Läs mer hos Internetkunskap

Bli säkrare och bättre på internet. På Internetkunskap bjuder vi på flera artiklar om näthat, yttrandefrihet och schysst beteende på nätet.

Antalet anmälningar om näthat på sociala medier har på två år ökat från 25 till 37 procent, visar en ny rapport från Statens medieråd. Men det har också blivit vanligare att anmäla åt andra.

Internet är till för alla. Det är en plats där vi kan dela med oss av kunskaper och upplevelser och en plattform för öppen dialog. På internet ska alla ha samma möjligheter att uttrycka såväl sin kreativitet som sina politiska ståndpunkter, men en förutsättning för detta är trygghet och man inte drabbas av näthat.

Flera rapporter visar dock att klimatet på internets sociala medietjänster – alltså de platser där våra åsikter flödar som mest – hårdnar. Det har tidigare konstaterats i Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet – Valspecial från 2018, som visar att 38 procent av de internetanvändare i Sverige som uttrycker politiska åsikter online har bemötts av näthat för vad de har sagt. Fler än hälften av dessa har sedan avstått från att uttrycka sig igen.

– Näthat leder i vissa lägen till självcensur, det kan vi konstatera. Och att man inte vågar yttra sig är ett stort problem för det demokratiska samhället. Det bygger ju på att man ska få uttrycka sig fritt, att vi ska ha en mångfald av röster som ska komma till tals och att beslut fattas utifrån den breda debatten, säger Björn Appelgren, ansvarig för Internetstiftelsens folkbildningssatsningar.

Fler unga anmäler näthat

Nu visar även en nysläppt rapport av Statens Medieråd att 37 procent av Sveriges ungdomar i åldern 15–18 år anmälde någon form av hat på en social medietjänst 2018. 2016 var samma siffra 25 procent och 2017 var den 33 procent.

Det kan ligga flera orsaker bakom ökningen av anmälningar. En av dem är att användarna upplever det enklare rent tekniskt att anmäla till de olika plattformarna – hela 93 procent tyckte att det var ganska enkelt eller mycket enkelt att göra en anmälan.

Användarna kan också ha blivit överlag mer benägna att anmäla, men huruvida hat och hot på sociala medier faktiskt ökar kan studiens underlag dock inte avgöra. Anmälningar av näthat är ett komplext ämne och fler studier behövs för att skapa klarhet, konstaterar rapporten.

Men den sammantagna bilden av de studier som har berört näthat i stort – däribland Svenskarna och internet – gör det dock tydligt att det allmänna klimatet på internet är hårt. Enligt Björn Appelgren ligger grundläggande mänskligt beteende bakom.

– Människan har ett stort bekräftelsebehov. Vi faller lätt för grupptryck och vi behöver en närhet till den vi pratar med för att kunna läsa av vad personen menar. Men den digitala miljön skapar en distans mellan människor. I jakt på bekräftelse är det därför lätt att ta i lite för mycket. Eftersom grupperna kan bli hur stora som helst påverkas vi också lättare av grupptryck på nätet. Nu blir vi påhejade av hundratals, tusentals människor. Kanske till och med globalt, förklarar han.

Detta utsätts användarna för

Enligt Medierådets undersökning är ”ospecificerade hot” och ”rasism” de vanligaste orsakerna bakom anmälningarna. Samtidigt som den första har minskat över tid har ”rasism” nästan fördubblats, från 6,4 till 11,8 procent – något som kan förklaras av att fler specificerar orsaken till sina anmälningar.

Anledningen till anmälningarna skiljer sig i de flesta fall inte åt mellan killar och tjejer – med två undantag. Orsaken ”ospecificerade hot” är vanligare bland killar (19 procent mot 10,1 procent för tjejer) och ”sexism/sexuella trakasserier” är vanligare bland tjejer (9,8 procent mot 5,9 procent killar). Mellan 2016 och 2017 nästan fördubblades andelen tjejer som anmält sexuella trakasserier från 6,4 procent till 12,2 procent, men i år har alltså andelen minskat något.

Samtidigt framgår det av rapporten att tjejer generellt anmäler i högre grad än killar.

– I stort sett alla rapporter jag har läst som undersökt detta visar samma sak; att kvinnor och tjejer generellt är mer utsatta för näthat än män och killar. Det står också klart att tjejer är mer betydligt mer utsatta för sexuella trakasserier, säger Björn Appelgren.

Alla har ett ansvar

I förordet till undersökningen skriver Anette Novak, som är chef för Statens Medieråd:

Hela vuxenvärlden behöver prioritera frågan om barns rätt till en trygg uppväxt. När den uppväxten i ökande utsträckning sker i digitala miljöer måste vi genom kunskap, engagemang och närvaro stärka tryggheten där.

– Frågan gäller inte bara hur barn beter sig mot barn, utan även hur vuxna beter sig mot vuxna och inte minst hur vuxna beter sig mot barn. Vi har alla ett personligt ansvar att göra nätet bättre och trevligare. Som vuxna har vi ansvaret att föregå med gott exempel, säger Björn Appelgren.

Med små medel, som att möta varandra med ömsesidig respekt, kan vi komma långt och förebygga onödiga missuppfattningar och påhopp.

– Istället för att gå till motangrepp så bör man försöka sätta sig in i den andra personens perspektiv. Det kan man göra genom att ställa frågor och försöka förstå hur den andra menar. Man bör också tänka på hur man uttrycker sig och se till att man diskuterar sakfrågan istället för att gå till personangrepp.

Ansvaret att uppmärksamma näthat ligger hos alla användare. Och att den största andelen anmälningar av hot och hat görs av någon annan än den som blivit utsatt för det, tyder på att att allt fler också tar det ansvaret. 11 procent av de tillfrågade har anmält något de själva utsatts för, medan 26 procent anmält något riktat mot annan person. Björn Appelgren säger:

– Det handlar om civilkurage. För om vi bara låter det passera så bidrar vi till att normalisera näthatet.