Elektroniska lås, röststyrda hemlarm och smarta högtalare. Inför Black Friday står smarta prylar högt upp på mångas inköpslistor, och över hälften av svenskarna äger redan minst en uppkopplad pryl enligt Svenskarna och internet 2019. Men är vi verkligen mogna för det internetstyrda folkhemmet? 

Våra hem blir allt mer uppkopplade. Ett troligt framtidsscenario är att vi snart bor i hem där vi kan styra de flesta av våra saker med rösten eller via mobilen. För en enskild person kan självtömmande soptunnor och fjärrstyrda kaffekokare göra livet bekvämare. Samtidigt finns möjlighet att spara resurser samhället genom exempelvis förarlösa bussar och AI-styrda industrimaskiner är exempel på innovationer som både kan effektivisera och göra livet bekvämare för många.

Redan idag finns möjligheten att starta dammsugaren från jobbet och be tv:n att starta en film utan att behöva lyfta ett finger. Enligt undersökningen Svenskarna och internet har sju procent av de svenska hushållen elektroniska lås och 5 procent en uppkopplad högtalare hemma. Totalt svarade 54 procent av svenskarna att de äger någon uppkopplad pryl, som till exempel en bil, en klocka eller ett kylskåp som kan anslutas till nätet. Karl Emil Nikka, IT-säkerhetsutbildare, tycker att det är svårt att avgöra om 54 procent är en hög siffra.

– Det finns så många olika tolkningar av vad en uppkopplad sak är. En del ser en tv som en uppkopplad sak, andra gör det inte. Däremot kan man prata om trenden, för jämfört med tidigare använder fler och fler uppkopplade saker, säger han.

Spel, google home i smart hem
Vad som räknas som en uppkopplad eller smart sak i hemmet är inte helt självklart.

En uppkopplad sak är en pryl som innehåller en liten dator som kan kommunicera med ett nätverk. Just det faktum att vi har slutat reflektera över vad som är uppkopplat ger en fingervisning om att internet of things, IOT, tar en allt mer självklar plats i vår vardag. De allra flesta tv-apparater som säljs idag är till exempel uppkopplade – även om alla kanske inte tänker på det. För trots att tekniken utvecklats har utseendet på tv-apparaten inte genomgått någon drastisk förändring.

–  Om vi backar tillbaka till millennieskiftet så var tv:n en apparat med antenn och kabel. Nu har vi tv-apparater med appar där signalen kommer via internet. Tv:n har gått från att vara en produkt som enbart är mottagare av en signal till att vara en uppkopplad produkt. Men eftersom den ser likadan ut hanteras den på samma sätt som tidigare, säger Karl Emil Nikka.

När uppdaterade du din tv sist?

Alla uppkopplade saker är per definition sårbara, menar Karl Emil Nikka. Det innebär att det finns risk att de attackeras, hackas eller infiltreras av utomstående. Den lilla datorn inuti den smarta prylen behöver säkerhetsuppdateras med jämna mellanrum, precis som din vanliga dator.

– Det finns en stor okunskap kring detta. Det är problematiskt eftersom få smarta prylar uppdaterar sig själva.

en sensor i hemmet som aktiveras av en hand
Uppkopplade prylar behöver säkerhetsuppdateras med jämna mellanrum.

Den absolut största risken med prylar som inte säkerhetsuppdateras är enligt Karl Emil Nikka att de infiltreras för att användas av ett så kallat botnät, där ett stort antal infekterade enheter används för att attackera en måltavla. Det kan till exempel handla om att attackera viktiga samhällsbärande sajter. Ett exempel är cyberattacken mot Dyn 2016 då flera stora webbplatser slogs ut i Europa och Nordamerika. I Sverige påverkades vid denna attack till exempel webbplatser för Regeringen, Krisinformation.se och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Anne-Marie Eklund Löwinder, informationssäkerhetschef på Internetstiftelsen, lyfter ytterligare en risk: med en mängd uppkopplade prylar omkring oss ökar också möjligheten att vi övervakas av till exempel stat, företag eller andra okända aktörer.

