Järvaveckan Research släpper i samarbete med Internetstiftelsen en ny rapport om digital inkludering och utanförskap i Sverige.

I en tid av ökad digitalisering är det viktig att alla medborgare har tillgång till och förmåga att använda digitala verktyg och tjänster på lika villkor. Rapporten visar att trots en ung och i många fall mycket digital befolkning finns tecken som tyder på att tillgången till det offentliga digitala Sverige inte är lika hög i utsatta områden jämfört med övriga Sverige.

Sverige ses som ett föregångsland inom digitalisering men vissa grupper riskerar att hamna utanför, särskild de grupper som ofta är underrepresenterade i nationella undersökningar. En majoritet av boende i utsatta områden har utländsk bakgrund och en hög andel av dem lever redan i ett utanförskap. Rapporten visar att trots en ung befolkning, två tredjedelar under 45 år, och i många fall mycket digital befolkning i utsatta områden, finns tecken som tyder på att tillgången till det offentliga digitala Sverige inte är lika hög som i övriga Sverige.

– Ojämlikheter i digital inkludering riskerar att förstärka det befintliga utanförskapet. De som saknar digitala färdigheter eller tillgång kan hamna utanför arbetsmarknaden, få svårare att hantera vardagliga ärenden hos företag och myndigheter och bli mer marginaliserade i samhället. Därför studerar Järvaveckan Research för andra året i rad ojämlikheten i den digitala miljön, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare, Järvaveckan.

Färre unga i utsatta områden har full tillgång till det digitala offentliga Sverige

Endast 53 procent av den yngre populationen i åldern 18–40 år i utsatta områden uppger att de har full tillgång till det svenska digitala samhället, vilket är en mindre andel än unga i övriga Sverige. Och tre av tio uppger att de har behövt hjälp med en e-tjänst från stat, kommun eller myndighet under det senaste året.

– En viktig del i Internetstiftelsens årliga rapport "Svenskarna och internet" är att lyfta fram grupper som riskerar att inte inkluderas i digitaliseringen av samhället på samma sätt som andra. Faktorer som bland annat ålder, inkomst och utbildning kan påverka vårt internetanvändande och bidra till digitalt utanförskap, säger Carl Piva, VD, Internetstiftelsen.

Färre hushåll i utsatta områden har tillgång till betalda svenska nyhetsmedier

Bland unga i utsatta områden tycks färre följa nyhetskanaler på sociala medier och endast 16 procent av hushållen uppger att de har tillgång till betalda svenska nyhetsmedier, jämfört med 32 procent i övriga Sverige. Denna skillnad sträcker sig över åldersskillnader mellan utsatta områden och övriga Sverige.

– Denna tendens kan vara en anledning till att unga i utsatta områden inte i lika hög utsträckning anser att det är lätt att hänga med i information på nätet som handlar om svensk politik och samhällsutvecklingen i Sverige, vilket också bidrar till ett upplevt utanförskap, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef, Internetstiftelsen.

Föräldrars oro över barnens digitala liv – gängkriminalitet & mentala hälsan

Föräldrar oroar sig i stort sett för samma saker som kan hända deras barn på nätet oavsett bostadsområde. Men det finns vissa stora skillnader. Bland föräldrar i utsatta områden uppger 22 procent att de är oroade för att barnen ska lockas in i gängkriminalitet, jämfört med 14 procent i övriga Sverige där föräldrar i högre grad oroar sig för att deras barn ska utsättas för näthat eller kränkningar (64%) jämfört med föräldrar i utsatta områden (48%).

– Skillnaderna i folks oro avslöjar ofta klyftorna i samhället. Medan föräldrar i utsatta områden kämpar med att skapa fysisk trygghet, är det vanligare att föräldrar i mer välbärgade områden oroar sig för psykisk ohälsa hos sina barn, såsom nätmobbning, ångest, låg självkänsla och orealistiska skönhetsideal. Det kan vara en möjlig förklaring till att vi ser dessa skillnader, säger Ahmed Abdirahman, grundare och VD för Järvaveckan.