Besök Internetmuseum

Internetmuseum är ett digitalt museum som byggts, och kureras av Internetstiftelsen. Här tas du med på en resa genom den svenska internethistorien. Vilka var pionjärerna? Vad har vi älskat, hatat och skrattat åt. Hur blev Sverige ett av världens mest digitalt utvecklade länder?

Datorn kraschar, men trots nederlaget är datumet 29 oktober 1969 historiskt. Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum. Följ med på en snabbresa genom historien när internet fyller 50 år.

För de allra flesta är nog internet synonymt med webbens genomslag och segertåg under mitten av 90-talet. Det var en tid då ljuden från knastrande modem spred sig som en löpeld genom de svenska hemmen när vi begav oss ut i cyberspace för att surfa och chatta. 

Men historien om internet börjar betydligt tidigare än så, ja faktiskt redan när Sovjetunionen skickar upp världens första satellit Sputnik i rymden 1957. Det kalla kriget mellan USA och Sovjet pågick intensivt och kapprustningen skapade oanade innovationer.  

– Precis som med så många andra tekniska innovationer är det militären som till en början driver på utvecklingen av internet. Sputnik skrämmer slag på USA, som startar en myndighet för att se till att amerikansk försvarsforskning ska ligga i framkant. Det är på den här myndigheten som arbetet med det som ska utvecklas till internet startar, berättar Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

1963 cirkulerar ett dokument på avdelningen för IT-innovation hos myndigheten ARPA (Advanced Research Projects Agency). I det beskriver avdelningschefen J.C.R. Licklider sin idé för ett ”intergalaktiskt datornätverk” där flera datorer kan vara uppkopplade mot varandra. Målet är att skapa en stabil kommunikationskanal för den händelse att krig skulle bryta ut och telefonledningarna bombas.

Första uppkopplade datorn utanför USA finns i Norge

Licklider lämnar myndigheten ett par år senare men arbetet fortsätter. Den 29 oktober 1969 blir hans vision verklighet när en forskargrupp på universitetet UCLA i Kalifornien lyckas skicka ett meddelande från en av sina datorer till en dator på Stanford University, drygt 50 mil därifrån över nätverket Arpanet.

Meddelandet som når Stanford innehåller endast ett L och ett O. Forskarna i Kalifornien försöker skriva LOGIN men datorn kraschar redan efter de två första bokstäverna. Trots nederlaget är datumet historiskt. Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum.

– USA är vid den här tiden inte ensamma om att försöka utveckla ett datornät för kommunikation. Även Sovjet, Storbritannien och Chile driver liknande projekt, men det är Arpanet som ska komma att bli det dominerande, berättar Måns Jonasson.

Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum.

Till en början är det amerikanska forskningsanstalter som ansluts till Arpanet. År 1973 kan antalet uppkopplade datorer räknas till 40. Samma år ansluts den första utländska datorn. Den är norsk och kopplas upp via satellit, men även Sverige spelar faktiskt en viss roll här. Den första internationella internetkontakten går nämligen via en markstation i Tanum i Bohuslän, som tar emot signalerna och skickar dem vidare till Norge. Storbritannien får en uppkoppling månaden därpå och nätet börjar växa.

TCP/IP – en andra födelsedag

En annan viktig milstolpe inträffar 1 januari 1983. Då börjar Arpanet använda protokollet TCP/IP. Det har skapats några år tidigare av Vint Cerf och Bob Kahn, som båda jobbar på myndigheten ARPA.

Det här är så pass avgörande för utvecklingen att många menar att det är nu internet startar på riktigt. Tidigare har Arpanet byggt på tvåvägskommunikation, men med TCP/IP börjar informationen istället att skickas decentraliserat och uppdelat i små paket. Paketen tar olika vägar genom nätet för att sedan plockas ihop igen hos mottagaren – något som gör att överföringshastigheten ökar markant.

Systemet bygger på att nätverken inte kontrollerar informationen som skickas, vilket är avgörande för framgången med internet.

