Nästan alla i Sverige använder internet, men många behöver hjälp för att använda digitala tjänster. De som står utanför är oftare äldre, lever på landsbygden och tillhör hushåll med låga inkomster, visar Internetstiftelsens delrapport av undersökningen Svenskarna och internet.

Sverige är ett uppkopplat land. 96 procent av alla svenskar använder internet och de dagliga internetanvändarna ökar från 91 till 93 procent. Men det är fortfarande en betydande grupp som står utanför den digitala vardagen. Närmare 3 procent av befolkningen använder inte internet alls, och ungefär lika många använder internet mer sällan än dagligen. Det är också bland dessa användare som behovet av hjälp för att kunna göra ärenden på nätet, är som störst.

– Det här visar att vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda för att nästan alla i Sverige har tillgång till internet. Det finns fortfarande grupper som inte är en del av det digitala samhället och det är viktigt att börja prata om vilka kompetenser som krävs för att kunna ta del av de samhällstjänster som erbjuds digitalt, säger Jannike Tillå, kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Hela delrapporten "Digitalt utanförskap" kan du läsa på webbplatsen för Svenskarna och internet

Äldre dominerar bland sällan- och ickeanvändarna

Gemensamt för gruppen sällan- och ickeanvändare är att många är pensionärer och lever i låginkomsthushåll. Av dem som förvärvsarbetar är en högre andel arbetare, har i högre grad endast grundskoleutbildning, och bor oftare på landsbygden, än de som använder internet dagligen. Dessutom lever sällan- och ickeanvändarna i högre grad ensamma än befolkningen i stort. Sett till kön är skillnaderna mindre även om det finns något fler kvinnor bland sällan- och ickeanvändarna.

Andelen med funktionsvariation är dubbelt så stor bland sällan- och ickeanvändarna än bland befolkningen i stort.

– Digitala tjänster behöver utformas så att alla kan använda dem och vi behöver säkerställa att alla kan få stöd och utveckla sin digitala kompetens och vara delaktiga i samhället oavsett om man har en funktionsvariation eller är en mindre van användare, säger Jannike Tillå.

Äldre man med rullator, fotograferad av mobiltelefon.

Ointresse och krånglig teknik hindrar användning

Nära hälften av dem som inte använder internet uppger att de inte har något intresse eller inte ser det som användbart. Men sett över tid är trenden att ointresset bland ickeanvändarna minskat något. 2010 upplevde 54 procent ett ointresse för internet jämfört med 46 procent 2020.

Trenden är också att fler upplever krånglig teknik som ett hinder för sin internetanvändning. År 2010 svarade 16 procent av ickeanvändarna att krånglig teknik eller brist på kunskap var skäl till att de inte använde internet. I årets undersökning uppger en femtedel av ickeanvändarna, 20 procent, att krånglig teknik är en orsak till att de inte använder nätet.

Många användare i behov av hjälp

För att kunna utföra en rad vardagliga tjänster som till exempel att handla på nätet, boka läkarbesök eller betala räkningar online krävs inte bara tillgång till internet, utan även digital kompetens. I delrapporten ingår för första gången frågor om vad användarna behöver hjälp med och vem de frågar om hjälp. Hela 17 procent uppger till exempel att de behöver hjälp för att installera mobilt bank-id.

Stora skillnader i hjälpbehov mellan låg- och högutbildad

Det är också tydligt att kunskapsklyftan är stor mellan låg- och högutbildad. Bara 11 procent av dem med högskoleutbildning behöver hjälp för att installera bank-id. Nästan hälften av dem med enbart grundskoleutbildning, 45 procent, behöver samma hjälp.

– Mobilt bank-id är en förutsättning för att kunna nyttja många grundläggande digitala tjänster. Att så många behöver hjälp visar att det finns ett stort behov av utbildning, säger Jannike Tillå.

Det här visar att vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda för att nästan alla i Sverige har tillgång till internet.

Jannike Tillå, kommunikationschef Internetstiftelsen

De som enbart har grundskoleutbildning behöver i högre grad hjälp med samtliga digitala aktiviteter, men även hushållets inkomst spelar roll. Personer som bor i ett hushåll med låg inkomst har oftare större behov av hjälp.

Bank-id-appen i en mobiltelefon
Nästan 1 av 5 svenskar uppger att de skulle behöva hjälp med att installera mobilt bank-id.

De äldre i störst behov av hjälp

Störst behov av digital hjälp har de som är äldst. Behovet av hjälp ökar i stort gradvis med åldern från 26 år, visar undersökningen. Bland de som använder internet mer sällan än dagligen uppger nästan 3 av 5 att de behöver hjälp med att installera mobilt bank-id.

Fler än 2 av 5 sällananvändare behöver hjälp för att handla på nätet. Och när samma grupp ska abonnera på en strömmande tjänst för till exempel musik, film och tv behöver hela 7 av 10 hjälp.

– Det är dags att börja prata om vilka digitala kompetenser som behövs för att ta del av viktiga samhällstjänster. Och som samhälle behöver vi erbjuda stöd och möjlighet till utbildning för fler och hitta fler lösningar för de som inte har möjlighet att ta hjälp av nära och kära, säger Jannike Tillå.

Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen
Det är dags att börja prata om vilka digitala kompetenser som behövs för att ta del av viktiga samhällstjänster, menar Jannike TIllå på Internetstiftelsen.

Det finns viss osäkerhet i siffrorna som rör gruppen sällan- och ickeanvändare eftersom det är en liten grupp. I studien ingår inte heller personer som inte kan svara på frågor på svenska. Men gruppen sällan- och ickeanvändare riskerar att bli allt mer isolerad i takt med att övriga samhället blir alltmer digitalt.

Digital delaktighet viktigt ur demokratiskt perspektiv

Även om datainsamlingen till delrapporten ”Digitalt utanförskap” gjordes innan och precis i början av coronakrisen, visar andra undersökningar på en kraftigt ökad digital användning. Det kommer att få stora konsekvenser, särskilt för gruppen sällan- eller ickeanvändare som ofta saknar både uppkoppling och kunskap om hur man använder digitala tjänster.

Coronakrisen har också gjort det tydligare att digitaliseringen inte är något som sker vid sidan om det övriga samhället, utan är inbäddat i centrala samhällsverksamheter som arbetslivet, vården och skolan.

– Vi behöver göra mer för att fler ska kunna bli delaktiga i ett alltmer digitaliserat samhälle. Det krävs en samverkan mellan civilsamhället, privata aktörer, tjänsteleverantörer och statliga medel. Det är en del av det svenska samhällskontraktet att få vara med – och så är det inte nu, säger Jannike Tillå.

”Digitalt utanförskap” en delrapport av undersökningen Svenskarna och internet

"Svenskarna och internet" är en årlig undersökning som görs av Internetstiftelsen och mäter svenskarnas internetvanor. Delrapporten ”Digitalt utanförskap” lyfter fram sällan- och ickeanvändarna, vilka de är, vad olika användargrupper behöver hjälp med och hur alla användargrupper önskar få tillgång till samhällsinformation.

Delrapporten bygger på data som samlats ihop under första kvartalet 2020. Det vill säga innan och precis i början av coronakrisen.

I vinter presenteras huvudrapporten "Svenskarna och internet 2020". Inför det genomför Internetstiftelsen just nu en extra datainsamling som kommer ge en bättre helhetsbild av den snabba och omfattande digitalisering av Sverige som just nu pågår.

Mer detaljer om rapportsläppet kommer under hösten.