“Internet kommer aldrig bli sig likt!”, “Internet kommer vara precis som vanligt!” Tolkningarna av EU:s nya upphovsrättsdirektiv, som klubbades igenom idag, är minst sagt polariserade. Här ger fyra framträdande experter sin syn på direktiven.  

Idag, tisdag, röstade Europaparlamentet ja till EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Direktivet har väckt stor debatt. I synnerhet artikel 11, den som populärt kallas “länkskatten” och artikel 13 “uppladdningsfiltret” har väckt starka känslor.

Direktivet går ut på att balansera tre intressen: internetföretagens, upphovsrättsinnehavarnas och konsumenternas. Förenklat kan man säga att syftet med direktivet är att driva nätjättarna till förhandlingsbordet och att ge mediehusen möjlighet att få mer betalt.

"Länkskatten"

Den så kallade länkskatten är faktiskt inte alls en skatt, och den handlar inte heller om länkar.

Artikel 11, som numera heter artikel 15, innebär att nätföretagen behöver betala licens för att få använda utdrag och bilder från nyhetsartiklar, alternativt endast använda "mycket korta" summeringar tillsammans med länkar till artiklarna. Mediehus anklagar nätjättarna för att snylta på journalisternas alster.

De menar att läsarna får för mycket information på sidor som Google News, vilket gör att de inte bryr sig om att klicka sig vidare in till nyhetssajten ifråga. Och det är först där som mediehuset har möjlighet att få betalt för innehållet, i form av annonsering eller abonnemang.

Panelsamtal vi anordnade fredagen 22/3-2019 om EU:s upphovsrättsdirektiv.

"Vi hamnar 20 år tillbaka i tiden"

I direktivet står att nätföretagen får använda mycket korta sammanfattningar av artiklarna. Vad "very short" innebär är en tolkningsfråga. Mattias Bjärnemalm, sakkunnig i nätpolitik i Europaparlamentet och Piratpartiets toppkandidat i EU-valet är starkt kritisk:

– Det här kommer att innebära slutet för rika länkar med titel, ingress och bild, som vi ser på Facebook och Google idag. Om lagen går igenom kommer det se ut som det gjorde 20 år tillbaka i tiden, där artiklarna sammanfattades med några enstaka ord och understrukna textlänkar. Artiklarna kommer också att bli mindre attraktiva att gå till, säger han.

Det som förbryllat många i debatten är att mediehusen idag till stor del är beroende av trafiken som kommer från sökmotorer som Google.

Mattias Bjärnemalm, sakkunnig i nätpolitik i Europaparlamentet och Piratpartiets toppkandidat i EU-valet.

– Det finns helt enkelt inte något behov av en sådan här lag. Det troliga är att lagen får motsatt effekt, att Google helt slutar länka till tidningarnas sidor, vilket gör att de får kraftigt minskad trafik. Om det händer kommer det sluta med att mediehusen ger Google en gratislicens för att få tillbaka trafiken, menar Mattias Bjärnemalm.

Vi tycker att det är bra att det finns en lag som stödjer utgivarrätten.

Jan Fager, jurist TU

"En bra kompromiss"

Jan Fager, jurist vid mediebolagens branschorganisation TU,  tycker att direktivet skapar en “bra bottenplatta” som säkerställer balansen mellan mediehusen och nätjättarna. Han ser ingen motsättning i att mediehusen är beroende av trafiken från Google – att de till och med jobbar flitigt för att optimera sina artiklar att rankas högt hos sökmotorn – och det faktum att de nu vill ta betalt för att deras artiklar ska visas.

Jan Fager, jurist vid TU.

– Vi tycker att det är bra att det finns en lag som stödjer utgivarrätten. Sedan är det upp till varje medieföretag att avgöra om de vill avkräva licenser eller inte, det kommer säkert att se väldigt olika ut, säger Jan Fager.

Han är nöjd med hur lagförslaget har landat.

–Det har blivit en bra kompromiss. Alla fick inte vad de ville ha, men alla fick något. Jag tror att de problem som finns kan överkommas. Det är viktigt att komma ihåg att det här inte är någon slutprodukt från EU – direktivet ska implementeras nationellt under två år, det är nu lagstiftare ska fylla lagen med innehåll, säger Jan Fager.

Kritiker sammanfattar artikel 11 med att medieföretagen både vill ha kakan och äta den. Journalisten Emanuel Karlsten, som fördjupat sig i frågan, är inne på samma linje:

– Det här är ett sätt för en bransch i ekonomisk kris att hoppa på ett tåg som de hoppas leder till att de ska få ut så mycket pengar som möjligt.

"Uppladdningsfiltret"

Den omdebatterade artikel 13, numera artikel 17, innebär att ansvaret för vad som laddas upp på plattformar som Youtube och Facebook ligger på dem och inte på den enskilde användaren. Nu ska alltså plattformen ta ansvar för att miljontals användare inte olovligen laddar upp material som är upphovsrättsskyddat.

