Därför är det viktigt med programmering i skolan
Detta är Digitala lektioner
Digitala lektioner är en kostnadsfri lärresurs från Internetstiftelsen med lektioner och material som täcker allt som rör digital kompetens och programmering i grundskolan. Klicka på rubriken för att besöka Digitala lektioner.
Idag är programmering en del av läroplanen i grundskolan. Men varför är det så viktigt att kunna koda om barnen inte ska jobba som programmerare?
Samhället blir alltmer digitaliserat och de flesta barn och vuxna i Sverige använder digitala tjänster varje dag. Redan på lågstadiet kollar nästan alla barn på film och video via internet och många spelar på nätet. Och nästan alla barn i åldern 11-19 år använder mobilen varje dag. Det visar undersökningen Barnen och internet 2019.
Kristina Alexanderson är en av Sveriges ledande experter på digital kompetens och ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsning Digitala lektioner. Hon anser att det finns flera skäl till att barn ska lära sig programmering i skolan.
– Det handlar om att förbereda eleverna för jobb och en vardag i ett alltmer digitaliserat samhälle. Det öppnar också dörrar för fler yrkesval. Programmerare är ett av de tio vanligaste yrkena i Sverige, säger hon.
Det handlar om att förbereda eleverna för jobb och en vardag i ett alltmer digitaliserat samhälle.
Kristina Alexanderson
Viktigt att förstå programmering för att kunna påverka
När Sverige införde programmering och digital kompetens som en del av läroplanen 2018, var det efter att en rad andra europeiska länder hade gjort samma sak. Skolans roll är att förbereda barn för att klara sig och förstå hur världen funkar. Och idag är samhället alltmer uppkopplat och digitalt. Även om alla barn inte ska bli programmerare behöver de förstå att de digitala verktygen är möjliga att styra och påverka genom kod.
– Det är viktigt att öka medvetenheten om att det är människor, alltså programmerare, som styr hur digitala tjänster fungerar. Innan man började lära ut digital kompetens och programmering i skolan var det vanligt att barn trodde att digital teknik var något ”magiskt” och att saker bara hände av sig själv, säger Kristina Alexanderson.
Programmering i skolan behöver utvecklas
Hur ser det då ut i skolorna med undervisningen i programmering? Skolinspektionen publicerade hösten 2019 en granskning av undervisningen i matte och teknik på högstadiet i 27 skolor. Granskningen visar att mer än tre av fyra skolor saknar viktiga delar av innehållet om programmering i undervisningen.
– Det är vanligt att elever använder digitala verktyg för att skriva och hitta information. Men i undervisningen om det specifika ämnesinnehållet används inte digitala verktyg i lika stor utsträckning. Det handlar bland annat om programmering i både matematik och teknik, konstaterade Ylva Gunnars på Skolinspektionen i samband med att granskningen publicerades.
Osäkerhet bland många lärare
En orsak till att skolorna inte får in mer programmering i undervisningen är att en stor andel lärare känner sig osäkra, enligt undersökningen Programmering – en skolreform utan program från Lärarnas Riksförbund. Skolinspektionen lyfter också att det saknas en plan för användningen av digitala verktyg i undervisningen.
Innan man började lära ut digital kompetens och programmering i skolan var det vanligt att barn trodde att digital teknik var något ”magiskt”.
Kristina Alexanderson
På många skolor behöver lärarnas kompetens och rektorns uppföljning av undervisningen förbättras. Skolverket har i uppdrag att styra och stötta arbetet i skolan bland annat genom läroplanerna och att erbjuda kompetensutveckling för lärare.
Mats A Hansson är undervisningsråd på Skolverket och arbetar med stöd för kompetensutveckling i programmering.
– Skolverket ordnar kurser i programmering för lärare där det finns fler platser än antalet deltagare på kurserna. Vi ser en utmaning i att få skolor att prioritera programmering när de utvecklar sin kompetens, säger han.
Kostnadsfria digitala lektioner från Internetstiftelsen
Det finns flera initiativ för att öka intresset för programmering. Varje höst anordnas till exempel Code Week, ett EU-initiativ för att få fler barn och ungdomar att testa att koda.
För att stötta lärarna har Internetstiftelsen tagit fram lektionspaket anpassade för olika årskurser i matematik och teknik. Lektionerna finns på webbplatsen Digitala lektioner och ger en introduktion eller fördjupning i programmering. Det krävs inga förkunskaper varken av lärare eller elever för att kunna göra lektionerna.
– Vi vill öka likvärdigheten i skolan och ge alla elever möjligheter att få arbeta med programmering. Vi har tagit fram lektionerna med hjälp av yrkesverksamma lärare och vi anordnar fortbildningsdagar i digital kompetens och programmering för lärare. Allt för att alla ska våga, vilja och kunna utveckla sin digitala kompetens, säger Kristina Alexanderson.
Detta är programmering
Datorer och digitala tjänster styrs genom kod. Koden är en instruktion eller en algoritm på ett språk som datorn kan förstå. Att programmera är alltså bland annat att ge instruktioner för hur program eller tjänster ska fungera och se ut.
Allt fler tjänster och prylar i vårt samhälle styrs av datorer som i sin tur styrs av programmeringskod. Det kan handla om att ge instruktioner till hissen i ditt hus eller vilka filmer som du får som förslag när du kollat klart en film på Netflix.
