Utställning om emojier

Internetmuseums utställning om emojier öppnade den 11 februari och går att ta den av på Internetmuseum.

Läs även curatorn Daniel Hånberg Alonsos krönika om vad emojin har betytt för vårt språk.

Idag är det en självklarhet att i digital skrift kunna få en hjälpande gul hand när man uttrycker sig. De känslofulla symbolerna har tagit nätet med storm, men vad betyder emojierna för vårt samhälle?

I år är det 20 år sedan designern Shigetaka Kurita skapade den första uppsättningen med 176 emojier. Kurita var en del av projektet i-mode, en av de första mobila internetplattformarna som bland annat erbjöd väderleksrapporter, nyheter och e-post.

Då var symbolerna ett sätt att fånga det japanska språkets långa utsvängningar, artigheter och betoningar – men på endast 250 tecken. Idag har språket blivit en självklar del av kommunikation världen över. Boken Moby Dick har översatts till emojispråk och symbolerna används för att sammanfatta konst, film och stora livshändelser. Språket har fått en egen dag, det finns emojiöversättare i rättegångar och den som skickar ett meddelande utan emojier anses vara en riktig torrboll.

Emojierna ger uttryck för vår kultur, hur vi kommunicerar och de normer som styr oss. Fram tills bara för några år sedan fanns det endast en hudfärg – gul – som enligt kritiker var långt ifrån en neutral färg, utan snarare en symbol för ljus hud. Rödhåriga har länge kämpat för representation i emojispråket och först 2017 tillkom en kvinna med slöja.

Emojier synliggör ännu tydligare än text våra fördomar, normer och värderingar. Samma symboluppsättning används världen över, men vi använder inte emojierna på samma sätt. Forskning visar att vårt sätt att använda emojispråket varierar beroende på vilket land och vilken kultur vi tillhör.

2015 släppte företaget Swiftkey en rapport där de analyserat hur människor i 16 olika språkregioner använder sig av emojier. De kom fram till att fransmän använder hjärtemojin fyra gånger så ofta som andra språk. Araber använder blommor och växter i betydligt större utsträckning än andra och ryssar använder emojier med romantiskt tema tre gånger mer än genomsnittet. Australiensare använder dubbelt så många alkoholbaserade emojier än genomsnittet medan kanadensare använder bajsemojin flitigt.

Internetmuseum öppnar emojiutställning

Emojispråket är en stor del av vårt digitala kulturarv och ett otroligt viktigt element i vår kommunikation på nätet. Därför öppnar Internetmuseum en utställning om emojier – tjugoårsjubileet till ära. Där kan du läsa mer om emojins historia som faktiskt började långt innan emojin ens var påtänkt – redan 1700 f.v.t när någon målade den första dokumenterade smileyn på en kruka i Turkiet.

Emojier används av så gott som alla svenskar, men historien om hur de hamnade i vårt språk är fortfarande oberättad. Vi vill belysa det här världsspråket, varifrån det kommer och hur de här figurerna kan tolkas.

Jörgen Löwenfeldt, Internetmuseums verksamhetsansvarig

Att förstå vad en emoji betyder är långt ifrån lätt och det kan vissa gånger få avgörande konsekvenser. Detta är en av anledningarna till att det är viktigt att belysa emojier och rollen de spelar i vårt samhälle. Jörgen Löwenfeldt lyfter pistolen som ett exempel:

– Vad betyder en pistol i ett sms? Den frågan behandlas bland annat i rättegångar, och det arbetet har inte precis underlättats av att samma pistol visas på olika sätt på olika plattformar, säger han.

För den som vill lära sig mer om emojier och deras påverkan på språket, vår kultur och samhället är det bara att gå in och förkovra er på Internetmuseum. Där finns allt från en tidslinje till krönikor, quiz och videoklipp om den charmige, oftast gula, figuren. Vi har även en artikel med specifikt fokus på emojin den svävande mannen i kostym.

Vill du ha mer historia? Få koll på hela internets historia på 5 minuter. Text skriven av Internetmuseum.