Var vaksam i julhandeln – bedragare lurar med paketbluffar
Bedragare utnyttjar julhandeln för att skapa falska nätbutiker och skicka bluff-sms om paketleveranser. Här är Internetstiftelsens tips på hur du kan skydda dig.
Nu tar julhandeln fart på allvar och shoppingdagen Black Friday brukar markera startskottet. Då lockar ett stort antal butikskedjor och e-handlare med erbjudanden för alla som vill köpa sina första klappar. Tyvärr är det inte bara nätbutiker och varuhus som står redo inför den ökade kommersen. Bedragare utnyttjar julhandeln med bluff-sms och falska webbsidor.
Och många blir drabbade. Enligt undersökningen Svenskarna och internet har över hälften av svenskarna utsatts för bluffmejl och bluff-sms. Syftet är att komma över mottagarens personuppgifter, kapa deras konton eller lura dem på pengar.
Björn Appelgren är folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen. Han berättar att risken är stor att utsättas för bedragare via mejl, sms eller telefonsamtal inför julen.
– Bedrägerier sker året runt, men bedragarna anpassar sig efter det som är aktuellt. Inför jul handlar bluffarna ofta om paketleveranser eller bluffannonser som lockar med väldigt bra priser och leder den som klickar till falska nätbutiker, säger han.
Bedragare utnyttjar julhandeln
Alexis Larsson, säkerhetschef på Postnord Sverige, håller med om att bedrägerierna till stor del är säsongsbetonade. Han säger:
– I samband med Black Friday skickas det många falska meddelanden om saknade betalningar, leveransinformation som ska uppdateras och liknande. Julhandeln är ett tillfälle när bedragare skräddarsyr sina meddelanden eftersom de vet att många beställer paket och väntar på leveranser.
Fler än 8 av 10 svenskar handlar på nätet under ett år enligt Svenskarna och internet. Alexis Larsson berättar att PostNord i genomsnitt hanterar ungefär en halv miljon paket varje dygn, men under julsäsongen och vissa andra storhelger ökar antalet paket drastiskt.
– Från Black Friday och fram till jul kan det vissa dygn vara dubbelt så många paket som hanteras, berättar han.
Tips: Så skyddar du dig i julhandeln
- Klicka inte på länkar som kommer i sms eller mejl. Dubbelkolla genom att kontakta den påstådda avsändaren genom en kontaktväg du själv letar upp.
- Lita inte på avsändaren som står i ett mejl eller sms. Bedragare kan själva välja vilket namn eller nummer som ska visas.
- Kontrollera noga att du faktiskt är på rätt webbplats när du näthandlar. Om du ser en annons eller ett erbjudande som verkar för bra för att vara sant ska en varningsklocka ringa hos dig.
- För aldrig över pengar till någon som tar kontakt med dig via telefon, sms eller mejl. Dela aldrig med dig av kortuppgifter eller lösenord,
- Om du inser att du har råkat lämna ifrån dig kortuppgifter, kontakta din bank för att spärra kortet och kontrollera om några köp eller kontantuttag har gjorts. Om någon har handlat med ditt kort, gör en polisanmälan.
Alla kan bli utsatta
En vanlig missuppfattning är att nätbedrägerier drabbar personer som är ovana internetanvändare, till exempel många äldre. Men Svenskarna och internet visar att nätbedrägerier främst drabbar personer födda på 70-, 80- och 90-talet. Björn Appelgren menar också att man kan utsättas oavsett kunskapsnivå.
– Det är en myt att det bara är äldre personer som drabbas. Det är också viktigt att komma ihåg att man kan råka ut för bedrägerier även om man är tekniskt kunnig. När man har bråttom eller utsätts för stress är det väldigt lätt att gå på en bluff. Det vet bedragarna och utnyttjar det faktum att vi ofta är jäktade i julhandeln, säger han.
Alexis Larsson understryker vikten av att göra konsumenter medvetna om att bedragare använder sådana här metoder, samt påminna om att bedrägerierna sker. Det bästa skyddet är att stanna upp och tänka efter.
– Fråga dig själv om du verkligen har beställt något. Även om du har gjort det – kontakta leverantörens kundserivce direkt om något känns det minsta skumt. Klicka inte på länken i sms:et och lämna aldrig ut några uppgifter, säger Alexis Larsson.
Bluffar kan se trovärdiga ut
En annan sak att komma ihåg när det gäller bluff-sms är att bedragarna kan få det att se ut som att ett meddelande kommer från Postnord eller ett annat företag. Med hjälp av en dator går det att manipulera ett telefonnummer så att meddelandet ser ut att komma från en trovärdig aktör. Detta kallas spoofing och du kan läsa mer om hur det fungerar i den här artikeln.
Har man tidigare fått sms från en leverantör kan därför det falska sms:et sorteras in tillsammans med dessa på mobilen. Det kan göra det ännu svårare att identifiera bluffarna.
En annan variant av spoofing är falska webbplatser som utformats för att se ut som en betrodd nätbutik. En stor del av alla kortbedrägerier sker i sådana falska nätbutiker. Du tror att du handlar i en äkta butik men du får i själva verket dina kortuppgifter kapade, eller så luras du att fastna i en kostsam prenumeration.
– Under hösten har vi dessutom sett exempel på flera falska nätbutiker som är AI-genererade. Precis som tidigare luras du att tro att du är inne på en äkta nätbutik, men med hjälp av AI gör bedragarna sidorna mer trovärdiga och kan göra många fler av dem på kort tid, säger Björn Appelgren.
Tips: Lär dig mer på Internetkunskap
Vi har samlat en serie snabbkurser på webbplatsen Internetkunskap där du på några minuter kan lära dig mer om hur du skyddar dig mot falska sms, bluffmejl och fejkade webbplatser.
