Vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset – Sveriges viktigaste källkritikpris – uppmärksammas för folkbildning mot bedrägerier och pionjärinsatser inom sökkritik gällande både AI och naturvetenskap.

På Källkritikens dag den 13 mars delar Internetstiftelsen och Källkritikbyrån ut Det gyllene förstoringsglaset, Sveriges viktigaste källkritikpris. Statyetterna har sedan 2017 delats ut till personer, initiativ eller organisationer som har gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.

Folkbildare mot bedrägerier vinner

Det gyllene förstoringsglaset har två delpriser i kategorierna Allmänhet och Skola. Allmänhetens källkritikpris går i år till it-säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka. Enligt juryns motivering har han "ett omisskännligt kall: att ge allmänheten källkritiska verktyg i praktiken mot bluffar och bedrägerier på nätet. Hans bidrag till att stärka svenskens säkerhet online är unikt.”

– Det är oerhört hedrande och jätteroligt att det man gör går hem på bred front, inte bara bland teknikintresserade, säger Karl Emil Nikka.

Förutom att jobba med säkerhetsutbildningar för företag och föreläsa hörs han också i den egna Bli säker-podden. Han syns även ofta i olika medier när exempelvis stora lösenordsläckor eller cyberattacker hänt. Ofta pratar han om hur vanliga internetanvändare ska kunna undvika bedrägerier, som nuförtiden till största delen sker på nätet.

Undvik bedrägerier med våra kurser

Internetkunskaps snabbkurser är helt kostnadsfria och du gör dem direkt på webben. Testa dem och lär dig något nytt idag!

– Numera måste alla lära sig att genomskåda de här bluffarna, samtidigt som de blir bättre och bättre. Kostnaden och arbetsinsatsen som krävs för att luras har också gått ner rejält med AI-verktygen, säger han.

Liknande metoder mot fejkade nyheter och bedrägerier

Enligt honom liknar kunskapen man behöver för att undvika bluffmejl eller fejkade webbsidor den man använder för att genomskåda falsk information på sociala medier. Det handlar om att kunna bedöma avsändaren av budskapet.

Men när bedragare kan förfalska sms-nummer och sätta upp fejkade webbsidor är det svårt att verifiera att avsändarna är äkta.

– Det är alltid bättre att ta tag i problemen från grunden. Men att ändra teknik tar lång tid och under tiden behöver människor själva kunna hitta kännetecknen på bedrägerier. Men de måste också kunna bedöma när något faktiskt går att lita på, säger Karl Emil Nikka.

Forskning om elevers sökvanor får källkritikpris

Det gyllene förstoringsglasets skolpris går i år till Anna Lodén. Hon är gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen och nybliven doktor i naturvetenskapernas didaktik vid Umeå universitet.

Enligt juryn visar hon ”metodiskt och konkret hur elever inte bara kan hitta svar utan även ifrågasätta, värdera och källkritiskt pröva dem. Hon är en pionjär för den digitala källkritiken i de naturvetenskapliga ämnena.”

Som lärare började hon intressera sig för varför det pratas så lite om hur elever söker för att hitta information i naturvetenskapliga ämnen, när samma sak finns med i läroplanen och lyfts inom exempelvis historia och samhällsvetenskap.

Dessa frågor ledde henne till universitetet i hemstaden Umeå och en doktorsavhandling om hur elever själva ser på digital kompetens och hur de gör när de söker information inom exempelvis biologi eller naturkunskap.

AI:s intåg förändrade sökvanorna

Färdig lektion i sökkritik för högstadiet

Den här kostnadsfria lektionen för årskurs 7-9 är en introduktion till sökkritik och hur söktjänster fungerar. Du som jobbar i skolan kan använda den som den är med dina elever, eller förändra den så att den passa er.

Mitt under arbetet slog AI-verktyg som ChatGPT igenom på bred front. Först tänkte Anna Lodén att detta gjorde hennes resultat värdelösa, innan hon insåg att det istället kunde ge nya perspektiv. Hon kunde på ett tydligt sätt jämföra tiden då elever ”bara” googlade fram information med dagens läge när många ställer sina frågor direkt till AI-verktyg.

– Om du har en fråga och googlar efter svaret scannar du själv begreppen för att hitta sökord. Du väljer sedan mellan flera olika länkar, knyter ihop olika delar av informationen och utvärderar om det känns rätt. Med AI-verktyg plockas alla de delarna bort och du får direkt ett svar som känns rimligt. Det ger en väldigt ytlig kunskap – framför allt för elever som inte redan är duktiga på språk och ämnet det handlar om, säger Anna Lodén.

AI förändrar lärandet i grunden

Enligt henne handlar detta skifte om didaktik, alltså läran om undervisning. Hon menar att AI-verktygens intåg gör att skolan måste lägga upp undervisningen på nya sätt.

– Skolan har tagit sig an ny teknik förut. Man har lärt sig att googla och använda Powerpoint – men då har man kunnat använda samma didaktik som förut. Det här är inte som när miniräknarna kom – jag tror att det kommer slå bredare. Det kommer kräva att man diskuterar didaktik och begreppet lärande på ett sätt som man inte gör nu, säger Anna Lodén.

Sprider kunskapen vidare

Hennes avhandling har redan väckt intresse. Förutom att vara med i media har hon bland annat pratat för bibliotekarier, IT-pedagoger och på lärarhögskolan i Umeå. Efter disputationen på universitetet är hon nu tillbaka i jobbet som gymnasielärare.

– Jag tror inte att jag kunnat skriva avhandlingen om jag inte haft lärarerfarenheten, och nu känns det jätteviktigt att vara ute i praktiken. Det går långsamt i akademin men det händer jättemycket ute i klassrummen just nu, säger hon.

Juryn består av Åsa Larsson och Jack Werner från Källkritikbyrån samt Kristina Alexanderson och Björn Appelgren från Internetstiftelsen.