Hur går det med läsningen i Sverige?
Var tredje svensk internetanvändare läser inte böcker alls och många unga är ointresserade av skönlitteratur. Samtidigt är digitala böcker allt mer populära alternativ för bokslukare.
För många bokälskare är julen en tid där man får möjlighet att läsa ikapp traven som ligger där hemma, men också kanske få många nya titlar under granen. Men för många andra är läsning något mer ovanligt och faktum är att många svenskar inte läser alls. Var tredje internetanvändare har inte läst eller lyssnat på en bok det senaste året, visar Internetstiftelsens årliga undersökning Svenskarna och internet.
Den senaste Pisa-undersökningen visar på en försämrad läsförståelse bland unga. Enligt Svenskarna och internet har 4 av 10 barn i åldern 8–19 år inte läst eller lyssnat på en bok alls det senaste året. Allra minst läser unga män.
Barn och ungas läsning
Hur många barn och unga läser böcker? Vilka läser inte alls och vilket bokformat gillar barn och ungdomar bäst? Här hittar du statistik om barn och ungas läsning i Sverige från rapporten Svenskarna och internet 2023.
Vad beror det på att så många unga inte vill läsa? Antropologen Katarina Graffman har forskat på ungdomskultur och sociala medier. Hon är inte förvånad över att många unga är synbart ointresserade av böcker.
– Det är inte så konstigt att svenskundervisningens fokus på skönlitteratur lämnar många unga läsare oberörda. Idén om att fly in i en fiktiv värld känns ointressant när verklighet ska skapas, och den verkligheten skapas idag på Tiktok, säger hon.
Fiktion och påhittade berättelser är givetvis fortsatt populärt både bland unga och människor i stort. Men behovet av spännande fiktion fylls kanske inte längre av böcker, utan främst av filmer, tv-serier och dataspel. Många av spelen har dessutom online-funktioner som gör det till en social aktivitet, förutom att vara en spännande historia.
Många unga föredrar verklighetsbaserat
Enligt Katarina Graffman handlar det alltså inte om att unga skulle vara ointresserade av samhället eller omvärlden. Det är snarare tvärtom, men den bästa informationen om världen hittas inte i skönlitterära böcker. Många unga som är intresserade av verkligheten tycker att det är både enklare och roligare att aktivt delta i den på sociala medier, än att sitta hemma och läsa om den.
– I det ständiga informationsbruset idag är kunskap om det "verkliga livet" ofta det väsentliga. Många fiktiva böcker känns inte verklighetsförankrade – dessa "verkliga" berättelser får man istället snabbt och lätt via sociala medier.
De verkliga berättelserna får man istället snabbt och lätt via sociala medier.
Katarina Graffman, antropolog
Hur ser det ut för vuxna då?
När det gäller bokläsningen i stort bland svenska internetanvändare har den i stort sett inte förändrats sedan 2021. Däremot har andelen som nyttjar digitala böcker ökat. Drygt en fjärdedel har lyssnat på en ljudbok det senaste året och drygt var tionde har läst en e-bok.
Även på landets bibliotek finns tecken som tyder på att digitala böcker håller på att ta fart. Susanne Rattfelt, bibliotekarie på Gällö bibliotek, berättar att utlåningen av e-böcker och ljudböcker har ökat sedan pandemin 2020. I samband med detta ökade biblioteket också antalet digitala böcker en låntagare fick låna per vecka.
– Det kan vara så att det är ungefär samma antal låntagare som tidigare, men som börjat låna fler böcker. Men vi har normalt ett ganska stadigt antal låntagare som brukar låna ungefär samma mängd varje månad. Det vi sett på senare år är att antalet lånade ljudböcker har gått om e-böckerna. Det är alltså fler som vill läsa med öronen.
Ljudböcker mer populära än e-böcker
Enligt Susanne Rattfelt har utlåningen av ljudböcker ökat stadigt sedan 2018 och framåt, parallellt med att utbudet av ljudböcker på biblioteket har ökat. Däremot har utlåningen av ljudböcker på cd-skivor rasat och där lånar biblioteket nästan inte ut några alls längre.
Emma Johansson, bibliotekarie på Skillingaryds bibliotek, har sett en liknande utveckling kring e-böcker och ljudböcker.
