Människan har under hela sin historia fascinerats av konstgjord intelligens. Från mytologiska sagoväsen till dagens avancerade AI-teknik som kan hjälpa oss med allt från programmering till recept på pannkakor.

I en ny utställning på Internetmuseum följer vi AI:s resa från den första roboten till datorer som förstår oss.

Artificiell intelligens är ordet på mångas läppar. Utvecklingen går rasande fort och där en del experter ser stora risker, förespråkar andra enorma möjligheter. I en ny utställning på Internetmuseum backar vi bandet och blickar tillbaka på hur vi hamnade här.

– Med denna utställning vill vi sätta dagens AI-teknik i ett större sammanhang och vidga perspektiven. AI har letat sig in nästan överallt och påverkar oss dagligen, men fenomenet är inte nytt. I alla tider har människor förundrats och oroats av konstgjord intelligens och hur den kan påverka oss, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.

Frankenstein blir den första "AI-romanen"

Konstgjort liv har funnits länge som tema i litteraturen, inte minst genom Mary Shellys banbrytande roman Frankenstein som brukar räknas som den första "AI-romanen", som bland annat handlar om hur mänskligheten reagerar på det främmande och okända.

Utställning

AI-historia – artificiell intelligens då och nu

Människan har under hela sin historia fascinerats av intelligens som är konstgjord. Från mytologiska sagoväsen ristade på stentavlor till dagens avancerade AI-teknik som kan hjälpa oss med allt från programmering till recept på pannkakor. Läs historien om AI här.

I Internetmuseums nya utställning får besökare lära sig mer om hur människor tänkt om konstgjort intelligent liv innan datorer fanns och hur den artificiella intelligensen utvecklats från schackspelande datorer, mer eller mindre lyckade chattbotar till världens första AI-lagstiftning.

– Det här är en möjlighet för alla som är nyfikna på AI att sätta utvecklingen i en historisk kontext, utan alltför svåra tekniska djupdykningar. Tekniken är här och vi behöver förstå den. Genom att belysa viktiga milstolpar kan vi sätta utvecklingen i ett större sammanhang, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig, Internetstiftelsen.

ChatGPT – inte den första chattbotten

Den 30 november 2022 slog programmet ChatGPT ner som en chockvåg över internet. Men vad många inte vet är att den första chattbotten lanserades redan 1966, då under namnet Eliza. Programmet som utvecklades av Joseph Weizenbaum skapades för att utforska kommunikationen mellan människor och maskiner. Det låter kanske bekant?

– Många skulle nog säga att det publika AI-genomslaget kom genom ChatGPT, men sanningen är att endast 3 av 10 svenskar använde ett renodlat AI-verktyg under det första året. Användandet av AI är dessutom betydligt lägre bland äldre, vilket visar på behovet av att öka kunskapen för att fler ska förstå, våga och kunna använda den nya tekniken, säger Björn Appelgren.

För mer information

Björn Appelgren, projektledare, Internetstiftelsen
0709–076 38 37
Bjorn.appelgren@internetstiftelsen.se

Emma Fritze, pressansvarig, Internetstiftelsen
072–003 29 91 (ej sms)
emma.fritze@internetstiftelsen.se

Om Internetmuseum

Internetmuseum grundades i december 2014 och blev i juni 2016 invalt i Sveriges museer, som första utpräglat digitala museet i Sverige. Syftet med museet är att spara det svenska digitala kulturarvet, samt att sprida fördjupad kunskap om nätets historia i Sverige. Internetmuseum drivs av Internetstiftelsen.

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för den svenska toppdomänen .se och för driften av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar inom forskning och utbildning i syfte att internetanvändare i Sverige ska kunna vidareutveckla sin användning på ett medvetet sätt, samt ge kunskap om internetanvändningen i Sverige och digitaliseringens påverkan på samhället. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.