Många internetanvändare undviker att vara aktiva på nätet för att de känner sig otrygga eller har problem med tekniken, visar Svenskarna och internet 2022.

94 procent av befolkningen i Sverige använder internet och 90 procent gör det varje dag. Det betyder att internetanvändningen inte har förändrats i landet jämfört med förra året, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2022.

Läs undersökningen Svenskarna och internet

Här kan du läsa hela rapporten Svenskarna och internet 2022 om digitaliseringen av Sverige och våra digitala liv. Rapporten går att läsa direkt på nätet eller ladda hem som PDF.

Coronapandemin har lett till en ökad användning av digitala tjänster och allt fler känner sig också mer bekväma med att använda nätet för olika samhällstjänster. Under det senaste året har 85 procent av befolkningen e-handlat. Det är framför allt kläder och presenter som är populära att till merparten köpa på nätet. Ett annat tecken på att allt fler använder digitala tjänster är att 71 procent av befolkningen nu använder mobilt Bank-id varje dag för att identifiera sig på nätet. Det är en ökning med hela 24 procentenheter jämfört med 2021.

Även pensionärerna har blivit mer bekväma med digitala tjänster. Nära 6 av 10 pensionärer har e-handlat och fler pensionärer än förra året kan genomföra en betalning på nätet. Men trots detta har de äldre fler utmaningar med sin internetanvändning än andra åldersgrupper.

Svår teknik ett stort hinder för äldre

Årets undersökning har tittat närmare på vilka hinder som finns för att använda nätet. Så många som 65 procent av pensionärerna säger till exempel att de har svårt med tekniken. Det kan handla om att de inte förstår olika tekniska ord eller de systemmeddelanden som dyker upp på mobilen eller datorn. 

– Många äldre känner att tekniken begränsar deras internetanvändande, man klarar inte av att hantera digitala tjänster utan hjälp. Här behöver alla, från beslutsfattare till de som utvecklar tjänster och appar, ta sig en rejäl funderare kring hur vi får med oss alla på digitaliseringsresan, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Pensionärerna känner sig också mest otrygga på nätet och är mer oroliga än andra för att drabbas av nätbedrägerier. Många pensionärer väljer därför bort att handla på nätet eftersom de är rädda för att bli lurade. Ändå är det inte de äldsta som drabbas mest av bedrägerier på nätet.

Undersökningen visar att 6 av 10 internetanvändare har blivit utsatta för nätbedrägerier eller bedrägeriförsök det senaste året. De som drabbas är främst personer mellan 30 och 50 år. Det vanligaste nätbedrägeriet, som över hälften av internetanvändarna drabbats av, är att få bluffmejl och bluff-sms.

Svenskar vill skydda sin personliga integritet

Personlig integritet på nätet handlar till exempel om att inte lämna ut för mycket privata detaljer om sitt liv på sociala nätverk. Det kan också handla om att skydda sina personuppgifter när man använder olika tjänster online. Idag utmanas vår personliga integritet av att vi måste dela med oss av personlig information för att kunna ta del av vissa tjänster och plattformar. 

Att värna sin personliga integritet är det vanligaste skälet att begränsa sin internetanvändning. Hela 81 procent av internetanvändarna säger att de vidtar olika åtgärder för att skydda sin integritet på nätet. Det kan handla om att inte låta appar få tillgång till mobiltelefonens kontakter eller att inte dela platsdata via inställningarna i sin mobil.

– Vi har sett att oron för den personliga integriteten har ökat de senaste åren. Och nu är det intressant att se vad man gör med den här oron. I grund och botten är det positivt att göra aktiva och medvetna val kring den personliga integriteten, säger Jannike Tillå.

Sociala medier viktiga i barnens liv

Nästan alla barn i Sverige är på nätet och de använder också sociala medier i hög grad. Sociala medier är en viktig del i barns sociala liv, särskilt för flickor, visar undersökningen. Om barnen inte fick vara på sociala medier skulle hälften av tonåringarna och en tredjedel av mellanstadieeleverna känna sig utanför. En del föräldrar känner sig därför tvingade att skapa konton på sociala medier till sina barn.

Youtube är den största plattformen bland barn som är 8–12 år och många av dem är på Youtube varje dag. Därefter är Roblox den största sociala plattformen hos yngre barn. Roblox är en slags virtuell värld där man kan skapa egna spel, chatta med varandra och hitta på olika aktiviteter. 6 av 10 barn i lågstadiet använder Roblox och 28 procent av barn i den åldern är på plattformen varje dag.

Fler barn utsätts för näthat

Näthat är ett samlingsbegrepp för hot, kränkningar, förolämpningar eller nätmobbning mot en person som sker på internet. Andelen barn som får ta emot näthat och negativa ord om dem på nätet har fördubblats från 9 procent förra året till 17 procent 2022, visar undersökningen. Samtidigt visar undersökningen att många föräldrar inte känner till om deras egna barn blivit utsatta eller inte. 

Till exempel svarar bara 11 procent av föräldrarna att de vet om deras barn utsatts för oönskade kontaktförsök. Samtidigt visar undersökningen att 28 procent – mer än dubbelt så många – barn i åldern 12–19 år har utsatts för det.

– Det är en sorglig utveckling att näthatet ökar så bland högstadie- och gymnasieelever, och att så många föräldrar inte känner till att deras barn utsätts. Vi måste prata med våra barn om vad de gör på nätet. Det ska vara lika naturligt som att vi frågar om hur fotbollsträningen gick, säger Jannike Tillå.

Så gjordes undersökningen

För samtliga studier har Internetstiftelsen anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamling som ägde rum under januari och februari 2022. Majoriteten av data är insamlad i Studie 1 (n=3129) och Studie 2 (n=3786) i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på 66 procent respektive 60 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning och geografi.

Teknikoptimism när svenskarna får se in i framtiden 

För första gången frågar undersökningen hur internetanvändarna ser på det uppkopplade samhället om fem år. I undersökningen har de tillfrågade med egna ord fått beskriva hur de tänker sig framtiden och ge förslag på vilka nya smarta prylar som de tror kommer slå igenom. 

Trots att flera uttrycker oro för det digitala livets risker ser ändå många positivt på teknikens roll i framtiden. Man tror att nya smarta prylar kommer att förenkla vår vardag och göra tillvaron mer bekväm. Tekniken ska hjälpa oss att bli mer klimatsmarta, hjälpa oss att förebygga sjukdom och ensamhet, samt underhålla oss på helt nya nivåer. Så här skriver till exempel en internetanvändare om framtiden:

”Nya smarta prylar kommer att förenkla och effektivisera vår vardag – och ge oss besvärsfrihet!”