Svenskar är positiva till digital övervakning för att bekämpa brott, visar rapporten Svenskarna och internet 2024. Samtidigt varnar experter för att den personliga integriteten offras i brottsbekämpningens namn.

En stor majoritet av svenskarna ger tummen upp till digital övervakning för att göra det lättare för polisen att bekämpa brott. Det framkommer tydligt i Svenskarna och internet 2024. Så många som sju av tio är positiva till kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentlig plats och ännu fler, nio av tio, tycker att polisen ska ha rätt att ta del av privata konversationer på nätet när det finns misstanke om brott.

IT-säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka är bekymrad över utvecklingen. En anledning till att så många är positiva till övervakning tror han är problemet med utbredd gängkriminalitet. Att komma till rätta med det är högaktuellt. Det är med andra ord inte så konstigt att svenskarna är positivt inställda till att polisen ska få fler verktyg i jakten på brottslingar, menar Karl Emil Nikka.

– När människor blir rädda tenderar vi att leta efter enkla lösningar. Då tenderar vi också att acceptera saker vi annars inte skulle acceptera, säger han.

"Folk bryr sig inte om massövervakning"

Inte heller Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen, är förvånad över resultatet i undersökningen.

– Folk bryr sig i allmänhet inte om massövervakning. De litar på att myndigheterna vill dem väl. Och många tänker att så länge de har rent mjöl i påsen kommer den här typen av övervakning inte att drabba dem, säger Måns Jonasson.

Ett framtida storebrorssamhälle?

I Kina använder man avancerad övervakning för att kontrollera och begränsa medborgares yttrandefrihet. Demonstranter, aktivister och minoritetsfolk identifieras och övervakas med bland annat ansiktsigenkänning.

Även om Sverige idag är en stabil demokrati väcker erfarenheter från länder som Kina frågor om hur man skulle kunna missbruka övervakning vid förändrade politiska förutsättningar. Skulle den som har avvikande politiska åsikter våga ställa sig på torget och demonstrera? Skulle en person som lever under hot vara trygg med att ta kollektivtrafiken till ett skyddat boende? Är det säkert att journalisten skulle kunna skydda sina källor?

I ett framtida Sverige, med en annan typ av styre, är det svårt att veta hur övervakningsdatan kommer att användas.

Måns Jonasson, Internetstiftelsen

Måns Jonasson menar att många människor har svårt att ta till sig riskerna med digital övervakning, eftersom de exempel på missbruk som kritiker målar upp kan man ofta avfärda som hypotetiska.

Ska polisen få läsa dina chattmeddelanden?

Om svenskarna är positivt inställda till kameraövervakning är de än mer positiva till att polisen ska ha rätt att ta del av privata konversationer på nätet om det finns en misstanke om brott. Enligt Svenskarna och internet tycker hela 9 av 10 svenskar att det är en bra idé. Hälften tycker att det ska gälla oavsett brott – alltså inte bara grova brott.

Polisen menar att det är en viktig nyckel i utredningsarbetet att kunna ta del av konversationer mellan kriminella i chattar och meddelandeappar. Nu ligger ett lagförslag från EU på bordet, i folkmun kallat ChatControl, som har som syfte att fånga upp barnövergreppsmaterial genom att låta polisen få tillgång till bilder och videor när det finns misstanke om brott. Kritiker menar att lagförslaget äventyrar den grundlagsskyddade rätten till personlig integritet.

Kan bli tvingade att bygga in bakdörrar

Idag är krypterade kommunikationstjänster som Whatsapp och Signal vanliga. Meddelandena överförs med en teknik som kallas totalsträckskryptering. Det innebär att bara den som skickar meddelandet och den som tar emot det kan läsa vad som står. Det gör också att polisen och tjänsteleverantörerna i dagsläget inte kan skanna dessa konversationer.

Men om ChatControl går igenom måste tjänsteleverantören bygga in en bakdörr som gör att de kan förse polisen med information om de blir ombedda. Lagen är tänkt att gälla i EU, men det finns inget sätt att begränsa en bakdörr till bara ett område. Det finns inte heller något sätt att garantera att bara polisen använder bakdörren.

Karl Emil Nikka tror att många som svarat på undersökningen inte tänker på vad övervakningen kan få för konsekvenser.

– När möjlighet att missbruka teknik finns, då kommer den missbrukas. Sen behöver man väga hur stora konsekvenserna av missbruket är och ställa dem mot vilken nytta man får av tekniken, säger han.

Sammanfattningsvis handlar det om att hitta en balans. Övervakningsteknikens potential är stor, men det är upp till oss att avgöra hur samhället ska använda den på ett sätt som värnar både säkerhet och mänskliga rättigheter. Måns Jonasson tror att vi kan komma långt med att informera om både fördelar och risker med tekniken.

– Jag tror att vi måste fortsätta sprida saklig information om hur tekniken fungerar och hur övervakningsdata kan komma att användas.