Traditionella medier som tv, radio och tidningar är viktigast för politiskt innehåll tycker svenska väljare, och förtroendet för informationen på sociala medier är mycket lågt. Men de unga går i täten när det gäller att ta del av politiskt innehåll på kanaler som Instagram, Twitter och Tiktok.

Inför riksdagsvalet 2014 tog inte ens hälften av svenska väljare del av politisk information på nätet. Men därefter gick utvecklingen snabbt. Vid valet 2018 hade internet blivit en viktigt kanal både för att sprida och samla information.

Läs hela rapporten Svenskarna och internet: Valspecial 2022

Allt om internet som informationskälla och arena för politisk diskussion. Du kan läsa hela rapporten direkt på webben, eller ladda ned den som PDF.

I höst är det dags för val igen, och internet är i idag inblandat i det mesta. Även traditionella medier som tidningar, tv och radio finns på internet. Dessutom har sociala medier blivit allt viktigare, alltså plattformar som Facebook, Twitter, Instagram och Tiktok. Där kan ett stort antal användare samtala och dela information. Nästan 3 av 10 svenska internetanvändare tar del av politiskt innehåll varje dag via sociala medier. Det visar Svenskarna och internet: Valspecial 2022, en delrapport av den årliga undersökningen med fokus på politik och nätet.

Men traditionella medier som tv, radio och tidningar är fortfarande de viktigaste källorna för politiskt innehåll. Över hälften av svenska internetanvändare tar del av politisk information från tv och nyhetstidningar varje dag. Hela 81 procent av Sveriges internetanvändare svarar att tv är en viktig källa, medan bara 4 procent svarar att den är oviktig. Här kan vi jämföra med Facebook, som bara 22 procent tycker är en viktig källa, och 46 procent tycker är oviktig.

Lågt förtroende för politisk information på sociala medier

Sociala medier hamnar också i botten när vi jämför vilka kanaler och källor svenska väljare tycker är pålitliga. För tv svarar 60 procent att större delen av den politiska informationen där är pålitlig. För Facebook däremot är det bara 4 procent som anser att större delen av informationen är pålitlig. Istället svarar 34 procent att bara en liten del av den politiska informationen på Facebook är pålitlig. Och hela 19 procent svarar att inget alls av den politiska informationen där går att lita på.

Hela 19 procent svarar att inget alls av den politiska informationen på Facebook går att lita på.

Hur kommer det sig att förtroendet för sociala medier är så lågt? Särskilt eftersom så många ändå tar del av politiskt innehåll där? En möjlig förklaring är att så mycket olika slags information trängs på våra sociala medie-flöden. Det kan därför vara svårt att värdera informationen, och för varje pålitligt inlägg kan det finnas tio andra som inte är det. 

En invändning mot det är att större delen av det politiska innehåll som väljarna möts av på sociala medier faktiskt består av artiklar och nyhetsinslag. De kommer från traditionella medier som SVT, TV4 eller Dagens Nyheter, med relativt högt förtroende. Jannike Tillå är affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen som ligger bakom undersökningen Svenskarna och internet.

– Detta är en intressant fråga. Vår undersökning svarar inte på varför förtroendet för innehållet i sociala medier är så lågt. Men kanske handlar det om i vilken kontext man möter innehållet. På sociala medier trängs annonser, vänners inlägg, roliga videoklipp och mer seriösa artiklar om vartannat. Det kräver att vi stannar upp och värderar innehåll av helt olika karaktär. Kanske väljer man då att dra allt innehåll över en kam?

Unga väljare dras till Instagram

En grupp sticker ut i undersökningen, och det är de unga. Bland pensionärer tar 8 av 10 del av politiskt innehåll på tv dagligen, men bland personer födda på 00-talet är det bara 2 av 10 som gör det. För unga är istället sociala medier en viktig kanal för politisk information, och särskilt plattformen Instagram är populär. Hela 47 procent av personer födda på 00-talet svarar att de tar del av politiskt innehåll på Instagram en gång i veckan eller oftare. Nästan varannan förstagångsväljare tycker att Instagram är en viktig källa för politisk information.

Förstagångsväljare litar generellt mer på politisk information i olika kanaler, särskilt traditionella medier. Men förtroendet för politisk information på sociala medier är lågt även bland förstagångsväljare – rentav något lägre än genomsnittet. Till exempel svarar 60 procent av förstagångsväljarna att bara en liten del eller inget av den politiska informationen på Instagram går att lita på. För Facebook är samma siffra 74 procent.

– Om man tittar på förstagångsväljarna så skattar de sina förmågor i digital källkritik högre än äldre väljare. Det kan tyda på att de känner sig tryggare i att värdera innehåll. Det hänger sannolikt ihop med att de yngre generationerna fått undervisning i digital källkritik i skolan. Och att de är mer frekventa internetanvändare över lag, säger Jannike Tillå.

"Nätet ger en mångfaldig bild av den politiska arenan"

Moa Hjort är 22 år gammal och höstens riksdagsval blir hennes andra. Hon använder i princip bara nätet och sociala medier när hon tar del av politisk information. Hon tycker att det är viktigt med källkritik, men också ganska naturligt.

– Jag tycker att nätet ger mig en mångfaldig bild av den politiska arenan. Jag kan läsa och tolka informationen själv, men också se och höra hur andra läst och tolkat samma information. Ser jag någonting som verkar konstigt på mina sociala medier kollar jag upp det direkt på en mer säker plattform, som SVT eller DN. Eller så går jag direkt till ursprungskällan, berättar hon.

Det är också stor skillnad mellan olika slags sociala plattformar, tycker Moa Hjort.

– Är frågan om jag litar på all information jag hittar på Tiktok är svaret nej. Det är viktigt att alltid tänka kritiskt och fundera på vad som är rimligt. Det är alltid bra att ha en trovärdig källa som man kollar ofta för att få bekräftelse på något man hört. Ännu viktigare är det att jämföra trovärdiga källor med varandra.

 Är frågan om jag litar på all information jag hittar på Tiktok är svaret nej. Det är viktigt att alltid tänka kritiskt och fundera på vad som är rimligt.

Moa Hjort

Kan desinformation påverka valet?

Politisk information kan vara avgörande för hur man lägger sin röst på valdagen. Med sociala medier har också begrepp som trollfabriker, påverkanskampanjer och fake news blivit allmänt kända. Mer än hälften av Sveriges internetanvändare svarar att de känner stor oro för att desinformation kommer att användas för att påverka utgången i valet 2022. Jannike Tillå är inte förvånad över siffrorna, och menar att risken för desinformation blivit en del av den politiska arenan.

– Falsk och vilseledande information är ett reellt hot och vi är många som ser detta i våra flöden varje dag. De aktörer som vill påverka arbetar ofta systematiskt. De är också mycket skickliga på att väcka våra känslor som i sin tur ökar risken att vi delar vidare utan att tänka till. Därmed blir vi omedvetna smittbärare av desinformation, säger Jannike Tillå.

Moa Hjort håller också med om att risken för desinformation är något att ta på allvar, men menar ändå att internet i det stora hela är bra för att hitta och bedöma politisk information.

– Jag är orolig för att andra inte förstår källkritik, och de kan påverkas hårt av politisk desinformation. Självklart är det viktigt att vara kritisk mot det man läser på främmande sidor och förstå att desinformation finns och skapas av en anledning. Men nätet ger dig också en chans att kolla upp andras argument snabbt och peka ut falsk information, säger hon.