Nära hälften av internetanvändarna känner sig övervakade på nätet. Särskilt växer oron över att storföretag som Facebook och Google ska inkräkta på den personliga integriteten. Förtroendet för myndigheter är större, men även här har oron vuxit över tid, enligt Svenskarna och internet 2019.

De som känner sig övervakade på nätet är fler idag än de som inte gör det. 45 procent av internetanvändarna oroar sig, jämfört med 30 procent som inte känner oro. Oron över hur nätjättar som Google och Facebook hanterar användarnas uppgifter är störst. Och oron har ökat markant de senaste åren, från 29 till 46 procent sedan 2015.

Det kollektiva medvetandet om integritetsfrågor har ökat i takt med medierapporteringen.

Björn Appelgren

En bakgrund till oron och den stigande skepsisen är sannolikt de många nyhetsstormar som blåst kring storföretagen. Inte minst Cambridge Analytica-skandalen, då information från 87 miljoner Facebookanvändare läcktes och användes i politiska påverkanskampanjer.

– Det kollektiva medvetandet om integritetsfrågor har ökat i takt med medierapporteringen. Förr var vi okunniga om vad företagens affärsmodell innebar och vi hade inte koll på att de digitala fotavtryck vi lämnade efter oss. Nu har vi börjat lära oss vad det innebär att flytta ut livet på internet och sociala medier, säger Björn Appelgren, ansvarig projektledare för digital kompetens på Internetstiftelsen.
 
Att företag som Facebook samlar in data för att annonsörer ska kunna rikta träffsäker reklam till en viss målgrupp kan upplevas obehagligt, men det är långt ifrån det mest allvarliga hotet mot internetanvändarnas integritet, menar Björn Appelgren.

– Den stora risken är om företag och mindre seriösa aktörer börjar använda vår data för sådant vi inte är medvetna om eller gett vårt samtycke till, fortsätter Björn Appelgren.

Pressbild Björn Appelgren, projektledare, Internetstiftelsen
Björn Appelgren, projektledare, Internetstiftelsen

En av fem är oroliga för att bli övervakade av myndigheter

Vid sidan av oron för integritetsintrång från storföretag visar Svenskarna och internet att internetanvändarna oroar sig över risken att myndigheter inkräktar på den personliga integriteten. Här är däremot oron inte lika omfattande: en femtedel känner oro över hur myndigheter hanterar deras uppgifter. Oron har ökat över tid, med sex procentenheter sedan 2015, men ligger kvar på samma nivå som förra året.

– Skandaler om bristande säkerhet vid hantering av personuppgifter är antagligen grunden till oron. Vi är medvetna om att vår information samlas in. Men enligt Datainspektionens nationella integritetsrapport är det bara tre av tio som vet hur uppgifterna används. En annan betydande källa till oron kan alltså vara vår okunskap, säger Björn Appelgren.

Även när det kommer till myndigheters och offentlig sektors hantering av användarnas uppgifter finns det risk att informationen läcker eller hamnar i fel händer. Som när 2,7 miljoner inspelade samtal till 1177 Vårdguiden lades ut på en öppen webbserver.

– Om stat och offentlig sektor inte kan garantera att våra personuppgifter hanteras säkert, kan det dels leda till att opålitliga aktörer får tag på vår information. Men det kan också leda till att informationen används på ett sätt som gynnar ett statligt intresse.

Ett extremt exempel på hur en stat kan övervaka sina medborgare och behandla dem olika utifrån informationen de samlat in finns i Kina. Här har kinesiska staten skapat ett socialt poängsystem där medborgare rankas olika beroende på deras beteende. En person som kört för fort, rökt i en rökfri zon eller använt sociala medier, får låga poäng och kan straffas genom att exempelvis nekas möjlighet att resa med flyg inom landet.

– Även om 21 procent av svenskarna oroar sig över att bli övervakade av myndigheter finns troligen inte den typen av scenario i deras föreställningsvärld, men det är ett exempel som kan ge en tankeställare, säger Björn Appelgren.

Avslutningsvis menar Björn Appelgren att det huvudsakliga ansvaret för hur vår integritet hanteras på nätet – i en demokratisk rättsstat som Sverige – bör ligga hos lagstiftare, myndigheter och företag så att personlig information inte missbrukas.
 
– Det går aldrig att skydda sig mot att aktörer med skumraskintressen letar efter information, men samhället måste ta ansvar över att säkerheten är så pass hög att känslig data inte är lättåtkomlig, eller läcker av misstag, avslutar Appelgren.

Läs mer om den ökande oron i rapporten Svenskarna och internet 2019. På sajten internetkunskap.se kan du fördjupa dig i hur du gör för att öka din integritet på nätet.

Fakta – svenskars oro för övervakning på nätet

Sedan år 2015 har oron för att stora företag som Google och Facebook inkräktar på vår personliga integritet ökat med hela 17 procentenheter. Under bara det senaste året har oron ökat med 4 procentenheter till att landa på att 46 procent av internetanvändarna känner oro.

Yngre personer tenderar att känna sig övervakade på nätet men är samtidigt mindre oroade över storföretagens inkräktande på den personliga integriteten. 
Den åldersgrupp som känner sig mest oroad över att storföretagen ska inkräkta på personlig integritet är 26–45-åringar. Ju högre upp i åldrarna, desto mindre är oron.

När det gäller oro över att myndigheter inkräktar på den personliga integriteten visar rapporten att män är mer oroade än kvinnor. Även utbildningsnivå påverkar, ju högre utbildning desto mindre oroar vi oss för övervakning från myndigheter.