Vi lämnar fler och fler spår efter oss när vi shoppar, umgås och lever våra liv på nätet och det är inte lika lätt att vara anonym på nätet idag som i internets barndom. Pusslet som faktiskt läggs om oss när vi shoppar, umgås och lever våra liv på nätet kan var svårt att få grepp om.
Vad är personuppgifter?
Tänker du på personnummer när du hör ordet personuppgifter? Visst är personnummer en personuppgift, men med personuppgifter så menas alla uppgifter som går att koppla till en specifik person – det kan exempelvis vara ditt namn, din e-postadress eller IP-adressen som du surfar ifrån.
Det handlar både om tekniska uppgifter som vilken dator du har och var du befinner dig, men även om uppgifter du själv lämnar ifrån dig som vem du pratar med, vad du tycker och vilka grupper du är med i.
Att du lämnar ifrån dig denna data gillar annonsörer. Genom att fler och fler pusselbitar om dig faller på plats kan marknadsförare lättare ringa in vilken typ av personlighet du är och visa annonser som de tror att du vill se.
Men data handlar inte bara om annonsering. Data bygger hela den digitala världen – produktutveckling, tjänsteutveckling och förbättringar av tjänster. Till exempel kan ett spelföretag använda data till att utveckla ett spel och förbättra det om de ser att spelare fastnar på ett speciellt ställe i spelet.
Integritet på nätet
Var gränsen går för en persons integritet är väldigt individuellt. Men det kan alltid vara bra att tänka till när du ger ifrån dig data, ha i bakhuvudet att datan används för att lägga ett pussel om dig och att information som är känslig faktiskt kan läcka.
Ett exempel på detta är när företaget Cambridge analytica i hemlighet samlade in personuppgifter från Facebook, något som fick allmänhetens förtroende för techbranschen att svaja. Du kan läsa mer om skandalen på Internetmusems webbplats.
Betalar du inte för produkten, så är du produkten.
Det finns många företag som delar information med varandra – många sköter det bra och har respekt för människors personuppgifter medans andra inte har det. Data om dig kan säljas för ganska mycket pengar, du och din data har nämligen ett monetärt värde. Flera tjänster som vi använder dagligen är gratis och betalar vi inte för produkten, så är vi produkten. Det behöver inte var något dåligt men det kan vara bra att ha i åtanke, även vad det innebär på lång sikt.
PUL blir GDPR
Då Cambridge analytica-skandalen briserade så pågick parallellt en diskussion inom EU om hur man skulle skydda personuppgifterna för medlemsstaternas medborgare. Efter långa förhandlingar tog man ett beslut om en lag som heter general data protection regulation – GDPR. Regelverket gäller i hela EU och skapar tydliga krav kring hur företag får hantera personuppgifter, hur de inte får hantera dem, vad de får spara, när de ska gallras och vilken rätt du har som individ att få din data raderad. GDPR ersatte personuppgiftslagen, förkortat PUL, i maj 2018.
Vad innebär GDPR?
GDPR innebär att företag får lagra dina uppgifter om du tydligt har gett ditt medgivande till det, och att de har berättigat intresse att göra det. Det är därför du numera ser rutor som poppar upp på alla webbplatser du besöker och kräver ditt godkännande innan du kommer vidare. I rutorna frågar företaget eller tjänsten om de får lagra kakor på din dator så att de kan spara dina personuppgifter för att kunna leverera tjänsten. Som medborgare i EU har du numera rätt att godkänna eller inte godkänna att de gör det. Du kan läsa mer om fördelarna med GDPR på Internetkunskaps webbplats.
Vad är ett API?
I detta avsnitt har Internetstiftelsens Olle Hallberg funderat över API – application programming interface. API är ett gränssnitt (som en bro eller dörrvakt) som används för att kunna dela med sig av eller ta del av data på ett kontrollerat och ordnat sätt. En klassisk förenkling av detta är om du tänker dig en restaurang. Du kommer in och får en meny av kyparen. Det framgår tydligt vad som finns att beställa, men du avgör själv vilka rätter du vill ha, och du vet hur en beställning går till. Du behöver inte tänka på vad som försiggår i bakgrunden i köket med spisar, påfyllning av varor eller ugnstemperaturer. Du har faktiskt inte ens möjlighet att se vad som pågår där, men när din mat är klar så får du den serverad.
Så kyparen med sin meny är som en slags bro mellan dig och det som restaurangen har att erbjuda. Och kyparen hanterar dina frågor och levererar ett svar med mat i det här fallet, så länge du formulerar frågorna och tar emot svaren (maten) på rätt sätt. Precis så fungerar API:er.
Med API:er kan man alltså skapa automatiserade tjänster som kan leverera data utan att det krävs manuell handpåläggning. I kollektivtrafiken där information om avgångar finns på många ställen samtidigt så som stora skärmar, i busskurerna, automatiserade utrop i högtalare eller i en reseplanerarapp hämtas informationen från en given plats genom API:er istället för att var och en av dessa platser ska uppdateras manuellt.
Många API:er är stängda och används exempelvis inom ett företag för att koppla ihop en webbshop med bokföringsprogrammet. Men det finns också API:er som är öppna och kan användas fritt, såsom väderprognoser och trafikinformation.
