Bakom bluff-sms, investeringsbedrägerier och falska annonser finns idag en global miljardindustri. FN uppskattar att hundratusentals människor hålls i stora bedrägericenter i Sydostasien och tvingas arbeta med nätbedrägerier under slavliknande förhållanden. Amnesty International har samtidigt slagit larm om människohandel, tvångsarbete och våld kopplat till scam-industrin i Kambodja.

I den här presentationen får du en inblick i den dolda verkligheten bakom dagens cyberbrott – där många av bedragarna själva är offer. Hur ser livet ut inuti bedrägerifabrikerna? Varför är de så svåra att stoppa? Och vad kan Sverige och omvärlden göra för att bekämpa den organiserade nätbrottsligheten?

Talare: Anna Johansson. Generalsekreterare på Amnesty Sverige sedan 2021.  Har arbetat som chef inom idéburen sektor i Sverige och Storbritannien i drygt 20 år, bland annat med frågor som rör social rättvisa, mänskliga rättigheter och människohandel. 

Många nätbedrägerier drivs idag av kriminella nätverk som verkar över landsgränser, plattformar och tekniska infrastrukturer. Svenska medborgare drabbas i allt högre grad av bedrägerier som organiseras från andra länder, vilket gör internationellt samarbete avgörande.

I det här passet får du en unik inblick i hur internationella insatser mot gränsöverskridande nätbedrägerier går till i praktiken. Med exempel från verkliga operationer och internationella insatser får du lära dig:

• Var de internationella bedrägerinätverken finns och hur de är organiserade.
• Hur polis och myndigheter samarbetar över landsgränser för att identifiera och stoppa nätverken.
• Hur internationella operationer kan störa eller slå ut hela bedrägeriverksamheter – inte bara enskilda gärningspersoner.
• Vilka lärdomar framgångsrika insatser ger för framtidens arbete mot nätbedrägerier.

Talare: Ashly Lam. Biträdande chef för cyberstrategi och förmågeutveckling, INTERPOL. Med över 20 års erfarenhet från Hongkongs poliskår har Ashly arbetat med brottsutredningar, underrättelseanalys och ledande befattningar inom operativ verksamhet, administration, utbildning och policyutveckling. På INTERPOL leder hon i dag globala initiativ för att bekämpa cyberbrottslighet genom att utveckla strategier, stärka samarbetet mellan offentlig och privat sektor samt utforma program som stärker medlemsländernas förmåga att förebygga och bekämpa cyberbrott.

*Passet är på engelska.

Nätbedrägerierna fortsätter att drabba tusentals svenskar varje år. Samtidigt blir brottsuppläggen allt mer internationella, tekniskt avancerade och svåra att utreda.

I det här samtalet delar Polisen med sig av den aktuella lägesbilden i Sverige, hur bedrägeribrottsligheten utvecklas och vilka utmaningar vi står inför. Det blir också ett samtal om Sveriges roll i det internationella arbetet mot nätbedrägerier.

Talare: Jan Olsson. Kriminalkommissarie som arbetar på Nationellt IT-brottscentrum (Noa/SC3) med förebyggande insatser och verksamhetsutveckling. Jan är en flitigt anlitad föreläsare både i Sverige och internationellt, och företräder Sverige i samarbeten inom Europol, Interpol och Enisa. År 2022 utsågs han till Årets säkerhetsprofil.

En våg av annonser från falska butiker förpestar sociala medier. Butiksägare påstår sig sälja exklusiva kläder och handgjorda produkter från familjeägda butiker runt omkring i landet. Alltihop är bluff. Produkterna skeppas direkt från asiatiska fabriker. Bilderna på de mysiga butikerna är AI-genererade och adresserna är påhittade.

I den här presentationen får du lära dig hur du kan avslöja bluffen innan det är för sent och ta del av viktigaste tipsen för säkrare e-handel.

Talare: Karl Emil Nikka. It-säkerhetsspecialist, som 2021 utsågs till Årets säkerhetsprofil och 2026 tilldelades källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset. Karl Emil har bland annat arbetat med TV4 Kalla Fakta och SVT Uppdrag Granskning för att kartlägga bedrägerier på nätet. Han driver även den veckoliga podden "Bli säker" som hjälper privatpersoner och medarbetare att hålla sig säkra i en uppkopplad vardag.

Dropshipping har blivit en snabbt växande del av e-handeln – men också ett växande problem för konsumenter. Många upptäcker först efter köpet att varan skickas från andra sidan världen, håller sämre kvalitet än utlovat och att det är svårt att reklamera eller få tillbaka sina pengar.

Under den här programpunkten får du lära dig hur dropshipping fungerar, varför affärsmodellen vuxit så snabbt och varför det ofta är svårt att hävda sina rättigheter när säljare, leverantörer och betalningslösningar finns i olika länder.

