Under våren 2022 belyser Internetstiftelsen en viktig demokratifråga, nämligen nätet som informationskälla och arena för politisk diskussion. Delrapporten Svenskarna och internet: Valspecial 2022 följs av en eventserie där vi fördjupar oss i det demokratiska samtalet på nätet.

I höst är det återigen dags för den svenska befolkningen att gå till valurnorna. Digitaliseringen sker fort och påverkar i stort sett alla områden av människors vardag och samhällsutvecklingen. Politiken är inget undantag, inför riksdagsvalet år 2014 tog inte ens hälften av svenska väljare del av politisk information på internet. Men redan vid valet 2018 hade internet blivit en mycket viktig källa för att hämta politisk information och diskutera. Inför det kommande valet i höst ser vi att särskilt sociala medier har en framträdande roll.

– Internet har skapat möjligheter för fler att vara delaktiga i det politiska samtalet, men det har också fört med sig baksidor som hat och hot. För att kunna stärka demokratin i vår digitala tid är det viktigt att känna till svenska folkets attityder till nätet och det politiska samtalet online. Det är därför vi har ett extra fokus på demokratifrågor under valåret, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen.

Eventserie med fokus på det demokratiska samtalet

Efter släppet av delrapporten Svenskarna och internet: Valspecial 2022 arrangerar Internetstiftelsen också en serie event där kunniga talare och paneldeltagare tar sig an frågor som är extra viktiga för demokratin i vår digitala tid.

Eventserien ordnas vid tre tillfällen under maj månad. Här får vi fördjupa oss i det demokratiska samtalet på sociala medier och diskutera frågor om ansvar för innehåll, krav på reglering och plattformarnas moderering. Alla eventen är kostnadsfria och sker digitalt.

Sociala medier, ett hot mot demokratin?

Det första eventet i serien hålls 4 maj. Fokus ligger på plattformarnas påverkan av vårt samhälle ur ett historiskt perspektiv. På 1920-talet var det massmedierna som beskrevs som demokratins dödgrävare – nu sägs samma saker om sociala medier. Vad kommer historikerna säga när de ser tillbaka på dagens läge?

Jonathan Lundberg, författare till boken ”Från världskrig till nätkrig” talar, och i panelen finns Ängla Eklund, jurist med särskilt fokus på internet och Janne Elvelid, policychef på Meta (Facebook) i Sverige och Finland.

Därför är konspirationsteorier ett hot mot demokratin

Den 11 maj pratar idéhistorikern Andreas Önnefors om konspirationsteorier och hur de påverkar förtroendet för demokratin. I panelen som kommer att diskutera hur samhället ska försvara sig mot effekterna av konspirationsteorier finns Per Enerud från Myndigheten för psykologiskt försvar och Kalle Thunell från Facebookgruppen #jagärhär, som de senaste två åren jobbat mot konspirationsteorier om covid-19 och vaccin.

Hur stärker vi demokratin i en digital tid?

Den 18 maj föreläser Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot i Svenska Akademien, om hur vi kan stärka demokratin i vår digitala tid. Hur ska man hantera den stora mängden desinformation som gör det svårt att skilja sant från falskt och vad blir effekterna av techbolagens makt över det offentliga samtalet?

I panelen sitter förutom hon även Carl Heath, senior researcher på RISE och tidigare särskilt utredare åt regeringen och Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör på Myndigheten för press, radio och TV.