Många vuxna vill se en åldersgräns på 15 år för att använda sociala medier, men unga är mer tveksamma visar Internetstiftelsens undersökning. Och hur gör man praktiskt för att hålla unga borta från plattformarna?

Ska det finnas en lagstadgad åldersgräns för sociala medier? Den frågan diskuterar man just nu i flera länder, även i Sverige. En utredning beställd av regeringen föreslår en ny lag som förbjuder barn under 15 år att använda sociala medier.

En ny rapport från Internetstiftelsen visar att många vuxna som är mellan 18 och 84 år gamla tycker att en åldersgräns skulle vara bra. Över hälften ser främst fördelar med en åldersgräns medan 35 procent är kluvna – de ser lika många fördelar och nackdelar med förslaget. Bara 7 procent ser främst nackdelar.

Barn och unga är betydligt mer tveksamma. Ett syfte med undersökningen är just att lyfta barnen och deras föräldrars perspektiv. Det säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

– Debatten handlar ofta om vad politiker, forskare eller plattformar tycker, men betydligt mer sällan om hur föräldrar, barn och unga själva resonerar. Därför ville vi undersöka hur olika grupper ser på förslaget och vilka förhoppningar och farhågor som ligger bakom deras ställningstaganden, säger Jannike Tillå.

“Sociala medier är viktiga i mitt liv”

Även i andra länder är frågan omdiskuterad. Australien införde en lag 2024 som innebär att barn under 16 år inte får använda sociala medier. Men hur upplever de unga själva sådana regler?

Miao är 15 år och bor i Sydney. Hon använder fortfarande sociala medier trots den nya lagen – och tycker att de spelar en viktig roll i hennes liv.

– Sociala medier ger mig möjlighet att prata med mina vänner och fördjupa mig i mina intressen. De ger mig en frihet att lära känna nya människor, säger hon.

Samtidigt förstår hon varför man vill skydda unga på nätet.

– Jag förstår tanken med förbudet. Men jag tycker att det borde finnas bättre sätt att göra det på. Det känns som att en del friheter försvinner, säger hon.

Många unga är skeptiska

Internetstiftelsens undersökning visar att många vuxna stöder ett förbud – över hälften ser främst fördelar med en 15-årsgräns på sociala medier. Yngre svenskar är betydligt mer skeptiska. Bland barn och unga mellan 8 och 19 år tycker knappt var fjärde att ett förbud främst har fördelar. Många är istället kluvna, eller negativa, till förslaget.

Men barn och unga i undersökningen lyfter ofta fram samma problem som de vuxna gör. De vet att sociala medier kan vara beroendeframkallande och att det finns risk för mobbing och olämpligt innehåll.

– Bland barn och unga är stödet för en åldersgräns betydligt lägre. Men även barn och unga ser problem med sociala medier. Och de beskriver och identifierar  problemen ungefär likadant som de vuxna gör, säger Jannike TIllå.

Men de unga svenskarna beskriver också sociala medier som en viktig plats för sina sociala sammanhang. Plattformarna är en plats där man umgås och har kontakt med sina vänner.

– De som är mest skeptiska är barn på mellanstadiet och högstadiet, alltså de grupper som själva skulle påverkas av en åldersgräns. För många av dem är sociala medier en viktig del av vardagen, där de håller kontakt med vänner, hittar gemenskap och tar del av information, säger Jannike Tillå.

Barn hittar sätt att komma runt förbud

Det har gått över ett år sedan man införde den nya lagen i Australien, men Miao upplever inte att vardagen har förändrats särskilt mycket. Både hon och hennes vänner använder sociala medier lika mycket som tidigare och de är på samma plattformar.

– Vi har hittat sätt att komma runt reglerna. Jag tycker inte att det har förändrat så mycket, säger hon.

Enligt Jannike Tillå är Australien ett bra exempel på att frågan är betydligt mer komplicerad än att bara införa en gräns. 

– Rapporter därifrån visar att ungefär 7 av 10 unga fortfarande finns kvar på de plattformar som omfattas av åldersgränsen. Därför är det viktigt att inte bara diskutera syftet bakom ett förslag, utan också vilka effekter en åldersgräns faktiskt får.