Vad är egentligen skillnaden mellan en dålig nätbutik, aggressiv dropshipping och ren bedrägeriverksamhet? Och varför skickar bedragare ibland en billig kopia i stället för att inte skicka något alls?

Talare: Henric Jonsson. Juridisk rådgivare på Konsument Europa, en enhet inom Konsumentverket som arbetar med gränsöverskridande köp inom EU, Norge, Island och Storbritannien. Tidigare har Henric arbetat som vägledare på Konsumentverkets vägledningstjänst.

Bedragare utnyttjar kändisar för att marknadsföra bedrägerier på sociala medier. I AI-manipulerade annonser ser det ut som att kändisarna bjuder in till fantastiska investeringsmöjligheter. Bedragarna kopierar kändisarnas profiler och skickar meddelanden till deras följare. När bedrägeriförsöken anmäls meddelar plattformarna att varken annonserna eller de klonade profilerna strider mot deras regler.

I det här passet visar it-säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka hur bedragarna arbetar, förklarar hur du undviker att bli lurad och berättar om sina försök att få företagen som driver plattformarna att ta sitt ansvar.

Talare: Karl Emil Nikka. It-säkerhetsspecialist.

Sedan några år tillbaka har användare av stora digitala plattformar fått nya rättigheter genom EU:s lagstiftning Digital Services Act (DSA). Syftet är att göra internet tryggare och ställa högre krav på hur plattformar hanterar bluffannonser, bedrägerier och olagligt innehåll. Men hur fungerar lagen egentligen i praktiken, varför ser vi fortfarande bedrägerier i våra flöden – och hur kan plattformarna ta ett större ansvar för att skydda användarna?

I det här samtalet ställer vi frågor till Björn Blondell på Post- och Telestyrelsen, som är nationell samordnare för DSA i Sverige.

Att människan är den svagaste länken är något vi ofta hör i diskussioner om bedrägerier och cybersäkerhet. Men hur går manipulationen egentligen till i praktiken?

I den här presentationen får du lära dig hur bedragare använder social manipulation för att lura människor att lämna ut information, pengar eller åtkomst till konton. Du får också tips på vilka varningssignaler du ska vara uppmärksam på och hur du kan stärka ditt kritiska tänkande i digitala miljöer.

Talare: David Jacoby. Etisk hackare, som har arbetat med cybersäkerhet i över 30 år och drivs av att hitta sårbarheter innan någon annan gör det. David hat haft ledande roller i flera internationella säkerhetsföretag, grundat Unbreached och Threat Prevention Center, och är i dag Chief Strategy Officer på Syndis. Han skapade och programledde TV-serien HACKAD_, som gjorde etisk hackning tillgänglig för en bredare publik.

Vi pratar ofta om säkerhet som en fråga om vaksamhet. Problemet är att hjärnan inte är byggd för det. Den är byggd för att fatta snabba beslut och spara energi genom att använda genvägar. Bedragare känner till dessa genvägar och utnyttjar de tankefel vi människor lätt gör.

I den här föreläsningen får du en djupare förståelse för de psykologiska mekanismer som styr våra beteenden och gör oss sårbara för bedrägerier. Upptäck de vanligaste tankefällorna, varför vi faller för dem och hur man kan skapa en miljö som minskar risken att bli lurad.

Talare: Niklas Laninge. Psykolog och författare till tre böcker om beteendeförändring. Niklas har alltid arbetat med att använda teknik för att främja positiva beteenden, bland annat genom att utveckla appar som använts inom utbildning och terapi men också i sin roll som konsult. Idag arbetar han som psykolog i finansbranschen i sin roll som sparpsykolog hos Opti, ett arbete som handlar om att hjälpa människor förbättra sin ekonomi.

AI gör det enklare än någonsin att skapa trovärdiga bedrägerier – från fejkade röster och videor till bluffbutiker och avancerade nätfiskekampanjer. Tekniken gör det möjligt att massproducera övertygande bedrägerier i en skala som tidigare inte varit möjlig. Samtidigt används AI för att upptäcka och stoppa bedrägerier innan människor hinner drabbas.

I det här passet visar vi hur samma teknik som bedragarna använder också kan bli ett av våra viktigaste försvar. Vi berör också de etiska frågor som följer med utvecklingen. Var går gränsen mellan skydd och övervakning, och vem bär ansvaret när AI påverkar eller fattar beslut? Vad krävs för att den goda sidan ska vinna kampen?

Talare: Marie Eneman. Docent i Informatik på Göteborgs universitet. Maries forskning undersöker hur digital teknologi och AI formar och (om)organiserar praktiker inom brottsbekämpande myndigheter som polisen och rättsväsendet, samt vilka möjligheter och utmaningar detta skapar.