Förespråkare är noga med att poängtera att lagen i första hand syftar till att det hela ska lösas genom licensavtal. I de fall där det inte är möjligt ska plattformen skapa tekniska lösningar (till exempel filter) som ser till att upphovsrättsskyddat material inte kan laddas upp överhuvudtaget.

Emanuel Karlsten, journalist.

– Det som är mest problematiskt är det principiella, att staten låter plattformarna bära straffet för vad deras användare gör. De blir skyldiga att se till att brottet stoppas redan innan det begås, säger Emanuel Karlsten.

– Det värsta scenariot är att nätjättarna inför filter som hellre tar bort för mycket än för lite. Det blir en form av förhandscensur som begränsar yttrandefriheten, fortsätter han.

Lagen gör undantag för kritik, satir och parodier. Det ska alltså enligt lagens förespråkare även fortsättningsvis gå bra att ladda upp exempelvis memes. Många kritiker menar dock att ett AI-styrt filter kommer ha svårt att avgöra vad som är en parodi.

Internetanvändarna kommer inte märka skillnad

Sanna Wolk, immaterialrättschef på Cirio och professor vid Uppsala universitet, tror att det tekniskt är fullt möjligt att skapa sådana smarta filter. Hon pekar på filter som Youtubes content-id, som finns redan idag. Hon tror inte heller att internetanvändarna kommer att märka någon större skillnad om lagen blir verklighet.

Jag tycker att EU skulle lägga större kraft på att kräva filtrering som stoppar grövre brott som barnpornografi eller terrorism.

Sanna Wolk

– Att det här skulle innebära slutet för internet som det är idag är inte sant, det kommer det absolut inte göra. Den här bortrensningen av upphovsrättsskyddat material finns redan i hög utsträckning idag, säger Wolk.

Sanna Wolk, immaterialrättschef på Cirio.

Men hon är samtidigt bekymrad över att privata företag får ansvaret att ta ställning till vad som är brottsligt och inte.

– Det här är ganska komplicerade frågor även för en domstol, jag ser inte att företag har den kapaciteten. Det här borde ligga på rättsväsendet, alternativt en helt oberoende part.

Hon reagerar också mot att EU ställer krav på filter mot ett så förhållandevis lindrigt brott som upphovsrättsintrång.

– Jag tycker att EU skulle lägga större kraft på att kräva filtrering som stoppar grövre brott som barnpornografi eller terrorism. Att rikta in sig på upphovsrättsbrott öppnar för att införa filter även inom andra mindre grova områden.

Efterlyser en mer sansad debatt

Trots detta tror Sanna Wolk att upphovsrättsdirektivet kommer att få positiva effekter, inte minst för internetanvändarna.

– Direktivet ger upphovsrättsinnehavarna ytterligare medel att få pengar för sina verk. Men lagen kommer också gynna konsumenterna, säger hon.

Hon lyfter ett exempel från historien, musiknedladdningstjänsten Napster.

– Då hade vi exakt samma diskussion. När tjänsten skulle förbjudas hävdade kritikerna att vi inte längre skulle kunna lyssna på musik. Effekten blev istället att Itunes skapades, en tjänst där upphovsrättsinnehavaren kunde få betalt. Det i sin tur banade väg för Spotify. Den här typen av lagar brukar driva fram nya bra affärslösningar och tjänster.

Både hon och TU:s Jan Fager skulle gärna se en mer sansad debatt.

– Varje gång den här typen av lagförslag kommer, blir det debatter och mycket känslor. Jag har hört argumenten förut, säger Sanna Wolk.

– Det är lätt att man hamnar i en emotionell debatt, men jag tror att man behöver vara lite öppen och ödmjuk, säger TU:s Jan Fager.

Men kanske finns det anledning att bli lite emotionell. När Annika Bevington, nordisk chefsjurist på Google, under Internetstiftelsens paneldebatt om direktivet fick frågan om hon höll med om domedagsprofetiorna om att direktivet skulle innebära slutet för Youtube och Google News blev svaret “Ja, det kan faktiskt vara så illa”.

Om hon har rätt eller om både internetföretag och upphovsrättsinnehavare kommer att gå en bättre framtid till mötes tillsammans, återstår att se.

Fakta om lagförslaget: 

  • 2016 la EU-kommissionen fram ett första förslag om moderniserad upphovsrättslagstiftning.
  • Efter det har förslaget bearbetats och väntas slutgiltigt godkännas av Europaparlamentet i mars 2019. 
  • Kritiken har framförallt handlat om artikel 11, numera artikel 15, och 13, numera 17. 
  • Artikel 11 eller 15 handlar om digitala plattformar som tex Facebook och Google ska betala en avgift för att få länka till material som producerats av medieföretag.
  • Artikel 13 eller 17 ställer krav på plattformar att filtrera och stoppa uppladdning av upphovsrättsskyddat material eller riskera höga böter.