– 2019 skedde en stor ökning jämfört med året innan, sen har lånen fortsatt att öka för varje år. Vi lånar ut nästan dubbelt så många ljudböcker som e-böcker. Att vi erbjuder så många digitala böcker har varit väldigt uppskattat bland våra låntagare, vi har fått många positiva reaktioner, berättar Emma Johansson.
Inte självklart att en bok blir ljudbok
Författaren Jenny Holmqvist debuterade med sin roman Drift år 2021 och utkommer med sin andra bok Strålarna nästa år på bokförlaget Forum. För henne är de digitala formaten inte något hon har i åtanke när hon skriver.
– Nej, inte i det initiala skedet. Men sen när man börjar bli klar med texten så tänker man på de olika formaten, i synnerhet ljudbok. Är texten ens något som passar på ljudboks-marknaden? Min bok är rätt komplext skriven, med många tidshopp och personbyten. Allt det som en ljudbok inte ska vara egentligen!
Trots det ville förlaget satsa på att göra en ljudboks-version. Jenny Holmqvist berättar att det ändå är de tryckta pappersformaten som sålt mest, men att ljudboken har sålt mer än e-boken.
Pappersboken är fortfarande favorit
Undersökningen Svenskarna och internet avslöjar också vilket bokformat som är svenskarnas favorit. Trots tillväxten av digitala böcker är det fortfarande den klassiska tryckta pappersboken som är mest omtyckt. Hela 7 av 10 svenska internetanvändare som har läst en bok det senaste året anger pappersboken som favorit.
Böcker och läsning i Sverige
Hur många läser böcker och hur ofta? Läser de pappersböcker, ljudböcker eller e-böcker? Här hittar du statistik om läsning i Sverige från rapporten Svenskarna och internet 2023.
Också Jenny Holmqvist föredrar pappersboken för läsning, även om hon konsumerar böcker i alla de tre formaten.
– Jag föredrar absolut tryckta böcker, men det blir väldigt mycket ljudbok också för att ha tid med fler böcker. Jag läser även en del e-böcker på mobilen.
Jag föredrar absolut tryckta böcker, men det blir väldigt mycket ljudbok också för att ha tid med fler böcker.
Jenny Holmqvist, författare
Läslust kan väckas på nätet
I dagens medialandskap är litteratur bara ett av många format, som ska konkurrera med film, spel och inte minst sociala medier. Men Katarina Graffman tycker inte man ska fastna för mycket i siffrorna om läsning. Faktum är att många unga idag både läser och tycker om att läsa. Och även här fyller sociala medier en roll.
– Många unga älskar att läsa, men texterna måste ta upp ämnen och konflikter som dessa ungdomar ställs inför idag. Verklighetsskildringar är populära, men de måste vara relevanta för dagens unga. Bokläsningen har fått fäste i Tiktok och blivit en riktigt stor grej. Det visar att även unga läsare befinner sig på sociala medier!
Tiktok är den sociala medie-plattform som vuxit mest i Sverige det senaste året. Tjänsten är som mest populär bland unga födda på 00-talet, där 3 av 4 använt Tiktok under året visar Svenskarna och internet. En av de stora trenderna på Tiktok är "Booktok", en hashtagg där unga influencers delar med sig av boktips och diskuterar böcker. En slags virtuell bokklubb för unga alltså.
Booktok är en slags virtuell bokklubb för unga.
När det gäller beskrivningen av en kris för läsförståelsen i Sverige tycker Katarina Graffman att man ska sätta det hela i perspektiv. I hennes forskning har hon studerat unga av många olika etniciteter. Hon menar att många av dessa unga kan läsa texter som har ett informationssyfte och som ger kunskaper för det verkliga livet. Det känns helt enkelt viktigare för många unga att ha koll på nyheter och vara uppdaterad kring samhällsdiskussioner än att läsa skönlitteratur.
– Vi ska komma ihåg att olika grupper skolevever i Sverige skiljer sig åt markant och de som klarar läsning sämre drar ned resultatet. Här borde vi snarast fokusera på att alla skolor ska hålla samma nivå och erbjuda samma förutsättningar, säger Katarina Graffman.