En annan fråga som kvarstår är också hur man ska genomföra en åldersgräns i praktiken. Ett möjligt förslag för att verifiera ålder är att legitimera alla användare. En majoritet av svenskarna är positiva till att användare ska legitimera sig för att ha eller skapa konton på sociala medier, men inte alla.

– En åldersgräns är i praktiken beroende av att man också kan verifiera användarnas ålder. Drygt hälften av de vuxna ser främst fördelar med ett krav på legitimering. Men samtidigt tror ungefär 3 av 10 att det skulle påverka deras egen användning av sociala medier, säger Jannike Tillå.

Legitimering kan bli krav

Totalt tycker 58 procent att det främst finns fördelar med ett sådant krav. Samtidigt är 15 procent främst negativa och drygt en fjärdedel är osäkra eller ser lika många fördelar som nackdelar. Det finns alltså en ganska stor grupp som är kluven. Många som är skeptiska lyfter frågor om personlig integritet, anonymitet och hur personuppgifter ska hanteras. Jannike Tillå säger:

– I de öppna svaren ser vi att många lyfter fram ökad trygghet, färre falska konton och bättre möjligheter att motverka trakasserier och bedrägerier. Men vi ser också en återkommande oro för integritet, anonymitet och hur personuppgifter hanteras. Frågor om dataläckor, kontosäkerhet och möjligheten att uttrycka sig anonymt återkommer ofta.

Jannike Tillå tror också att det kommer behövs informationsinsatser kring hur en åldersverifiering ska gå till. I debatten används ofta begreppen legitimering och verifiering som om de vore samma sak, men det är en viktig skillnad, menar hon.

– En legitimeringslösning innebär att användaren identifierar sig, medan en verifieringslösning kan handla om att endast bekräfta en viss uppgift, till exempel att personen är över en viss ålder, utan att hela identiteten delas med plattformen. Allt det här är frågor som behöver vägas in när man diskuterar hur en eventuell åldersgräns skulle kunna fungera i praktiken, säger Jannike Tillå.

Sociala medier både bra och dåliga

Miao i Sydney tycker att det är uppenbart att sociala medier har både positiva och negativa sidor. På den positiva sidan finns möjligheten att kommunicera, hitta nya vänner och lära sig nya saker. På den negativa sidan finns risken att fastna framför skärmen längre än man tänkt sig.

– Det är väldigt lätt att tappa bort tiden. Jag använder nog sociala medier mer än jag egentligen skulle vilja, säger hon.

Samma bild syns i Internetstiftelsens rapport. Sociala medier är en källa till gemenskap, men också något som ibland tar för mycket tid. Frågan om åldersgränser handlar därför inte bara om att säga ja eller nej till en lag. 

Den viktigare frågan är hur barn och unga ska kunna ta del av möjligheterna samtidigt som de skyddas från riskerna. Enligt Jannike Tillå är en viktig nyckel till det föräldrar som är närvarande i barnens digitala liv. Många barn efterfrågar inte främst fler regler, utan vuxna som hjälper dem att förstå och hantera det de möter online, menar hon.

– Barn behöver kunskap, stöd och engagerade vuxna runt omkring sig. På samma sätt som vi engagerar oss i barns idrott, musikintressen eller fritidsaktiviteter behöver vi intressera oss för deras digitala liv, säger Jannike Tillå.

Vad är sociala medier?

Förslaget om en åldersgräns på sociala medier sätter också fingret på ytterligare en komplicerad fråga. Vad menar vi egentligen med sociala medier? De flesta menar tjänster som Instagram och Tiktok. Men hur är det med nätforum som Reddit, eller speltjänster som Roblox? Det är inte helt lätt att dra en gräns för vilka tjänster som ska omfattas av en lag och vilka som inte ska göra det.

Risken är att ett förbud stänger ute barn och unga från ett fåtal kända plattformar, utan att skydda dom från riskerna som finns i lika stor utsträckning på andra tjänster. Det finns istället ett behov av att diskutera hur plattformarna är utformade, menar Jannike Tillå.

– Det är lätt att tänka att dagens affärsmodeller är det enda möjliga sättet att bygga sociala medier, men så behöver det inte vara. Frågan handlar inte bara om hur mycket barn använder sociala medier, utan också om vilken sorts digitala miljöer vi vill att de ska möta, säger hon.