Läs hela rapporten Svenskarna och internet 2021

Få reda på allt du vill veta om internetvanor i Sverige 2021. Du kan läsa hela rapporten direkt på webben, eller ladda ned den som PDF.

Många äldre använder internet för spel, avkoppling och kommunikation, men var femte pensionär är inte på nätet alls. Orsakerna är bland annat en oro att göra fel, och för bedrägerier och näthat.

– Hälften av de jag känner gillar inte internet alls, men den andra hälften är positiva. Flera av mina vänner är också väldigt rädda för internet. De är rädda för allt möjligt i och för sig.

Det berättar Inger Mylfalk, som är en av Sveriges ungefär 2,3 miljoner pensionärer. Hon använder själv internet varje dag, bland annat för att betala räkningar och se på SVT Play. Hon spelar också spel – Candy Crush på datorn är avkopplande, och på mobiltelefonen spelar hon korsordspelet Wordfeud med vännerna.

– Sen kollar jag ju mejlen varje dag, även om det mesta som kommer är skräppost, säger hon.

Enligt den årliga undersökningen Svenskarna och internet gör 65 procent av Sveriges pensionärer som Inger Mylfalk, det vill säga, använder internet dagligen. 15 procent använder internet mer sällan än så, och 20 procent – var femte pensionär – är inte på nätet alls. För personer som är 76 år eller äldre uppger var tredje att de inte använder internet.

Lär dig mer på Internetkunskap

Internetkunskap är en satsning från Internetstiftelsen med vardagskunskap om internet och digitala tjänster. Här kan du lära dig mer om personlig integritet på nätet och hur du gör för att bli en mer medveten användare. Klicka på rubriken för att läsa mer.

Ålder viktigaste faktorn

Det finns visserligen så kallade icke-användare av internet även i andra samhällsgrupper, som exempelvis personer med någon form av funktionsvariation eller personer som är ensamstående. Men även dessa grupper består till stor del av äldre, så åldern är en viktig faktor när vi vill hitta de som mest undviker nätet.

Enligt Svenskarna och internet är det också äldre som behöver mest hjälp med olika saker på nätet. I undersökningen tillfrågades människor ur olika samhällsgrupper och åldrar om 5 olika digitala aktiviteter – och hurvida de behöver hjälp med detta:

• Installera mobilt Bank-id
• Använda eller legitimera sig med mobilt Bank-id
• Använda en vårdapp (boka läkare digitalt via videosamtal)
• Logga in på 1177 Vårdguiden för att se recept, provsvar och liknande
• Genomföra en betalning vid köp på nätet.

Bland pensionärer svarade 35 procent att de behöver hjälp med minst en av dessa saker, och ser vi bara till de äldsta som är 76 år eller äldre är det 36 procent.

Inger Mylfalk betraktar sig själv som ganska självständig på internet, även om hon också ber om hjälp ibland. Att plocka bort appar hon inte vill ha längre från mobilen och datorn brukar hennes barnbarn få hjälpa till med. Hon tror också att hon fick hjälp på banken med att installera mobilt Bank-id.

Bank-id ett nödvändigt verktyg

Bank-id är en tjänst för att legitimera sig online och digitalt signera avtal. I Sverige har tjänsten en särställning och är i princip ett nödvändigt verktyg för de som vill använda digitala samhällstjänster och många andra ärenden på internet. Det vanligaste är mobilt Bank-id, som är en app i telefonen.

Enligt Svenskarna och internet använder ungefär hälften av befolkningen denna tjänst dagligen. Det finns andra alternativ för e-legitimering, till exempel Freja e-id, men den har bara 1 procent av befolkningen använt det senaste året, jämfört med de 86 procent som har använt mobilt Bank-id.

– Bank-id har blivit en samhällsviktig tjänst och med det kommer ansvar. Vi arbetar hela tiden med att utveckla tjänsten och vara tillgängliga för så många som möjligt, säger Andreas Bergqvist, säkerhetschef på Finansiell id-teknik som förvaltar Bank-id.

Bara 3 procent av befolkningen behöver hjälp med att använda mobilt Bank-id, enligt Svenskarna och internet. Desto fler svarar däremot att de behöver hjälp med att installera tjänsten, nämligen 13 procent sammanlagt. Att det är krångligare att installera än att använda Bank-id beror enligt Andreas Bergqvist på att det vid aktiveringen måste vara säkert att Bank-id ges ut till rätt person.

