En av tio använder en vårdapp – äldre ännu inte redo
Läs Svenskarna och internet 2019
Svenskarna och internet är en årlig undersökning av svenska folkets internetvanor, hur användningen av internet utvecklas och digitaliseringen av samhället. Klicka på rubriken för att läsa rapporten.
Idag använder drygt hälften av svenskarna digitala sjukvårdstjänster, för att boka tid på vårdcentral eller förnya recept. Men att använda en vårdapp som ersätter läkarbesök har inte slagit igenom på bred front. Hur ser framtiden ut för läkare online?
Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa år 2025, enligt Regeringens vision. Och när det kommer till vissa typer av vårdtjänster är vi på god väg. 53 procent av svenskarna använder digitala sjukvårdstjänster, till exempel för onlinebokning av tid hos läkare, e-remisser och e-recept. Men när det kommer till att använda vårdappar för att ersätta fysiska möten med läkare är det bara en av tio som använder den typen av tjänster, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2019.
En förklaring kan ligga i att vårdbesök där patienten får rådgivning och behandling via chatt eller videosamtal i en vårdapp är en ganska ny företeelse inom svensk sjukvård. Ett antal privata aktörer som Kry, Min doktor och Doktor.se var först ut på marknaden. Under senare tid har också de flesta landstingen och regionerna utvecklat egna tjänster för digitala läkarbesök.
– Det är bra att de privata aktörerna kunde visa att det är möjligt att erbjuda vård på ett nytt sätt, menar Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
Och även om vårdapparna inte finns i varje mobiltelefon är det tydligt att intresset för den här typen av vårdtjänster ökar. Enligt en kartläggning som SVT Nyheter gjorde förra året ökade antalet digitala vårdbesök från 200 000 till över 550 000 under 2018.
– Det har blivit fler aktörer, ett större utbud av vårdappar och mer marknadsföring vilket har gjort att fler invånare har fått upp ögonen för den här nya möjligheten. Men det är svårt att säga om en av tio är många eller inte eftersom tjänsterna är relativt nya, säger Patrik Sundström
Ytterligare en faktor som gör att vårdapparna inte fått större genomslag tror Patrik Sundström är vanans makt. Det tar helt enkelt tid att förändra beteenden.
– Vi är bara i början av den här utvecklingen, mycket kommer att hända under de närmaste åren. Vi var tidiga med att digitalisera sjukvården i Sverige, men utan att egentligen förändra något i grunden. Det är först nu vi digitaliserar vården på riktigt. Med det menar jag att arbetssätt och processer förändras. En digitaliserad vård handlar om att ändra logiken och flytta vården närmare invånarna.
Få äldre använder vårdappar
Svenskarna och internet visar också stora skillnader mellan hur mycket olika grupper använder vårdappar. Flest användare finns bland grupperna höginkomsttagare (17 procent), barnfamiljer (18 procent) och personer mellan 36 och 45 år (20 procent). Bland de äldre, som ofta är mindre rörliga och kanske egentligen är i störst behov av digitala läkarbesök, använder endast 4 procent tjänsten.
– Det är viktigt att få med de äldre. I takt med att nya generationer blir äldre kommer fler att vara digitalt mogna. Vi måste också utforma tjänsterna så att de blir användbara för alla grupper i samhället, säger Patrik Sundström.
Felicia Gabrielsson-Järhult, doktorand och projektledare för en studie som tittat närmare på vad som får patienter att söka digital vård, är inne på samma linje.
– För många äldre är resandet till läkaren jobbigt. Där borde vårdapparna vara värdefulla. Det finns också stor potential inom hemsjukvården där restiden för vårdpersonalen ibland är väldigt lång. Vi har nog bara sett början av den här utvecklingen, säger hon.
Barnfamiljer ser flera fördelar med läkare online
Studien “Digitala vårdmöten med läkare” är gjord av ett forskarteam vid Jönköping Academy och finansierad av SKL och presenterades i september 2019. Studien bekräftar också fördelarna som vårdapparna har för barnfamiljer, till exempel att inte behöva släpa med sig sjuka barn och eventuella syskon till vårdcentralen i onödan.
– Vanlig primärvård har inte den tillgänglighet som passar in i folks liv. Man ska passera en sjuksköterska, bli uppringd senare och bokas in på en tid på vårdcentralen ännu senare. För många sparar det både tid och pengar att söka vård digitalt, säger Felicia Gabrielsson-Järhult, doktorand och projektledare för studien.
Det är viktigt att få med de äldre. Vi måste utforma vådapparna så att de blir användbara för alla grupper i samhället.
Patrik Sundström
De personer som har intervjuats i studien är överlag nöjda med sitt digitala vårdbesök. Vissa tycker att det har fungerat bra att chatta med läkaren, medan andra tycker det blir lite opersonligt. Vid videosamtal i en vårdapp blir kontakten med läkaren till och med i vissa fall bättre än vid ett fysiskt besök.
– En sak som den traditionella vården bör lära sig av den digitala är hur de ska ta emot patientens sjukdomshistoria. Vid ett fysiskt möte vet läkaren ofta inget om den och patienten ska snabbt berätta sin historia. Vid ett digitalt besök har patienten redan skrivit in sin historia. Det leder till ett med fokuserat besök.
Hur ser framtidens sjukvård ut?
På sikt tror Patrik Sundström på SKL att vården kommer att vara både fysisk och digital. Att använda artificiell intelligens kommer också förändra var, när och hur patienterna kan få sin vård.
– Sjukvården går nu igenom samma utveckling som resten av samhället gör eller har gjort. Vi kan exempelvis handla mat på sex eller sju olika sätt i dag och vi accepterar inte längre att behöva gå till banken för att få veta hur vår ekonomiska situation ser ut. Inställningen vi måste ha är att allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras.
Nästa steg är stöd för kroniskt sjuka i vårdapparna
Han påpekar att vårdapparna hittills bara kan erbjuda vård inom vissa begränsade sjukvårdsområden. Patienterna kan få hjälp med enklare och mer standardiserade behandlingar. Nästa stora område, både för privata och offentliga vårdgivare, kommer att vara digitalt stöd till personer med kroniska sjukdomar, menar Patrik Sundström.
– Hälften av svenskarna har en kronisk sjukdom och 85 procent av sjukvårdens resurser går till vård av dessa personer. Den stora framtidsfrågan för digital vård är att kunna stötta personer med kroniska sjukdomar i deras vardag. Det pågår pilotprojekt, med de behöver införas bredare, säger han.
Mycket pekar på att utvecklingen för den digitala vården bara är i sin linda. Om Sverige kommer att vara ledande i världen när det kommer till e-hälsa 2025 återstår att se.
Läs mer om digital vård i Svenskarna och internet 2019
Fakta: Vilka använder vårdapparna mest och minst?
- De som har högre inkomst använder vårdapparna mer än de som tjänar mindre. 17 procent av användarna har en hushållsinkomst på 750 000 och uppåt, medan 5 procent av användarna har en hushållsinkomst upp till 300 000 kr.
- 20 procent av användarna är i åldern 36 till 45 år. Bara 4 procent är 66 år eller äldre.
- Något fler kvinnor, 13 procent, än män, 9 procent, använder vårdappar.
- En relativt stor del av de som använder vårdappar har barn som bor hemma, 18 procent. 9 procent har inte hemmaboende barn.
