De flesta föräldrar oroar sig för att inte kunna skydda sitt barn på nätet. I toppen ligger innehåll konstruerat för att skapa skärmberoende. Och var femte förälder vill skydda sitt barn på nätet – men vet inte hur. 1 av 4 barn använder AI för läxhjälp och bland mellanstadieelever köper mer än var fjärde den digitala valutan Robux i Roblox. Detta visar Internetstiftelsens nya rapport Barnen och internet 2025.

– Nu följer vi upp ”Svenskarna och internet” med att kasta ljus på barns och ungas digitala liv. Rapporten innehåller viktiga insikter om allt från oro för innehåll, till skärmar i skolan. Här får barn och unga, och deras föräldrar, själva komma till tals, säger Carl Piva, vd på Internetstiftelsen.

Hela 85 procent av föräldrarna oroar sig för att inte kunna skydda sitt barn i den digitala världen, visar Internetstiftelsens nya rapport Barnen och internet 2025. I toppen av föräldrarnas oroskällor ligger innehåll som är konstruerat för att skapa skärmberoende, tätt följt av fejkade nyheter och skeva utseende- eller kroppsideal.

– Det här visar hur viktig digital trygghet har blivit i dagens föräldraskap. Vi ser också att oron är större bland föräldrar till grundskolebarn, föräldrar med högskoleutbildning och bland mammor, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

Rapporten visar också att de allra flesta föräldrar, nära 8 av 10, vill skydda sitt barn på nätet. Men var femte förälder vet inte hur.

– Det finns ett stort engagemang bland föräldrar, vilket är bra. Barnens digitala värld är för många föräldrar ganska outforskad. Det viktigaste är att börja prata med barnen, och det är ingen engångsinsats. Man måste prata med dem om tjänsterna de använder, innehållet de möts av, vad de gillar, vad de tycker är svårt, vad som är skrämmande och vad de funderar över. Som förälder behöver du ha stora öron och liten mun, säger Jannike Tillå.

AI för läxhjälp och som ersättare för Google

Frågan om skärmar i skolan har debatterats flitigt de senaste åren. I ”Barnen och internet 2025” kommer barnens egna röster fram. Mer än 4 av 10 barn 8–19 år tycker att skärmar och böcker är likvärdiga både för textläsning och inlärning. Ungefär lika många tycker att skärmar gör det lättare att hålla koll på läxor och läromedel, jämfört med böcker. Mest positiva är högstadieeleverna där nära 7 av 10 tycker att skärmar gör det lättare att hålla koll på läxor och läromedel.

Rapporten visar också att vart fjärde barn använder AI-verktyg för läxhjälp. Samtidigt är det många föräldrar som inte känner till hur det pratas om AI i skolan. 6 av 10 barn svarar att de diskuterar AI på lektionerna, men bara 4 av 10 föräldrar svarar att deras barn har gjort det.

– Barn använder AI på ett kreativt sätt för att få hjälp med läxor. Det kan handla om att skapa instuderingsfrågor, bli förhörd på ett ämne, få förklarat sådant som är svårbegripligt, eller få en ersättare för läraren när barnen är hemma. Vi ska komma ihåg att inte alla barn har en person i hemmet som kan stötta i läxläsningen, säger Jannike Tillå.

Att AI redan har förändrat sättet hur vi använder internet är tydligt. Rapporten visar att var tredje barn nu har ersatt sökmotorer som Google med att istället ställa frågor till AI-verktyg. Bland gymnasieeleverna är det nära varannan som gör det.

Skärmtid, bråk och digitala valutor

Folkhälsomyndigheten gick i september 2024 ut med rekommendationer gällande skärmtid för barn. Rapporten ”Barnen och internet 2025” visar att 9 av 10 föräldrar har hört talas om rekommendationerna. Men hela 4 av 10 anser att rekommendationerna inte har påverkat deras hantering av sitt barns skärmtid alls.

Omfattningen på skärmtidsbråk i hemmen beror på vem man frågar. Nära 4 av 10 föräldrar uppger att de bråkar med sitt barn om barnets skärmtid, men bara 3 av 10 barn svarar samma. Föräldrar med mellanstadiebarn har högst andel skärmtidsbråk, siffran har ökat från 43 procent förra året till 58 procent i år.

Många unga använder spelplattformen Roblox. Användningen är högst bland mellanstadiebarn, där 7 av 10 använder Roblox. Mer än vart fjärde barn på mellanstadiet köper Robux, vilket är en digital valuta i Roblox som går att köpa för riktiga pengar.

– Att så många barn köper digitala valutor för riktiga pengar kan vara problematiskt och kan komma med risker. Det är viktigt att föräldrar är insatta och förstår vad barnen gör. Vi måste tidigt prata med barnen om hur köp av digitala valutor i spel kan kosta riktiga pengar. Dessutom måste vi ställa krav på spelplattformarna så att barn inte kan göra köp utan en vårdnadshavares tillstånd, oavsett om köpet är av misstag eller medvetet, säger Jannike Tillå.

Hela rapporten "Barnen och internet 2025" finns tillgänglig på https://svenskarnaochinternet.se.

För mer information

Olle Hallberg, pressansvarig, Internetstiftelsen
070-689 11 91
olle.hallberg@internetstiftelsen.se

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.