En skolelev sitter vid en bärbar dator i sitt rum

Årets källkritikshjältar prisas för arbete i skolan

Två kvinnor använder och tittar på en dator.

Därför behöver du källtillit

Källkritik. Begreppet och förmågan har vi pratat om länge. Nu har det kompletterats med källtillit. Vad är det – och varför behöver vi den? Läs mer på Internetkunskap.

Årets mottagare av källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset uppmärksammas bland annat för sina insatser för att förbättra det kritiska tänkandet bland barn och ungdomar i skolan.

Internetstiftelsen och Källkritikbyrån (tidigare Viralgranskaren på tidningen Metro) delar sedan 2017 ut Det gyllene förstoringsglaset till personer, organisationer eller initiativ som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. I samband med Källkritikens dag är det nu äntligen dags att dela ut 2022 års priser i kategorierna Allmänhetens pris, Skola och Hederspriset.

– Man kan inte överskatta den roll som årets pristagare spelar för framtida generationers källkritiska kompetens. Deras samlade arbete betyder jättemycket och är oerhört viktigt för oss alla om vi ska lyckas navigera rätt i ett alltmer komplext informationslandskap, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen och medlem i juryn.

Tre pristagare från Lilla Aktuellt står med priset Det gyllene förstoringsglaset, diplom och blommor
Malin Andersson, Josephine Hattevig och Matz Lundin tog emot Lilla Aktuellts pris.

Lilla Aktuellt tilldelas Allmänhetens pris

Allmänhetens pris går i år till Lilla Aktuellt på SVT och UR, för att de enligt juryn ”med trygg hand och fast blick vägleder de våra viktigaste i svåra tider. Lilla Aktuellt ger inte bara kunskap utan också verktygen för att förstå och ifrågasätta. Det är framtidens källkritik”.

Michael Kucera är programchef för samhällsredaktionen på SVT Nyheter, där Lilla Aktuellt ingår.

– Redaktionen har mycket kontakt med publiken och märker att det finns ett väldigt sug efter information och kunskap bland barn och unga. Sociala medier gör att barn nås av bilder från till exempel Ukraina på ett helt annat sätt än de hade gjort för några år sedan. Lilla Aktuellt har en jätteviktig roll som går ut på att förklara och berätta mer om den utvecklingen, säger han.

Källkritik och kunskap om hur medier fungerar är ett ständigt närvarande ämne för redaktionen. Detta gäller särskilt i arbetet med Lilla Aktuellt Skola, som görs gemensamt av SVT och UR och riktar sig direkt till lärare och elever i klassrummen.

– Gänget bakom Lilla är så duktiga på att berätta på ett sätt som är i ögonhöjd med barnen och som också engagerar dem. Där ingår både att förklara vad som händer i världen och att ge de verktyg som krävs för att barnen ska kunna bedöma andra nyheter de läser, säger Michael Kucera.

Thomas Nygren står med sitt pris Det gyllene förstoringsglaset, och diplom vid Hammarbykanalen i Stockholm
Didaktikprofessorn Thomas Nygren med Det gyllene förstoringsglaset.

Thomas Nygren tilldelas Skolans pris

Det gyllene förstoringsglasets skolpris går till Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet, med motiveringen att han ”i hela sitt väsen har arbetat för att synliggöra, kartlägga och förbättra skolans arbete med källkritik för barn och unga i hela Sverige. Med fast förankring i evidens har han utvecklat en metod, och flera olika verktyg, som lärare kan använda för att på riktigt utveckla elevernas källkritiska kompetens”.

– Det är väldigt kul och hedrande. Jag har jobbat i många år med frågan om hur man kan få människor att både förstå källkritik och stödja andra i den. I en digital värld är det viktigt att inte bara vara kritisk mot allt utan också konstruktivt navigera bland källor, säger Thomas Nygren.

Hur bra är barn och unga på källkritik nuförtiden?

