Lär dig mer på Internetkunskap

Internetkunskap är en satsning från Internetstiftelsen med vardagskunskap om internet och digitala tjänster. Här kan du lära dig mer om personlig integritet på nätet och hur du gör för att bli en mer medveten användare. Klicka på rubriken för att läsa mer.

Hur är det att börja skolan mitt i en pandemi? Förutom fysiska avstånd för elever och studenter på plats i skolan, skyndar distansundervisning och andra åtgärder i samband med pandemin på användningen av digitala verktyg.

Höstterminen 2020 är långt i från en vanlig skolstart för de cirka 1,5 miljoner elever och studenter som har börjat grundskolan, gymnasiet och högskolan. Gemensamt för alla är att Coronapandemin har satt sina spår i nya rutiner både på plats i skolan, i hur undervisningen bedrivs och för möten mellan elever, lärare och föräldrar. Det innebär också ökad användning av digitala verktyg och färre fysiska möten – något som blir särskilt utmanande för dem som är helt nya i skolan.

Annorlunda skolstart särskilt för de allra yngsta

Eva Olsen är förstelärare i språkutveckling och mentor för en förskoleklass på Solhemsskolan i Spånga. Årets skolstart skiljer sig stort från hur det brukar gå till och nya föräldrar måste till exempel både lämna och hämta sina barn på skolgården.

Detta är Digitala lektioner

Digitala lektioner är en kostnadsfri lärresurs från Internetstiftelsen med lektioner och material som täcker allt som rör digital kompetens och programmering i grundskolan. Klicka på rubriken för att besöka Digitala lektioner.

– Det är ibland en utmaning att se till att föräldrar inte går in fysiskt i skolan. Jag förstår att man som förälder vill veta och se hur det ser ut i klassrummet när man ska lämna det dyrbaraste man har i en helt ny skola. Men vi har en pågående pandemi och vi måste vara jättenoga med att se till att ingen blir sjuk.

Men Eva Olsens erfarenhet hittills är att de nya rutinerna har gjort att det blivit lättare att starta undervisningen i tid, och att kontakterna med föräldrarna många gånger har blivit fler än tidigare.

Solhemsskolan planerar också att ha föräldramöten digitalt för de högre klasserna, men försöker att hitta utrymme för en fysisk träff med de allra nyaste eleverna och deras föräldrar.

– Det är att viktigt att föräldrarna till de barn som börjar förskoleklass får en chans att lära känna läraren och en chans att träffas, så därför funderar vi på att ha föräldramötet på skolgården, säger Eva Olsen.

Ökad digital användning har lett till kompetenssprång

Annika Agélii Genlott arbetar med skolans digitalisering på Sveriges kommuner och regioner, SKR, och var projektansvarig för den nationella handlingsplanen för skolans digitalisering som lämnades till regeringen 2019. Hon konstaterar att vårens snabba omställning till en högre grad av distansundervisning har fått flera positiva effekter.

Många skolor har tagit ett skutt framåt i den digitala kompetensutvecklingen.

Annika Agélii Genlott, SKR

– I grundskolan har undervisningen under våren skett delvis på distans och det har gått förvånansvärt bra. Många skolor har tagit ett skutt framåt i den digitala kompetensutvecklingen. Omständigheterna till det är tragiska på många sätt, men vi har nog alla lärt oss mycket av att behöva anpassa oss till helt nya förutsättningar, säger hon.

Snabbspår även för högskolorna

Jan Gulliksen är vicerektor för digitalisering på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Han tycker att det är fascinerande att det som han och många andra jobbat i åratal för att försöka införa – en ökad digitalisering av verksamheten – under våren genomfördes på bara några veckor.

– Beslutet om att universiteten och högskolorna skulle bedriva undervisning på distans kom på torsdagen och vi började med digital undervisning på måndagen. Det som har varit så otroligt svårt att få folk att göra skedde över en helg. Det är en enorm utveckling och otroligt imponerande samtidigt som tekniken höll förhållandevis bra, säger han.

Det som har varit så otroligt svårt att få folk att göra skedde över en helg. Det är en enorm utveckling och otroligt imponerande.

Jan Gulliksen, vicerektor för digitalisering på KTH.

Svårare planeringsläge inför hösten

Under våren var skolorna i ett krisläge och var tvungna att snabbt anpassa sig till nya rutiner för att minska smittspridningen. Inför hösten har det osäkra läget blivit mer av ett normalläge som det är svårare att planera inför. Alternativen kan bli allt från distansundervisning för alla till delvis distansundervisning för vissa elever, och det kan pågå under längre eller kortare perioder.

– Många skolor har jobbat stenhårt för att nå upp till Folkhälsomyndighetens rekommendationer och har överlag lyckats bra med det. Nu finns det en oro hos skolledare att inte kunna leva upp till högre förväntningar på den nya vardagen, med flera olika nivåer av både fysisk undervisning på plats och digital undervisning på distans. Det är en situation som är fortsatt komplex och svår att hantera, säger Annika Agélii Genlott.

Mer kompetensutveckling behövs

Trots att det senaste halvåret inneburit ett kompetenssprång för många inom skolan finns det mycket kvar att göra.

– Alla behöver vi behärska och förstå både hur digitaliseringen påverkar skolan men också hur digital teknik kan användas för att förstärka lärandet. Det handlar mindre om att kunna sätta på och stänga av teknik, och mer om digitalisering utifrån ett lärandeperspektiv. Och då krävs det kompetensutveckling på alla nivåer från läraren i klassrummet till huvudmannen och på nationell nivå, säger hon.

Flexibiliteten riskerar att drabba likvärdigheten

Den stora utmaningen inför höstens coronaanpassningar är densamma som när det gäller digitaliseringen av skolorna i stort – nämligen likvärdigheten. Förutsättningarna för att jobba digitalt i skolan skiljer sig både beroende på tillgången till teknik, och på hur kompetensen kring användningen ser ut. Det är en av de mest prioriterade frågorna i den nationella strategin för skolans digitalisering.

Annika Agélii Genlott ser en risk i att skolornas möjligheter att göra olika i samband med Coronapandemin riskerar att öka digitaliseringsklyftan både mellan olika kommuner och mellan enskilda skolor.

– Digitalisering i skolan har sedan länge varit en fråga som tudelat människor och där man alltför ofta tagit ställning, för eller emot. Men digitalisering är en del av det moderna samhället och skolan vare sig vi vill det eller inte. Förhoppningsvis bidrar erfarenheterna från tiden under pandemin till lärdomar om hur vi på bästa sätt kan använda digitala verktyg i skolan för att förbättra lärandet, säger hon och fortsätter:

– Att ställa om till att bedriva både närundervisning och undervisning på distans under en pågående pandemi har i mångt och mycket varit ett stort experiment. Nu gäller det att vi tar tillvara och lyckas dra lärdomar av det inför framtiden på ett sätt som bidrar till ökad likvärdighet.