
• Ramverk för nyckeltal för öppen data (tillgänglighet, användning, effekt och mognad)
• Onboarding av nya medlemmar, bland annat Gävleborg, Dalarna, Västernorrland, Kalmar och Norrbotten
• Webbinarier, Puben för öppen data och deltagande i IoT-puben
• Föredrag och presentationer i regionala och nationella nätverk, exempelvis KommITS, IoT-dagen, VGR, Skåne och Dalarna

Ambitionen har varit att skapa stöd som kan användas av många och bidra till långsiktig kompetensuppbyggnad.

Samverka

Samverkan har varit en central del av Dataverkstadens arbete under året. Genom att samla aktörer från olika sektorer skapas förutsättningar för gemensamma prioriteringar, erfarenhetsutbyte och utveckling.

Under 2025 har Dataverkstaden bland annat samverkat med:

• Sambruk (PIOS, Samsyn och systemspecifikationer)
• eSam (datadriven automatisering)
• Viable Cities och andra aktörer inom klimatdata
• Digidel och PTS (evenemangskalender)
• Lantmäteriet (geografiska datamängder)
• IoT-konsortiet (referensgrupp)
• Myndigheten för delaktighet
• Stockholms stadsmission

Specificera

Under året har Dataverkstaden fortsatt arbetet med att ta fram och förvalta gemensamma datamodeller och specifikationer. Fokus har legat på färre men mer komplexa och värdeskapande datamängder.

Datamängder som varit i fokus under 2025:

• Nämndsärenden – färdigställd och publicerad
• Offentliga toaletter – uppdaterad och nylanserad
• Planerade offentliga upphandlingar – pilot pågår
• Points of Interest (POI)
• Digital sökservice
• Evenemangskalender – under utveckling
• Ledig tomtmark
• Badplatstemperaturer och IoT-temperaturdata
• Skolinformation – utredning
• Klimatdata – kartläggning
• Sociala datamängder
• Lönespecifikationer – se mer nedan

Arbetet med 100-listan 2.0 används som ett strategiskt verktyg för att tydliggöra prioriteringar, ansvar, nytta och långsiktig förvaltning.

Lönespecifikationer

Under 2025 har Dataverkstaden påbörjat ett behovsdrivet arbete kopplat till EU:s lönetransparensdirektiv som börjar gälla i juni 2026. Syftet är att möjliggöra ökad transparens och jämförbarhet. Region Skåne har under året inlett arbete kopplat till direktivet och Dataverkstaden samlar nu fler aktörer för att ta fram en gemensam dataspecifikation. Låter detta intressant, hör av er till oss!

Samordna

Samordnande insatser har under året syftat till att koppla samman behov, data och aktörer för att skapa ökad nytta och gemensamt lärande.

Dataverkstaden Klimat

Under 2025 har arbetet med Dataverkstaden Klimat inletts:

• Kartläggning av klimatrelaterade datamängder
• Inhämtning av cirka 80 förslag på KPI:er och datamängder
• Fördjupning i avgränsningar och prioriteringar
• Fokus på både samhällsnytta och intern nytta för kommuner och regioner

Målet är att etablera ett nationellt samordningsinitiativ för jämförbar och interoperabel klimatdata.

Utvecklingen i omvärlden

Under 2025 har öppen och delad data i allt högre grad kommit att betraktas som en strategisk förutsättning för digital utveckling, innovation och användning av artificiell intelligens (AI). Utvecklingen präglas av en förskjutning från fokus på enbart transparens och datapublicering till ökad betoning på användbarhet, interoperabilitet och möjligheten att dela data i praktiken.

På EU-nivå har året präglats av ett ökat fokus på samordning och förenkling av det digitala regelverket. Inom ramen för det så kallade Digital Omnibus-arbetet har EU-kommissionen pekat på behovet av att minska överlapp mellan befintliga datalagstiftningar, såsom Open Data-direktivet, Data Governance Act och Data Act, i syfte att skapa mer sammanhängande och praktiskt tillämpbara förutsättningar för datadelning.

Samtidigt går EU:s Data Act in i en tillämpningsfas under hösten 2025. Förordningen stärker rätten att få tillgång till och dela data från uppkopplade produkter och tjänster och innebär i praktiken nya möjligheter att använda verksamhetsnära data för:

• analys och uppföljning
• innovation och tjänsteutveckling
• utveckling och träning av AI-lösningar

Även i Sverige har 2025 präglats av en tydligare koppling mellan datadelning och AI-förmåga. Fokus har i ökande grad flyttats från frågan om data ska göras tillgänglig till hur datadelning kan ske på ett säkert, rättsligt hållbart och ändamålsenligt sätt. Detta har bidragit till ett ökat fokus på:

• datakvalitet och struktur
• gemensamma standarder och specifikationer
• interoperabilitet mellan system och aktörer

Internationellt betraktas tillgång till data, och särskilt träningsdata för AI, allt oftare som en strategisk resurs. Samtidigt har synen på öppenhet blivit mer nyanserad. Principen ”open by default” används fortsatt som vägledande, men innebär inte att all data ska vara helt öppen. I stället handlar det om att data görs så tillgänglig som möjligt, med nödvändiga undantag för exempelvis integritet, informationssäkerhet och samhällsviktiga funktioner. I praktiken innebär detta en ökad betoning på kontrollerad åtkomst och reglerad datadelning, snarare än absolut öppenhet.

Utvecklingen under 2025 visar att behovet av praktisk, samordnad och ansvarsfull datadelning kommer att fortsätta öka. I takt med att AI får en allt större betydelse i offentlig sektor och samhällsutvecklingen i stort, blir tillgång till strukturerad, interoperabel och tillförlitlig data en avgörande förutsättning. Fokus väntas i allt högre grad ligga på implementering och användning av befintliga regelverk, såsom Data Act och kommande EU-krav, snarare än på nya principer.

Mot denna bakgrund har Nationella Dataverkstaden en fortsatt viktig roll som samordnare och praktisk möjliggörare för öppen och delad data, genom att stödja gemensamma arbetssätt, specifikationer och lösningar som omsätter policy och regelverk i konkret nytta.

Avslutningsvis

2025 har varit ett år där Nationella Dataverkstaden arbeta som nationell samordnare och möjliggörare för öppen och delad data. Ett arbete som är helt avhängigt på alla de samarbeten och dialoger vi har med medlemmar, myndigheter och andra eldsjälar inom området. Efter snart fyra år i verksamhetens tjänst byter vi nu också logotyp som ska fortsatt spegla vår roll som en verkstad med data, där fokus ligger på praktiskt arbete och konkret nytta.

Tills vi hörs igen, titta gärna på vår webbplats och följ vår Linkedin-sida där vi kontinuerligt rapporterar om vårt arbete, inspirerande exempel och relevanta nyheter från omvärlden.

Vi önskar er en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Carolina Vitabäck, Projektledare Nationella Dataverkstaden