Tillgänglighetsdirektivet ska göra digitala tjänster och webbplatser lättare att använda – målet är att ingen ska stängas ute. Men trots att lagen träder i kraft den 28 juni återstår mycket arbete med digital tillgänglighet.

I sommar kommer en ny lag som ställer krav på digital tillgänglighet. Webbutiker, banker, aktörer inom kollektivtrafik och många fler måste säkerställa att deras digitala tjänster och produkter funkar för alla. Syftet är att minska det digitala utanförskapet och skapa ett mer inkluderande samhälle.

Den nya lagen bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv och börjar gälla i Sverige från och med 28 juni 2025. Och det finns ett stort behov av att göra internet mer tillgängligt, menar Jannike Tillå som är chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

– Målet med lagen är att bygga bort digitala hinder och inkludera fler. Det är i grunden en demokratifråga. Ingen ska stängas ute från nätet säger Jannike Tillå.

Lagen omfattar både privata och offentliga aktörer och en lång rad digitala tjänster, bland annat e-handel, banktjänster, biljettköp, e-böcker och appar. Även fysiska automater och informationsskärmar som bankomater och incheckningsterminaler ska leva upp till de nya kraven på tillgänglighet.

Digital tillgänglighet – "Vi har halkat efter"

I rapporten Svenskarna och internet 2023 lyfter personer med olika typer av funktionsnedsättningar flera digitala utmaningar. Det vanligaste problemet som rapporten nämner är svårigheter att fylla i digitala ansökningar och blanketter, framför allt på myndigheters webbplatser. Många efterfrågar också stöd som rättstavningsprogram och möjligheten att förstora text för att göra innehållet mer lättläst.

Så hur bra är Sverige egentligen på digital tillgänglighet? Enligt Susanna Laurin, vd på Stiftelsen Funka, finns det mycket kvar att göra. 

– Tidigare låg vi i topp-tio, men de senaste åren har vi halkat efter enormt. Det stämmer inte riktigt med vår självbild. För många blir nog den nya lagen ett uppvaknande, säger Susanna Laurin.

Hon beskriver en digital verklighet där många fortfarande blir utestängda. Krångliga formulär, röriga webbplatser, oförutsägbara länkar, tekniskt språk och ständiga uppdateringar skapar hinder för många, särskilt för personer med kognitiva nedsättningar.

– Det är den största gruppen och också det svåraste att göra något åt. Många äldre, personer med annat modersmål, eller de som använder digitala tjänster mer sällan, möter samma problem. För en person med synnedsättning eller motoriska begränsningar blir det förstås ännu svårare, säger Susanna Laurin.

Hinner alla bli redo till juni 2025?

Direktivet är omfattande och de aktörer som blir berörda måste avsätta både tid, resurser och pengar för att möta lagkraven. Men trots att lagen varit på gång länge är det många som inte påbörjat arbetet ännu. Minst förberedda är mindre företag som inte arbetat med tillgänglighet tidigare. 

– De stora bankerna och teknikbolagen har ofta kompetens och rutiner på plats. Men många e-handlare har inte ens hört talas om lagen, säger Susanna Laurin.

Varken hon eller Jannike Tillå på Internetstiftelsen tror att vi kommer vakna upp till en helt tillgänglig digital värld den 28:e juni. Mer realistiskt är att förändringen kommer stegvis. 

– Det viktiga är att organisationer och företag blir medvetna, sätter av resurser och börjar arbetet. Jag tycker att man bör tänka på samma sätt som med exempelvis GDPR – det krävs både rätt kompetens och tydligt utpekade ansvariga som driver och följer upp frågan, säger Jannike Tillå.

Både Jannike Tillå och Susanna Laurin betonar också att tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen fokuserar mer på stöd och dialog än på att straffa.

– Det viktiga är att visa att man har en plan och är beredd att åtgärda de brister som finns. Men duckar man helt, ja då kan det bli dyrt, säger Susanna Laurin.

"Hot är inte en bra drivkraft"

Även om allt inte kommer vara klart i sommar tycker Jannike Tillå att det är positivt att lagen riktar strålkastarljus på tillgänglighetsfrågan

– Jag  tror att det kommer accelerera utvecklingen åt rätt håll, säger hon. 

Susanna Laurin håller med om att det är bra att frågan kommer högre upp på agendan men tror inte att lagstiftning är rätt väg att gå. Hon har följt utvecklingen i USA där advokater ser möjligheter att tjäna stora pengar genom att peka på situationer där tillgänglighetskraven inte blivit uppfyllda. 

– Jag tror inte att lagkrav i sig leder till bra tekniska lösningar, och jag tror inte att hot är en bra drivkraft. Risken är att man tappar användarperspektivet och att fokus kommer att ligga på att leva upp till lägstanivån i stället för att tänka kreativt och se möjligheter, säger Susanna Laurin. 

Men hon pekar också på att personer med funktionsnedsättningar är en större grupp än många föreställer sig. Genom att skapa tillgängliga produkter och tjänster kan företagen och organisationerna nå fler användare – och det är förstås positivt för verksamheten.

Inte bara personer med funktionsnedsättning gynnas av digital tillgänglighet

Både Jannike Tillå och Susanna Laurin lyfter att många av de förändringar som lagen kräver också gör digitala tjänster bättre för den breda allmänheten.

– Det är inte bara personer med funktionsnedsättning som vinner på att vi bygger bort hinder. När digitala tjänster blir mer intuitiva och begripliga, minskar frustration och ökar tryggheten för alla, säger Jannike Tillå.

– Vi pratar ofta om tillgänglighet som något för "de andra". Men verkligheten är att nästan alla, någon gång, hamnar i situationer där man behöver den här typen av funktionalitet. Dåligt ljus, små skärmar eller stress är bara några exempel, säger Susanna Laurin.

Och många har redan nytta av tillgänglighetslösningar – även om de inte alltid funderar på det. Tänk bara på hur ofta vi tittar på video utan ljud, navigerar med tummen eller blir hjälpta av tydliga knappar.

Digital tillgänglighet är en möjlighet, inte bara ett krav

Tillgänglighetsdirektivet är en lag. Men också en möjlighet – att göra internet bättre för fler. Att tänka nytt för att nå nya användare och bygga ett samhälle där fler kan delta på lika villkor.

– Jag hoppas det här inte bara ses som ett nödvändigt ont, något man måste göra. Det borde vara något man vill göra. För när vi bygger digitala lösningar med fler i åtanke, då blir det faktiskt bättre för alla, säger Jannike Tillå.

Här kan du läsa mer om EU och digital delaktighet

• Vad har EU med internet att göra?
• EU:s plattformslagar är här – vad innebär det?
• Stort digitalt utanförskap i utsatta områden