Ny forskningsrapport pekar på brister i skolans källkritiksundervisning

Den källkritik elever får lära sig i skolan tycks ha stora brister i kopplingen till de utmaningar dagens digitala informationsflöden ställer. Det visar en ny studie från forskare vid Lunds universitet, genomförd på initiativ av Internetstiftelsen i Sverige, IIS.

Den nya rapporten visar att den källkritik eleverna möter i skolan främst bygger på att de undervisas i att bedöma källornas tillförlitlighet utifrån historieämnets klassiska metod med frågor om äkthet, tid, beroende, tendens.

– Traditionell källkritik är bra, men det räcker inte i en digital vardag. För att kunna värdera information på nätet är det lika viktigt att förstå den infrastruktur som sökmotorer och sociala medier utgör för att vi ska ta del av källor. Det handlar om att få eleverna att kritiskt kunna förhålla sig till de algoritmer som gör urval åt dem när de söker information på nätet, säger Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar.

I den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med detta läsår blir digital kompetens en viktig del i alla ämnen. I de nya skrivningarna står det bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information.

Resultaten i den nya rapporten från Lunds universitet pekar på att skolorna har lång väg kvar till att uppfylla det kravet.

– Om skolorna ska lyckas med det viktiga uppdraget att ge barn digital kompetens måste de avsätta tid och resurser för kompetensutveckling så att lärare i alla ämnen får en bredare bild av vad informationssökning och källkritik är, säger Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar.

De viktigaste resultaten i rapporten

De viktigaste slutsatserna från forskningsrapporten kan sammanfattas i punkterna nedan:

  • Undervisning i källkritik har betydelse för elevernas skolgång och för hur de interagerar med information på fritiden. Med källkritik avses i skolan främst de fyra kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens.
  • En kontextualiserad källkritik – där även förståelse för nätets infrastruktur, användargenererad data och algoritmers betydelse och funktion ingår – är sällsynt.
  • Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.
  • I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser.

Om rapporten

Studien ”Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapportär en kvalitativ fallstudie genomförd vid fem skolor om undervisning och bedömning av informationssökning och källkritik i Samhällskunskap och Svenska i årskurs nio. Studien är genomförd och skriven Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap samt Hanna Carlsson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, båda verksamma vid Lunds universitet. Forskningsprojektet har finansierats av Internetstiftelsen i Sverige, en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av internet i Sverige.