Läs Svenskarna och internet 2019

Svenskarna och internet är en årlig undersökning av svenska folkets internetvanor, hur användningen av internet utvecklas och digitaliseringen av samhället. Klicka på rubriken för att läsa rapporten.

Nära hälften av internetanvändarna känner sig utsatta för övervakning på nätet. Särskilt växer oron över att storföretag som Facebook och Google ska inkräkta på den personliga integriteten. Förtroendet för myndigheter är större, men även här har oron vuxit över tid, enligt Svenskarna och internet 2019.

De som känner sig övervakade på nätet är fler idag än de som inte gör det. 45 procent av internetanvändarna oroar sig över övervakning, jämfört med 30 procent som inte känner oro. Oron över hur nätjättar som Google och Facebook hanterar användarnas uppgifter är störst. Och oron har ökat markant de senaste åren, från 29 till 46 procent sedan 2015.

Det kollektiva medvetandet om integritetsfrågor har ökat i takt med medierapporteringen.

Björn Appelgren

En bakgrund till oron och den stigande skepsisen är sannolikt de många nyhetsstormar som blåst kring storföretagen. Inte minst Cambridge Analytica-skandalen, då information från 87 miljoner Facebookanvändare läcktes och användes i politiska påverkanskampanjer.

– Det kollektiva medvetandet om integritetsfrågor har ökat i takt med medierapporteringen. Förr var vi okunniga om vad företagens affärsmodell innebar och vi hade inte koll på att de digitala fotavtryck vi lämnade efter oss. Nu har vi börjat lära oss vad det innebär att flytta ut livet på internet och sociala medier, säger Björn Appelgren, ansvarig projektledare för digital kompetens på Internetstiftelsen.
 
Att företag som Facebook samlar in data för att annonsörer ska kunna rikta träffsäker reklam till en viss målgrupp kan upplevas obehagligt, men det är långt ifrån det mest allvarliga hotet mot internetanvändarnas integritet, menar Björn Appelgren.

– Den stora risken är om företag och mindre seriösa aktörer börjar använda vår data för sådant vi inte är medvetna om eller gett vårt samtycke till, fortsätter Björn Appelgren.

En av fem är oroliga för att bli övervakade av myndigheter

Vid sidan av oron för integritetsintrång från storföretag visar Svenskarna och internet att internetanvändarna oroar sig över risken att myndigheter övervakar dem och inkräktar på den personliga integriteten. Här är däremot oron inte lika omfattande: en femtedel känner oro över hur myndigheter hanterar deras uppgifter. Oron har ökat över tid, med sex procentenheter sedan 2015, men ligger kvar på samma nivå som förra året.

– Skandaler om bristande säkerhet vid hantering av personuppgifter är antagligen grunden till oron. Vi är medvetna om att vår information samlas in. Men enligt Integritetsskyddsmyndighetens nationella integritetsrapport är det bara tre av tio som vet hur uppgifterna används. En annan betydande källa till oron kan alltså vara vår okunskap, säger Björn Appelgren.

Även när det kommer till myndigheters och offentlig sektors hantering av användarnas uppgifter finns det risk att informationen läcker eller hamnar i fel händer. Som när 2,7 miljoner inspelade samtal till 1177 Vårdguiden lades ut på en öppen webbserver.

– Om stat och offentlig sektor inte kan garantera att våra personuppgifter hanteras säkert, kan det dels leda till att opålitliga aktörer får tag på vår information. Men det kan också leda till att informationen används på ett sätt som gynnar ett statligt intresse.

Ett extremt exempel på hur en stat kan utföra övervakning på sina medborgare och behandla dem olika utifrån informationen de samlat in finns i Kina. Här har kinesiska staten skapat ett socialt poängsystem där medborgare rankas olika beroende på deras beteende. En person som kört för fort, rökt i en rökfri zon eller använt sociala medier, får låga poäng och kan straffas genom att exempelvis nekas möjlighet att resa med flyg inom landet.

– Även om 21 procent av svenskarna oroar sig över att bli övervakade av myndigheter finns troligen inte den typen av scenario i deras föreställningsvärld, men det är ett exempel som kan ge en tankeställare, säger Björn Appelgren.

Avslutningsvis menar Björn Appelgren att det huvudsakliga ansvaret för hur vår integritet hanteras på nätet – i en demokratisk rättsstat som Sverige – bör ligga hos lagstiftare, myndigheter och företag så att personlig information inte missbrukas.
 
– Det går aldrig att skydda sig mot att aktörer med skumraskintressen letar efter information, men samhället måste ta ansvar över att säkerheten är så pass hög att känslig data inte är lättåtkomlig, eller läcker av misstag, avslutar Appelgren.

Läs mer om den ökande oron för övervakning i rapporten Svenskarna och internet 2019. På sajten internetkunskap.se kan du fördjupa dig i hur du gör för att öka din integritet på nätet.