– Kanske är det inte hela världen om din brödrost berättar något om dig till för någon som samlar information. Men om alla mina prylar samlar in information om hela mitt beteende blir det riskabelt. All information kan missbrukas på ett eller annat vis, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Om alla mina prylar samlar in information om hela mitt beteende blir det riskabelt. All information kan missbrukas på ett eller annat vis.

Anne-Marie Eklund Löwinder

Varning för hackers

Anne-Marie Eklund Löwinder påminner också om att alla smarta prylar kan hackas. Smarta robotdammsugare kan tidsinställas och styras på distans. Smidigt och bekvämt, förvisso. Men de riskerar också att hackas.

– Men vem skulle vilja göra det? Jo, det är så att robotdammsugaren har en kamera och medan den städar ditt golv kan en hacker spana in om du har något hemma som är värt att stjäla. Den eventuella tjuven slipper omaket att bryta sig in någonstans, och kan enkelt välja ut sina offer, säger hon.
Karl Emil Nikka vill dock tona ner risken för hackning av kameror.

– Visst är det möjligt för utomstående att komma åt en övervakningskamera för att se vad som händer i ett hem. Men det är få som tjänar pengar på att spionera på folk. Du behöver vara en väldigt intressant person för att det ska vara lockande för kriminella.

övervakningskamera som aktiveras från mobiltelefonen
Vågar man ha en övervakningskamera i sitt hem? Visst är det möjligt att den hackas, men de flesta behöver inte vara oroliga tror Karl Emil Nikka.

Tillverkarna behöver ta ansvar

Vi konsumenter kan själva bli bättre på att skydda oss genom att exempelvis uppdatera våra smarta prylar med jämna mellanrum, byta lösenord från de fabriksinställda till nya unika och undvika att importera billig elektronik från okända märken. Men både Anne-Marie Eklund Löwinder och Karl Emil Nikka understryker att huvudansvaret för säkerheten borde ligga hos tillverkarna.

– Den som samlar in data ska ansvara för att avsikten med insamlandet är tydlig, vilken laglig grund som finns och att sedan ta bort data när den inte längre behövs. Det här är något tjänsteleverantörerna kommer att få anpassa sig till, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Det behövs också ett reglerat konsumentskydd för våra smarta prylar, menar hon.

– Idag ställs inga krav på säkerheten i smarta prylar. Du kan koppla upp vad som helst. Men vi har ju trots allt CE-märkning i Europa när det gäller el-prylar. Jag tycker att det behöver tas fram en motsvarighet även för uppkopplade saker.

– Det är förbannat kul! Jag har till exempel ingen väckarklocka, jag vaknar av att gardinerna höjs, lamporna dimras upp, kaffebryggaren slås på och P1 börjar spela ur högtalarna.

Karl Emil Nikka

Karl Emil Nikka håller med om vikten av ansvar från tillverkarna, och tror att det är en fråga som branschen kommer att bli tvungen att ta tag i. Men är allt verkligen dystert när det kommer till smarta prylar? Nej, visst finns det en hel rad fördelar också.

– Det är förbannat kul! Jag har till exempel ingen väckarklocka, jag vaknar av att gardinerna höjs, lamporna dimras upp, kaffebryggaren slås på och P1 börjar spela ur högtalarna. Det är inte lika viktigt, men det är nice. Det är vardagsglädje, säger Karl Emil Nikka.

– Det är många IOT-lösningar som erbjuder effektivisering och bekvämlighet, om det gör att vi får bättre livskvalitet eller sparar resurser är det bra, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Vill du veta mer om svenskarnas förhållande till smarta teknikprylar. Läs i rapporten Svenskarna och internet 2019, där finns ett särskilt avsitt om enheter och uppkopplade saker.

Fakta – siffror från Svenskarna och internet 2019

  • 54 procent av de svenska hushållen har minst en uppkopplad sak.
  • 14 procent har över 6 uppkopplade saker och 2 procent av dessa har över 20 stycken.
  • 39 procent av internetanvändarna har ingen uppkopplad sak.
  • 1 av 20 har en uppkopplad högtalare.
  • 7 procent har ett elektroniskt lås.