– Tekniken bakom internet fungerar lite som posten. De bryr sig bara om att paketet kommer fram och struntar i vad du skickar. Om varje brev istället hade behövt öppnas och kontrolleras kan du tänka dig vilken tid det skulle ta, säger Måns Jonasson.

Nu får vi också IP-nummer, exakta platsangivelser på internet. Varje apparat som kopplas upp direkt mot internet har ett unikt nummer – det är det som gör att datorer kan hitta rätt när de kommunicerar med varandra. 

– TCP/IP är fortfarande det som används för kommunikation över internet och fantastiskt nog fungerar det lika bra i dag, många år senare, när vi kan räkna antalet uppkopplade prylar i miljarder, säger Måns Jonasson. 

Sverige skaffar sig ett tidigt försprång

En natt i juni 1984 ser en ung forskningsassistent på Chalmers, Ulf Bilting, till att Sverige för första gången ansluts till internet. Han ordnar en uppkoppling till datorn på institutionen för informationsbehandling. Denna historiska händelse sker mitt i natten för att inga kollegor ska bli störda av eventuella datorkrascher. Morgonen efter den allra första svenska inloggningen väntar dock varken champagne eller ballonger. 

– Vid den här tiden är internet fortfarande främst intressant för enskilda forskare och få, om ens någon, anar vad som komma skall, säger Måns Jonasson.

1986 registrerar Björn Eriksen på företaget Enea toppdomänen .se. Ett par år senare knyts han till Kungliga Tekniska Högkolans avdelning för nätverksoperationer, KTHNOC, som ska bli centralt för utvecklingen av internet i Sverige.

Denna historiska händelse sker mitt i natten för att inga kollegor ska bli störda av eventuella datorkrascher.

En annan förgrundsfigur i den svenska internethistorien är Peter Löthberg. Han är den som ser till att det svenska universitetsnätverket SUNET, som även det har sitt epicenter på KTHNOC, tidigt satsar på TCP/IP. Projektet får en ordentlig skjuts 1988 när SUNET ansluts via det nordiska universitetsnätverket Nordunet till USA och Princeton University. För svenska studenter och forskare innebär det att de nu får tillgång till nätet på riktigt, allt i en hastighet av 64 kbit/s. 

Peter Löthberg övertalar senare också Statskontorets chef Ann-Marie Nilsson att ta med IP i sin upphandling av kommunikationstjänster vilket gör att svenska myndigheter får tillgång till internet redan från 1997. 

– Vad Peter Löthberg och gänget på KTH gjorde går inte att överskatta. Deras arbete och framsynthet var avgörande för att internet kom flera år tidigare till Sverige än andra länder, vilket gav oss ett rejält försprång, säger Måns Jonasson.

Svenska företag som vill ut på internet måste under den här tiden gå via KTH. Allt eftersom intresset för det världsomspännande datornätverket ökar blir det till slut en ohållbar situation. 1990 startas därför Sveriges första privata IP-leverantör, Swipnet, och vanligt folk börjar släppas ut på nätet. 

WWW – World Wide Web

I början av 90-talet är dock internet inte särskilt användarvänligt, men ett protokoll som skapas av Tim Berners-Lee, forskare vid kärnforskningslaboratoriet Cern, ska snart komma att ändra på det. Protokollet kallas World Wide Web och möjliggör webbsidor som länkar information, bilder, ljud och film på internet. När sedan den första webbläsaren som vänder sig till privatpersoner, Mosaic, lanseras är succén ett faktum.

I och med den stora tillströmningen av användare höjs efterfrågan på att registrera .se-domännamn och det blir till slut ohållbart för Björn Eriksen att sköta tilldelningen ensam. För att ta hand om drift och administration av .se-domänen bildas därför 1997 Internetstiftelsen som spelar en viktig roll för utvecklingen av internet i Sverige, även genom folkbildande satsningar, forskning och innovation.

Vid millennieskiftet har hälften av svenskarna tillgång till internet i hemmet enligt rapporten Svenskarna och internet (som ges ut för första gången samma år). Runt hörnet väntar nu både en IT-boom och en IT-krasch, bredbandsutbyggnad, bloggbävningar och smarta mobiltelefoner. Men den berättelsen tar vi en annan gång.