Närmare sex procent av svenskarna lever i digitalt utanförskap. Det betyder att de sällan eller aldrig använder internet. De som aldrig är på nätet är oftare äldre, lever på landsbygden och bor i hushåll med låga inkomster.

Trots att nästan alla svenskar använder internet är det fortfarande en stor grupp som inte kan delta i den alltmer digitala vardagen. Närmare tre procent av befolkningen använder aldrig internet och ungefär tre procent använder sällan internet, visar siffror från rapporten ”Digitalt utanförskap” – en delrapport av den årliga undersökningen Svenskarna och internet 2020, om svenskarnas internetvanor.

Vilka är inte på internet?

Vilka grupper använder inte nätet och varför? Vad behöver de som sällan är på nätet ha hjälp med och hur vill de ta del av samhällsinformation? Läs hela rapporten om Digitalt utanförskap.

Till rapporten

Det är också fler av dem som sällan är på internet som behöver hjälp med digitala tjänster som att boka läkartid, handla på nätet eller installera bank-id.

Nästan en av fem svenskar uppger att de skulle behöva hjälp med att installera mobilt bank-id.

Digitalt utanförskap 2020

– Det här visar att vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda för att nästan alla i Sverige har tillgång till internet. Det finns fortfarande grupper som inte är en del av det digitala samhället och det är viktigt att börja prata om vilka kompetenser som krävs för att kunna ta del av de samhällstjänster som erbjuds digitalt, säger Jannike Tillå, kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Vad är digitalt utanförskap?

Den ökade digitaliseringen av samhället gör att de som aldrig eller sällan använder internet riskerar att bli alltmer isolerade och hamna i digitalt utanförskap. Särskilt eftersom de digitala tjänsterna är inbäddade i centrala samhällsverksamheter som arbetslivet, vården och skolan. Utanförskapet blev tydligt vid hanteringen av covid-19-vaccineringen där vissa regioner krävde mobilt bank-id för att överhuvudtaget kunna boka tid för vaccination. Det bidrog till att försvåra eller till och med utestänga den grupp äldre som inte har tillgång till bank-id.

15 procent av pensionärerna som använder internet uppger att de inte använder mobilt bank-id eller att de inte vet om de gör det eller inte.

Digitalt utanförskap 2020

Vilka använder inte internet?

Gemensamt för många av dem som sällan eller aldrig använder internet, är att de är pensionärer och lever i hushåll med låg inkomst. Av dem som förvärvsarbetar är en högre andel arbetare, många har inte gått på gymnasiet, och bor oftare på landsbygden, än de som använder internet varje dag. Dessutom lever de som aldrig eller sällan är på nätet i högre grad ensamma än befolkningen i stort. Det finns inga större skillnader mellan könen även om det är något fler kvinnor som sällan använder internet eller inte alls.

Fler personer med funktionsvariation använder inte internet

Bland dem som använder internet sällan eller inte alls är andelen med funktionsvariation dubbelt så stor som bland befolkningen i stort.

– Digitala tjänster behöver utformas så att alla kan använda dem och vi behöver säkerställa att alla kan få stöd och utveckla sin digitala kompetens och vara delaktiga i samhället oavsett om man har en funktionsvariation eller är en mindre van användare, säger Jannike Tillå.

Krånglig teknik ett hinder för internetanvändning

Allt fler uppger att krånglig teknik är ett hinder för internetanvändningen. En femtedel av dem som inte använder internet säger att krånglig teknik är en orsak till att de inte använder nätet. Det är en ökning med fyra procentenheter jämfört med för tio år sedan.

Nära hälften av dem som inte använder internet uppger att de inte har något intresse eller inte ser nätet som användbart. Men sett över tid har ointresset bland dem som inte använder internet minskat. I början av 2020 uppgav 46 procent ointresse som ett skäl för att inte använda internet, jämfört med 54 procent 2010.

Många sällananvändare av internet i behov av digital hjälp

För att kunna utföra en rad vardagliga tjänster som till exempel att handla på nätet, boka läkarbesök eller betala räkningar online krävs inte bara tillgång till internet. Man måste också veta hur man gör och det kräver digital kompetens. I delrapporten ingår för första gången frågor om vad användarna behöver hjälp med och vem de frågar om hjälp. Hela 17 procent uppger till exempel att de behöver hjälp för att installera mobilt bank-id.

Stora skillnader i behov av digital hjälp mellan låg- och högutbildad

Det är också tydligt att kunskapsklyftan är stor mellan låg- och högutbildad. Bara 11 procent av dem med högskoleutbildning behöver hjälp för att installera bank-id. Nästan hälften av dem med enbart grundskoleutbildning, 45 procent, behöver samma hjälp.

– Mobilt bank-id är en förutsättning för att kunna nyttja många grundläggande digitala tjänster. Att så många behöver hjälp visar att det finns ett stort behov av utbildning, säger Jannike Tillå.

Det här visar att vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda för att nästan alla i Sverige har tillgång till internet.

Jannike Tillå, kommunikationschef Internetstiftelsen

De som enbart har grundskoleutbildning behöver i högre grad hjälp med samtliga digitala aktiviteter, men även hushållets inkomst spelar roll. Personer som bor i ett hushåll med låg inkomst har oftare större behov av hjälp.

De äldre i störst behov av digital hjälp

Störst behov av digital hjälp har de som är äldst. Behovet av hjälp ökar gradvis med åldern från 26 år, visar undersökningen. Bland dem som inte använder internet varje dag uppger nästan tre av fem att de behöver hjälp med att installera mobilt bank-id.

Mer än två av fem som använder internet sällan behöver hjälp för att handla på nätet. Och när samma grupp ska abonnera på en strömmande tjänst för till exempel musik, film och tv behöver hela sju av tio hjälp.

– Det är dags att börja prata om vilka digitala kompetenser som behövs för att ta del av viktiga samhällstjänster. Och som samhälle behöver vi erbjuda stöd och möjlighet till utbildning för fler och hitta fler lösningar för de som inte har möjlighet att ta hjälp av nära och kära, säger Jannike Tillå.

Digital delaktighet viktigt för demokratin

Datainsamlingen till delrapporten ”Digitalt utanförskap” gjordes innan och precis i början av coronakrisen 2020, men sedan dess har den digitala användningen ökat kraftigt, visar siffror för tredje kvartalet i Svenskarna och internet 2020. Den ökade digitaliseringen av samhället får stora konsekvenser, särskilt för gruppen som sällan eller aldrig använder internet, eftersom det är en grupp som ofta saknar både uppkoppling och kunskap om hur man använder digitala tjänster.

– Vi behöver göra mer för att fler ska kunna bli delaktiga i ett alltmer digitaliserat samhälle. Det krävs en samverkan mellan civilsamhället, privata aktörer, tjänsteleverantörer och statliga medel. Det är en del av det svenska samhällskontraktet att få vara med – och så är det inte nu, säger Jannike Tillå.