Fjorton personer har fått uppdraget att inneha varsin mycket speciell nyckel. Utan dessa nyckelbärare skulle internet sluta att fungera på ett säkert sätt. Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, är en av de utvalda.

Nyckeln till internet

Vi mejlar, bokar hotell, tänder lampor och skickar kattklipp. De allra flesta svenskar använder internet dagligen och räknar kallt med att det ska fungera sömlöst och säkert. Det få vet är att vi har bland andra Anne-Marie Eklund Löwinder att tacka för det. Två gånger varje år reser hon till ett stort datacenter utanför Washington, D.C. i USA, för att delta i det som kallas nyckelceremonin. För det är här, i den lilla staden Culpeper, som internets bäst bevarade hemlighet finns.

– Domännamnssystemet, DNS, är ett slags nätets telefonkatalog. Tack vare det kan vi använda domännamn, som internetstiftelsen.se, istället för att behöva komma ihåg rena IP-adresser när vi ska besöka webbsidor eller skicka e-post, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

För att säkerställa att domännamn inte pekar på fel IP-adress finns ett säkerhetssystem, DNSSEC, som skyddas av krypteringsnycklar. Systemet finns till för att försvåra manipulation av den information som trafikerar DNS. Nyckelceremonins syfte är att förnya krypteringsnycklarna som skyddar DNSSEC.

Internetstiftelsens säkerhetschef, Anne-Marie Eklund Löwinder, är den enda kvinnliga kryptoofficeraren.

Att vara nyckelbärare, eller kryptoofficer som är den rätta benämningen, innebär att man tillhör en ytterst exklusiv skara. Handplockade från olika platser världen över har fjorton personer fått i uppdrag att vakta varsin nyckel. Anne-Marie är den enda kvinnan.

Rigorös säkerhet

Att skydda internets bäst bevarade hemlighet kräver oerhört hög säkerhet. Datacentret i Culpeper skyddas av både stängsel och beväpnade vakter. Väl inne i anläggningen eskorteras nyckelbärarna genom olika zoner. Det finns säkerhetsdörrar som kräver både kodlösenord och ögonscanning.  Och slutligen, en stålbur där två stora kassaskåp står fastbultade i golvet. I skåpen finns en kryptomaskin för att generera säkerhetsnycklar, en bärbar dator och sju mindre låsta boxar. Anne-Maries nyckel går till en av boxarna. Här finns hennes smartcard, som används i kryptomaskinen för att skapa de nya digitala nycklarna som behövs för att internet ska fortsätta att fungera säkert. Den nyfikne kan i realtid följa ceremonin via en webbsändning.

Totalt hålls fyra nyckelceremonier per år. Samtliga sker i USA, två på östkusten och två på västkusten. Precis som övriga nyckelbärare deltar Anne-Marie vid två av de årliga ceremonierna. Minst tre nyckelbärare behöver närvara för att nya säkerhetsnycklar ska kunna genereras. Som en sista säkerhetsåtgärd finns det ytterligare sju personer som är reserver, ifall det av någon anledning inte skulle gå att samla tillräckligt många ordinarie nyckelbärare för att genomföra en ceremoni.

Följ med Anne-Marie Eklund Löwinder när hon genomför nyckelceremonin.

Slumpen förde henne rätt

Anne-Marie Eklund Löwinder är en av Sveriges främsta experter inom IT-säkerhet. Men att det blev just internet och teknik var egentligen lite av en slump. Som sextonåring hade hon tagit studenten och var i behov av ett jobb. Hennes pappa hade kontakter på Stockholms tingsrätt, eftersom han brukade köra taxikunder dit. Tingsrätten behövde maskinskrivare, och Anne-Marie som visade sig vara en riktig fena på att skriva fick jobb på bouppteckningsavdelningen. Efter några år bytte hon till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) där hon jobbade som utredningssekreterare. På UKÄ fanns en stor ordbehandlingsmaskin, som kunde spara text på en floppydisk. Den fängslade Anne-Marie, som nu hade börjat intressera sig för teknik. När det blev dags att studera vidare föll valet på den systemvetenskapliga linjen, delvis eftersom betygen inte räckte till andra utbildningar.

Våga säga ja. Det värsta som kan hända är att det blir fel, och då har man lärt sig något.

Anne-Marie Eklund Löwinder

– Jag antogs som en ”25-5:a”, en särskild intagningskvot för de som var äldre än 25 år och hade mer än fem års arbetslivserfarenhet, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Karriären gick från Stockholms universitet som forskningsassistent, till Statskontoret där hon var avdelningschef, vidare till regeringens IT-kommission som senior projektledare, innan hon till slut hamnade på Internetstiftelsen. Här drev hon bland annat arbetet med att säkra toppdomänen .se med DNSSEC. Sverige var först i världen med att säkra sin toppdomän.

Anne-Marie Eklund Löwinder är invald i Internet Hall of Fame.

För sitt enastående arbete med internetsäkerhet valdes hon 2013 in i Internet Hall of Fame, som första och hittills enda svensk. Hon har också figurerat på baksidan av mjölkpaketet.

– Man får oftast bara en chans, därför tycker jag att det är så viktigt att våga säga ja. Det värsta som kan hända är att det blir fel, och då har man lärt sig något, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.