– Bank-id är en värdehandling som vi kan jämföra med ett pass. Det är din digitala identitet, och på samma sätt som när du hämtar ut ditt pass är det lika viktigt när du hämtar ut ditt Bank-id att det är rätt person som gör det. Vi arbetar hela tiden med att förbättra och förenkla hur våra användare ska installera sitt Bank-id, alltid med högt fokus på säkerhet. Du kan också alltid höra av dig till din bank och be om hjälp.

Dagny hjälper äldre

Det stora digitala hjälpbehov som finns, framförallt hos äldre, har lett till flera olika initiativ för att öka den digitala kompetensen. Ett av dem är appen Dagny, som är en kostnadsfri app där användare kan träna på att använda internet och utvalda appar. Till exempel kan man träna på att använda mobilt Bank-id, men också skicka mejl och köpa en e-biljett till kollektivtrafiken. Idén kommer från Mahdere DW Amanuel som också lett utvecklingen av appen.

– Jag har alltid varit intresserad av hur man kan använda teknik för att nå ut med samhällsinformation. För några år sedan började jag också fokusera på digitalt utanförskap bland äldre. Att inte ha grundläggande digitala färdigheter ser jag som dagens motsvarighet till att inte kunna läsa, säger Mahdere DW Amanuel.

Att inte ha grundläggande digitala färdigheter ser jag som dagens motsvarighet till att inte kunna läsa.

Otrygghet vid näthandel

Brist på kunskap och träning är bara en del av digitalt utanförskap. En annan anledning till att undvika det digitala livet handlar om oro över vad som kan gå fel. Svenskarna och internet visar till exempel att hälften av de som betalar för något på nätet känner otrygghet.

Inger Mylfalk har e-handlat någon enstaka gång, men är inte förtjust i att köpa saker på nätet. Precis som många andra tycker hon att det känns otryggt att lämna ut sitt kortnummer vid köpet.

– Man är ju orolig över att bli lurad på pengar och att någon ska kapa mitt konto. Inte för att det finns så mycket pengar där, men ändå. Det är också lättare att fastna i ett abonnemang på internet, så att det dras pengar varje månad fastän man tycker att man har sagt upp det.

Inger tror också att datorvana och oro hör ihop, och att de som aldrig hann bekanta sig med en dator innan pensionen har en nackdel. Själv har hon jobbat som sjuksköterska och började använda dator i tjänsten för ungefär 20 – 25 år sedan. Efter ett tag började hon också använda internet för att söka på olika sjukdomar och symptom. Men de som är några år äldre fick aldrig dator i jobbet och de har det svårare att bli bekväma med internet, tror hon.

– Men det har också lite med personlighet att göra. Syrran använder internet motvilligt. Om hon får ett skräpmejl så skickar hon det vidare och varnar de hon känner. Min bror däremot är fyra år äldre och han använder nätet jättemycket.

Fruktlöst att diskutera politik

En annan källa till oro på nätet handlar om risken att utsättas för näthat och andra trakasserier. I Svenskarna och internet svarar 12 procent av internetanvändarna att de känner stor oro att utsättas för näthat. Bland pensionärer är siffran ännu lite högre – 17 procent. Inger själv försökte sig på att diskutera politik på nätet inför förra valet, men det ledde ingenstans.

– Det gick inte alls. Det blev snabbt ett väldigt fult språk och en otrevlig ton. Det fanns inga sakliga argument, utan bara personliga påhopp.

Man kan hitta en person som verkar intressant, och sen direkt börja prata. Det är så lätt att få kontakt med någon på nätet.

Trots problemen tycker Inger ändå att det positiva med internet överväger och hon berättar att hon tack vare nätet har fått kontakt med många intressanta människor. Hon har börjat engagera sig i frågan om flyktingmottagande och via internet fått kontakt med både intresseorganisationer och eldsjälar.

– Man kan hitta en person som verkar intressant, och sen direkt börja prata. Det är så lätt att få kontakt med någon på nätet.

Så länge Ingers pappa levde brukade de också ringa videosamtal till varandra. Det gjorde de nästan varje dag tills han gick bort när han var 91 år gammal. De samtalen hade hon nog inte haft utan internet, tror hon.

– Det fanns ingen möjlighet att resa och träffas så ofta. Men ändå kunde vi se varandra och föra samtal. Vi hade aldrig gjort det med bara telefon, säger Inger Mylfalk.