Digitala brevlådor och appar för bank eller kollektivtrafik underlättar vardagen för många. Rapporten Svenskarna och internet visar dock att alla inte är med på det digitala snabbtåget. Varför halkar vissa grupper efter när samhällstjänsterna flyttar ut på nätet?

Samhällstjänster på nätet som digitala brevlådor eller Skatteverkets och sjukvårdens e-tjänster, blir allt vanligare. I regeringens digitaliseringsstrategi är det övergripande målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.  

Fördelarna med att samhällstjänster digitaliseras är många: tjänsterna effektiviseras, blir mer tillgängliga för de flesta och miljön mår bättre när behovet av pappersblanketter går ner. Utvecklingen uppskattas dessutom av svenskarna; så många som 85 procent anser att vardagen underlättas när vi kan sköta våra ärenden från datorn eller mobilen istället för att göra fysiska besök.

Många kan sakna självförtroende och när det digitala känns svårt blir de ointresserade som konsekvens.

Jannike Tillå

Men det finns grupper som inte använder de digitala tjänsterna i lika stor utsträckning och därför riskerar att hamna utanför. En stor del av gruppen som står utanför internet har lägre inkomst och utbildningsnivå. Flera av dessa personer är också äldre än 75 år.

– De äldre är generellt sett mindre delaktiga på nätet. En anledning är att de inte mött digitaliseringen i sitt arbetsliv och att tröskeln för att anamma ny teknik därmed blir högre. Många kan sakna självförtroende och när det digitala känns svårt blir de ointresserade som konsekvens, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen. 

Ett begränsat socialt nätverk kan också öka risken att hamna i digitalt utanförskap. För den som exempelvis är ensamstående och inte har familj i närheten kan det vara svårare att få hjälp med det digitala, menar Jannike Tillå.

– Det är många olika faktorer som ligger bakom att man inte använder internet. Det kan handla om ekonomiska förutsättningar, kunskap, funktionsvariationer och bristande intresse, säger hon.

Fakta: Digitala tjänster i topp 

  • 3 av 4 använder Skatteverkets e-tjänster
  • 7 av 10 använder appar för kollektivtrafik
  • Hälften av svenskarna har en digital brevlåda
  • 8 av 10 med småbarn söker förskoleplats digitalt
  • 3 av 4 med barn i skolålder använder en digital skolplattform

Så kan delaktigheten öka 

Men vad kan göras för att minska utanförskapet? Ett sätt är att göra tjänsterna mer lättillgängliga i sin utformning. Samhällstjänsternas appar och sajter byggs ofta med majoriteten i åtanke, med designmanér inspirerat från tjänster som är vanliga idag, så som Spotify eller Google. 

– Många samhällstjänster är inspirerade av tjänster som vi generellt tar för givet att “alla använder”, men man kan inte utgå från att alla har samma erfarenhet. Tjänsterna behöver vara enkla och intuitiva så att även de som inte är lika vana att använda appar och teknik kan använda dem, säger Jannike Tillå. 

För den som exempelvis är ensamstående och inte har familj i närheten kan det vara svårare att få hjälp med det digitala.

Ett annat sätt är att skapa mötespunkter dit medborgare kan komma och få hjälp och ställa frågor. Internetstiftelsen är inititiativtagare till Digidelcenter, digitala delaktighetscenter, dit människor kan komma och lära sig att använda digitala tjänster. Det första centret skapades 2017 på Motala bibliotek och hittills har 15 kommuner fått medel från Internetstiftelsen och regeringen för att starta Digidelcenter.   

– Till Digidel kan man vända sig för att få hjälp med de mest basala sakerna som att skicka e-post, flytta bilder från mobil till dator, hitta rätt bland myndighetssajter, köpa resebiljetter eller skaffa BankID, säger Jannike Tillå. 

Det är med andra ord en bit kvar tills vi uppnått ett digitalt samhälle där alla grupper känner sig inkluderade. Men genom initiativ i den här riktningen kan vi komma en bra bit på vägen.  

Läs mer om de digitala samhällstjänsterna i Svenskarna och internet 2019.

Internetstiftelsen är initiativtagare till Digidelcenter

Det är en plats dit medborgarna kan komma och få hjälp med digital samhällsservice och lära sig hur man kan använda olika digitala tjänster. Det första Digidelcentret skapades 2017 på Motala bibliotek och sedan dess har över 50 kommuner ansökt om finansiering. Det har gjort att Internetstiftelsen under 2018 valde att skjuta till 2,4 miljoner kronor utöver de beviljade medlen från regeringen. Totalt fick 15 kommuner dela på 10,4 miljoner kronor. 

Läs mer om delaktighet i Svenskarna och internet 2019.