Ny forskning visar att selfiebilder stärker gemenskapen och att de är en betydelsefull del när vi interagerar med varandra, både på nätet och i "köttvärlden".

Begreppet selfie, alltså självporträtt som ofta är tagna med en mobil, har på bara några år blivit ett självklart ord för många. Fenomenet att avbilda sig själv sträcker sig långt tillbaka i historien, men selfies är idag starkt förknippat med nätet och sociala nätverk som Instagram, Snapchat och Facebook.

Fördomarna kring selfiebilder och de som publicerar dem är många. Ofta förknippas selfies med självupptagenhet och ytlighet men även något som leder till psykisk ohälsa och ouppnåeliga skönhetsideal. 

Foton som snabbt delas genom sociala medier, exempelvis Snapchat, frammanar en känsla av att vara tillsammans och förstärker gemensamma känslor och upplevelser över tid och rum.

Alexandra Weilenmann

Ny forskning från Göteborgs universitet visar tvärtom att selfiebilderna är en del av ett större fotografiskt och socialt sammanhang. De fungerar som en viktig pusselbit i den visuella kommunikationen och stärker gemenskapen med andra, både på nätet och i "köttvärlden".

– Vi såg att selfies fungerar som ett lekfullt utbyte av visuell information, samtidigt som det är ett sätt att uttrycka sig och kommunicera med andra. Foton som snabbt delas genom sociala medier, exempelvis Snapchat, frammanar en känsla av att vara tillsammans och förstärker gemensamma känslor och upplevelser över tid och rum. Man kan sitta på vitt skilda platser och ändå skapa en känsla av närhet genom att utbyta selfies, säger Alexandra Weilenmann, professor och en av författarna bakom studien.

Forskarna bakom studien, Alexandra Weilenmann och Thomas Hillman, menar att tidigare forskning har lyft fenomenet ur sitt sammanhang och reducerat selfies till ett internetfenomen, vilket har gjort att många nyanser kring företeelsen försvunnit.

Därför tyckte forskarna att det var extra viktigt att fånga naturligt förekommande selfiefotogaferande, snarare än att iscensätta särskilda situationer. De betraktade människor på platser där det är vanligt att människor tar selfies, såsom caféer, djurparker och andra turistattraktioner. 

– Vi såg att besökarna nyttjade olika sorters redskap, både digitalkameror, smartphones och selfiepinnar, när de hamnade i bildmässiga situationer framför sevärdheter och utkiksplatser. Användarna tog därefter vanliga selfies och gruppfoton med mobilen, sedan kunde de byta redskap och ta andra sorters foton i olika konstellationer med varandra och saker i miljön. Selfie-fotograferande är med andra ord inbäddat tillsammans med andra fotografiska aktiviteter och den slutliga bilden som hamnar på sociala medier ska inte betraktas som en isolerad händelse, säger Alexandra Weilenmann.