– Alla får någon form av undervisning i källkritik i skolan, de flesta vet vad källkritik är rent teoretiskt och de nyheter de följer kommer ofta från trovärdiga källor. Men unga, precis som vuxna, har fortfarande svårt att skilja snyggt förfalskade nyheter från sanna. Vill någon lura oss går det alldeles utmärkt, säger Thomas Nygren.

Praktiska övningar bäst för källkritiken

Han är forskningsledare i ett projekt kring det praktiska verktyget Nyhetsvärderaren, där elever får läsa mer eller mindre trovärdiga nyheter och själva fundera på om de är sanna eller inte. Verktyget har nyligen också utökats med ett specialtema om nyheter från Ukraina. Enligt honom är det den typ av praktisk undervisning som verkar fungera bäst.

– I hantverksyrken finns lärlingssystemet av just den anledningen. Det räcker inte att stå och titta på någon som drejar en skål för att lära sig – vi måste försöka hitta sätt att få testa saker i den komplexa praktiken, säger han.

Han menar dock samtidigt att det kritiska tänkandet faktiskt kan gå överstyr. Det är lätt att vara cynisk, avfärda allt och säga att man inte tror på någonting. Att vara kritisk men samtidigt konstruktiv är svårare, men helt nödvändigt, enligt honom.

Ulla Carlsson står med sitt pris Det gyllene förstoringsglaset, och diplom vid Hammarbykanalen i Stockholm
Ulla Carlsson, professor i medie- och kommunikationsforskning fick årets hederspris.

Ulla Carlsson tilldelas årets hederspris

Årets hederspris går till Ulla Carlsson, ”en förkämpe och forskare som outtröttligt arbetat för att stärka alla medborgares medie- och informationskunnighet. Genom sin yrkesgärning har hon lyckats förmedla både vikten av källkritik och yttrandefrihet, samt kunskaper om medielandskapets betydelse för upplysta och kunniga medborgare i en demokrati”.

Hon är professor i medie- och kommunikationsforskning vid Göteborgs universitet och har jobbat med frågor kring yttrandefrihet, mediepolitik samt medie- och informationskunnighet sedan 70-talet. Hon var tidigare direktör för Nordicom, det nordiska kunskapscentret om medier i Göteborg.

– Det är jätteroligt. Akademiska utmärkelser i all ära men det är särskilt roligt när ett pris kommer från de som verkligen arbetar med de här frågorna, säger Ulla Carlsson.

Under sin karriär har hon sett hur frågan om käll- och mediekritik från och till har uppmärksammats men med digitaliseringen av medier har den kommit tillbaka med full kraft.

Viktigt med tillgång till bibliotek i varje skola

– Nuförtiden kan vi alla vara såväl producenter som distributörer och konsumenter av innehåll på nätet – då blir det jätteviktigt att veta om och förhålla sig till hur medier jobbar. Källkritiken kommer inte av sig själv, den behöver kunskap och färdigheter, säger hon.

Även om källkritik numera ses som något alla ska kunna, från barnen till pensionärerna, betonar Ulla Carlsson fortfarande att skolan har en mycket viktig roll för att se till att vi alla är rustade med kunskaperna även i framtiden.

– Detta är en viktig fråga för skolbibliotekarierna att ta hand om, och det är jätteviktigt att det finns tillgång till bemannade bibliotek på varje skola. Man kan inte överlämna till de unga att hantera källkritiken på egen hand, det måste finnas i skolan, säger hon.

Fakta: Det gyllene förstoringsglaset

Källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset instiftades 2017 av Internetstiftelsen och Viralgranskaren på tidningen Metro (nu Källkritikbyrån), och ges till personer, initiativ eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. Priset har delats ut i kategorierna Allmänhetens pris och Skola sedan starten. 2020 delades för första gången hederspriset ut, med fokus på initiativ som sträcker sig lite utöver källkritik.

Årets jury bestod av Åsa Larsson, redaktör och ansvarig utgivare på Källkritikbyrån, Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen, Jack Werner, journalist, författare och medgrundare till Källkritikbyrån, och Kristina Alexanderson, expert på digital kompetens i skolan på Internetstiftelsen.


Relaterat