Bedrägerierna i coronavirusets spår ökar igen. Många riktar in sig mot äldre och påstår att de har fått tid för coronavaccinering. Bedragarna ber sedan om lösenord och bank-id för att få tillgång till personens bankkonto. Men det finns sätt att skydda sig.

Den pågående coronapandemin tvingar många till hemarbete och isolering och påverkar våra livsmönster. Som alltid vid större händelser och katastrofer dyker det också upp bedragare som utnyttjar den osäkra situationen och bristen på tydlig information.

Lär dig mer om säkerhet på Internetkunskap

Genom folkbildningssatsningen Internetkunskap lär du dig att skapa säkra lösenord, undvika kortkapningar och avslöja falska webbsidor.

Polisen varnar för vaccinationsbedrägerier

Bedragarna är skickliga och anpassar sig efter det som är aktuellt för stunden. Polisen och 1177 Vårdguiden varnar för en uppgång för vaccinationsbedrägerier. Sedan årsskiftet har fler än hundra personer drabbats. Bedragarna kontaktar framför allt äldre och säger att de ringer från myndigheter eller från vården, och vill boka in en vaccinationstid. Sedan ber de personen att logga in med sitt bank-id och får då tillgång till offrets bankkonto.

– Bedragarna ringer och påstår att det är dags för personens vaccin och ber dem identifiera sig med bank-id. Även om det inte är så många som drabbats får det stora konsekvenser för de enskilda personerna när bedragarna får tillgång till deras bankkonto, säger Jan Olsson, kriminalkommissarie på Nationellt It-brottscentrum, NOA.

Han betonar också att det inte finns någon forskning som visar att äldre är särskilt lättlurade när det gäller den här typen av bedrägerier. Det handlar istället om att de kriminella oftare riktar in sig på den äldre målgruppen och att det är därför som fler äldre drabbas.

– Busarna tror att de äldre är lättare att lura. Men det viktigaste rådet är att aldrig lämna ut uppgifter eller logga in åt någon annan, oavsett vem det är som frågar, säger han.

Det förekommer också en del bedrägerier som handlar om att donera pengar till coronavirusets offer eller vädjanden om att stötta utveckling av nya läkemedel mot corona. Jan Olsson uppmanar alla som drabbas av bedragare att polisanmäla.

Det viktigaste rådet är att aldrig lämna ut uppgifter eller logga in åt någon annan.

Jan Olsson, kriminalkommissarie på Polisen

– Chansen är ganska god att få fast dem som begår de här brotten särskilt eftersom det inte är omöjligt att det är svenskar som kan ligga bakom. Om de har agerat på Facebook kan vi komma vidare och om de har ringt upp är det lättare för oss att spåra dem.

Läs mer om polisens varning för bedrägerier kring vaccination, ett upplägg som är en variant av telefonbedrägeri som också kallas vishing.

Klicka inte på okända länkar

Anne-Marie Eklund Löwinder är informationssäkerhetsexpert och säkerhetschef på Internetstiftelsen. Hon varnar också för så kallat nätfiske där bedragare skickar mejl och utger sig för att vara från myndigheter eller företag, och sedan ber offren att lämna ut känslig personlig information, som kort- och kontonummer och lösenord. Det kan också handla om att offren ombeds klicka på länkar och därmed smittas av skadlig kod som kan orsaka stor skada.

– Det här är ett fenomen som har blivit allt vanligare efter 9/11 och det återkommer vid varje större krissituation som till exempel tsunami, jordbävningar och bränder. Bedragarna är snabbt framme och utnyttjar folks oro, rädsla och inte minst törst efter information och kunskap, säger hon.

Hittills har vi i Sverige haft fördel av att vara ett litet land med ett litet språk. Det har gjort det lättare och mer lönsamt för bedragare att rikta in sig på större språkgrupper. Men med dagens allt bättre översättningstjänster blir det lättare att få fram trovärdiga mejl även på svenska.

– Mitt råd är att bara följa information direkt från myndigheternas webbplatser och inte lita på mejl även om det ser äkta ut. Varken banker eller myndigheter skickar ut mejl där de frågar efter känsliga uppgifter, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Var försiktig med okända och nya appar

Det förekommer också bedrägerier med så kallad ransomware, alltså när skadlig kod tar sig in i telefonen eller datorn när du klickar på en länk som du får via mejl eller sociala media, surfar till en viss adress, eller laddar ned en viss app. Även om det inte har varit så utbrett som många befarat är det alltid bra att vara på sin vakt.

Ett exempel på ransomware var Covid-19 Tracker-appen som var tidigt ute med information om virusets utbredning i olika områden. Den uppmanade användaren att byta skärmlås samtidigt som skadlig kod laddades ned till Androidtelefoner. Sedan kom krav på att betala in 100 dollar i bitcoin inom 48 timmar för att kunna få tillgång till innehållet på telefonen igen.

– Ladda aldrig ned en app som du inte vet hur den funkar bara för att någon uppmanar dig till det. Var misstänksam och ladda aldrig ned appar utanför de stora appbutikerna som App Store eller Google Play. Börja alltid med att titta på recensioner och hur många nedladdningar en app har, även om det i coronafallet snabbt blev många nedladdningar och att det därför inte var någon garanti, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Källkritiken viktigare än någonsin i ett osäkert informationsläge

I tider där många bedragare är aktiva är det ännu viktigare med källkritik, att kunna särskilja vad som är sant och falskt och vilken information som kommer från en tillförlitlig källa. Men det blir extra svårt när det kommer e-post eller meddelanden som verkar komma från en betrodd myndighet eller företag.

– Det generella rådet är att vara uppmärksam på den informationen du får. Och välj några få källor för nyheter som du litar på och begränsa besöken till en eller ett par gånger per dygn. Det finns gränser för hur mycket en människa med ett normalt psyke tål av stress. Ta hand om dig själv, du är viktig och du behövs. Som en god vän sa, det finns gränser för hur länge en människa med ett normalt psyke kan dricka direkt från brandslangen, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.