Nästan var fjärde har avstått från att boka läkarbesök för att e-tjänsterna är svåra. Mer än hälften av AI-användarna frågar AI istället för att googla. Och många möter bluffannonser i sociala medier, men få anmäler dem. Det här är Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2025”.

– AI har snabbt blivit en del av vår vardag både hemma och på jobbet, därför ger vi i årets rapport en unik inblick i hur svenskarna använder tekniken. Rapporten belyser också viktiga frågor som bluffannonser och samhällsviktiga e-tjänster. Se till att den här rapporten hamnar i händerna på alla som har påverkan kring beslut om digitalisering och tjänsteutveckling. Med ”Svenskarna och internet 2025” vill vi ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund, säger Carl Piva, vd på Internetstiftelsen.

Hela 97 procent av svenskarna använder internet år 2025. Men trots den höga användningen finns det fortfarande utmaningar. Nära var fjärde vuxen avstår att boka läkarbesök för att e-tjänsterna är för svåra, visar Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2025”.

– Även om svenskarna ser många fördelar med hälso- och sjukvårdens e-tjänster tycker många att de är svårnavigerade eller krångliga att använda. Att människor avstår från att boka läkarbesök för att e-tjänsterna är för svåra är något vi ser i alla åldrar, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

Unik inblick i svenskarnas liv med AI

Efter att ha suttit tryggt på tronen har nu Google fått en riktig utmanare. Mer än varannan AI-användare ställer frågor till AI-verktyg istället för en sökmotor. Bland svenskarna i stort är motsvarande siffra drygt var femte.

– Det kan vara början av ett paradigmskifte vi ser här. På kort tid har svenskarna fått ett nytt beteende när de söker information. Men när svaren kommer direkt i ett AI-verktyg, ofta omskrivet eller förkortat och med otydligare källor, blir den källkritiska förmågan och förståelsen för hur AI-verktyg fungerar än mer viktig. Det här kommer att bli utmanande framåt, vi ser det redan nu, säger Jannike Tillå.

”Svenskarna och internet 2025” ger också en unik inblick i svenskarnas AI-användning och hur de faktiskt skriver sina promptar.

– På kort tid har AI blivit svenskarnas nya sjukvårdsupplysare, samtalsterapeut, spökskrivare, personlig tränare, kompis, korrekturläsare, semesterplanerare och dietist. Det finns en otrolig kreativitet i hur man använder AI-verktyg och hur man formulerar promptarna, säger Jannike Tillå.

Men kommer AI att skapa eller kapa arbetstillfällen? Lite fler än 3 av 10 tror att AI kommer orsaka stor arbetslöshet, samtidigt som nästan lika många tror att AI kommer att skapa många nya yrkesroller och därmed nya arbetstillfällen.

Många möter bluffannonser – få anmäler

Mer än hälften av svenskarna har sett en bluffannons på sociala medier. Men av de som sett bluffannonser är det bara en tredjedel som anmäler till den sociala medieplattform där de sett annonsen.

– Många upplever att det är meningslöst att anmäla innehåll eftersom det sällan leder till något. Därför måste vi kunna ställa högre krav på techjättarna att hålla rent hus på sina plattformar. Med den enorma mängden bluffannonser och vilseledande innehåll är det inte rimligt att ansvaret ska ligga på enskilda användare att avgöra vad som är falskt eller inte, säger Jannike Tillå.

Färre nätdejtar och vissa oroar sig för mikrootrohet

”Svenskarna och internet 2025” visar också att allt färre nätdejtar, knappt 2 av 10 singlar gör det och att det framför allt är de yngre som väljer bort nätdejting. Svenskarna vill helst träffa en potentiell partner IRL (alltså offline), bara 5 procent av singlarna föredrar nätdejting framför att få kontakt IRL. När det väl är dags för att träffa en nätdejt IRL googlar de flesta, 7 av 10, personen de ska träffa.

Av de som är i en relation följer fler än var femte sin partner i mobilen via platsdata, var tionde oroar sig för att partnern i smyg ska chatta med någon de är attraherad av, och nära var tionde kollar sin partners mobil av oro för otrohet.

Hela rapporten "Svenskarna och internet 2025" finns tillgänglig på www.svenskarnaochinternet.se

Om undersökningen

För samtliga studier har Internetstiftelsen anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamling som ägde rum under januari 2025. Majoriteten av vår data är insamlad i Studie 1 (n=3362) i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på 60 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning och geografi.

För mer information

Olle Hallberg, pressansvarig, Internetstiftelsen
070-689 11 91
olle.hallberg@internetstiftelsen.se

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.