Så är de ungas digitala liv

Youtube, Snapchat, och Tiktok. 2000-talister har sina egna digitala plattformar och ett eget sätt att använda dem på. Många föräldrar upplever att de har koll på vad deras barn gör på nätet – men barnen svarar att de inte vet allt.

Barn födda under 2000-talet har växt upp jämsides med internet och utvecklingen av sociala medier. Så många som 9 av 10 skolbarn använder sig också av sociala medier. De populäraste plattformarna är Youtube, Snapchat och Tiktok. Det visar den senaste upplagan av rapporten Svenskarna och internet. Via de sociala medierna chattar unga med sina kompisar och strömmar allt från film och musik till nyheter och instruktionsvideor.

Ser hellre video än läser text

Video har växt som kommunikationsmedel och det flesta unga föredrar det framför andra typer av medier. Till exempel har inte ens hälften av högstadie- och gymnasieeleverna läst en pappersbok det senaste året, visar Svenskarna och internet. Många använder också hellre sociala medier för att ta del av nyheter istället för digitala tidningar.

Katarina Graffman är antropolog och affilierad forskare vid institutionen för kulturantropologi och etnologi i Uppsala. Hon har studerat ungas medieanvändande i flera år och hon ser en tydlig förändring i hur unga använder sociala medier och tar till sig information idag.

Unga ser och känner snarare än läser och tänker. Det är något som blir tydligare i takt med att allt mer innehåll blir rörligt.

Katarina Graffman, antropolog

– Unga ser och känner snarare än läser och tänker. Det är något som blir tydligare i takt med att allt mer innehåll blir rörligt. De lär sig på andra sätt än genom att läsa text, till exempel via Youtube, säger Katarina Graffman.

Youtube är den populäraste videoplattformen i Sverige. De flesta som är 8 år eller äldre använder Youtube för underhållning. Men uppemot 6 av 10 använder det även för att se instruktionsvideor och lära sig, visar siffror från Svenskarna och internet.

Tiktok används nästan bara av unga

En annan populär videoplattform är Tiktok, som till skillnad från Youtube nästan bara används av unga. Högstadieelever använder det allra mest – enligt Svenskarna och internet använder 54 procent av högstadieeleverna Tiktok varje dag, och 64 procent använder tjänsten varje vecka.

– Jag använder Tiktok ganska mycket. Jag tycker att Tiktok har fått oförtjänt dåligt rykte bland vuxna. De är rädda för att vi ska se något dåligt där. Men vad du ser på Tiktok beror ju helt på vilka du följer. Jag följer bara personer som inspirerar mig eller som får mig att skratta.

Det säger Stella Kellerman som är 14 år och högstadieelev i Stockholm. Förutom Tiktok använder hon Instagram och Pinterest dagligen för att inspireras. Och Whatsapp för att chatta med sina kompisar.

Stella Kellerman framför växtbeklädd vägg. De ungas digitala liv.
Stella Kellerman är noggrann med bilderna hon lägger upp på instagram.

Pratar med vänner i slutna grupper

Whatsapp är dock inte den vanligaste plattformen som högstadieelever använder för att chatta. Siffror från Svenskarna och internet visar att 81 procent av alla högstadieelever använder Snapchat för att kommunicera med sina vänner. En sak som skiljer Snapchat från många andra sociala medier är att de meddelanden som skickas försvinner ett kort tag efter att mottagaren öppnat dem.

– Dagens ungdomar väljer ofta att vara i slutna grupper på sociala medier, istället för att posta offentligt. Eftersom vi har haft sociala mediekanaler under en längre tid nu börjar en sorts digital normalitet uppstå. Användandet har gått från att posta frukostbilder i flödet på Facebook till att fungera som meningsfullt relationsskapande, säger Katarina Graffman.

Enligt Katarina Graffman är de stängda chattgrupperna också mycket aktiva.

– Unga lever i ständig kontakt med sina vänner. Många fattar inte egna beslut utan att kolla med sitt nätverk först. I och med tekniken har det blivit möjligt att spegla varenda liten detaljfråga i livet med sina vänner. Det här är ett av flera tecken på att vi använder sociala medier på väldigt olika sätt. Jag tror att det är väldigt svårt att sätta sig in helt i ungas digitala liv som vuxen. Men självklart bör det finnas en dialog mellan oss, säger Katarina Graffman.

Bra förutsättningar efter dialog med föräldrar

Hur bra koll har då föräldrar på vad deras barn gör på internet, egentligen? I Svenskarna och internet svarar 7 av 10 föräldrar att de har rätt bra koll. Samtidigt svarar 2 av 3 unga att föräldrarna inte vet allt som de gör på nätet.

– Mina föräldrar vet inte om allt jag gör eller alla jag pratar med på sociala medier nu längre. Men vi har pratat om internet och sociala medier hemma sedan jag var liten. Jag vet om de risker som finns, säger Stella Kellerman.

Precis som med tidigare generationer går det kanske inte att helt förstå sig på och veta vad barnen gör. Jannike Tillå är affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen. Hon tycker att det viktigaste för föräldrar är att försöka sätta sig in i barnens liv och prata om det.

– Som förälder är det viktigt att försöka förstå sitt barns digitala tillvaro tidigt. Sätt dig in i det digitala livet lika mycket som du gör i det analoga livet. Internet är en naturlig del av livet som pågår hela tiden för barn. Jag tror det är värre att säga till ett barn att de inte får vara på ett ställe där alla deras vänner är. Snarare borde vi prata med barnen om hur de kan vara säkra, säger Jannike Tillå.

Pressbild Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen. De ungas digitala liv.
Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen

"Vi har växt upp med sociala medier"

Stella Kellerman förstår att många föräldrar är oroliga för att deras barn inte är säkra på nätet. Samtidigt tycker hon inte att de ska underskatta den unga generationen.

– Vi kan det här, vi har växt upp med sociala medier och vi har växt in i dem. Vi har blivit varnade för internet hela våra liv. De flesta av mina vänner känner till de faror som finns och vet vad de ska göra för att inte bli utsatta på nätet. Men sen väljer vissa att ta risker ändå. Bland mina vänner är det de som har haft jättestrikta regler för sociala medier hemma som gör det.

Många unga blir utsatta för oönskade kontaktförsök på nätet

Svenskarna och internet visar att var fjärde högstadieelev har blivit utsatt för oönskade kontaktförsök på nätet det senaste året. Runt 1 av 10 högstadieelever har också tagit emot stötande bilder från personer de inte känner. I båda fallen är tjejer något mer drabbade än killar.

– Oönskade kontaktförsök är svåra att förhindra. Här är det extra viktigt att inte skuldbelägga barnen så att de känner sig trygga med att de kan komma till oss som föräldrar när något obehagligt händer på nätet, säger Jannike Tillå.

Många föräldrar oroas över barnens digitala liv och tiden de spenderar framför skärmen. Det finns delade meningar kring vad ökad skärmtid bidrar till. Men hälften av högstadie- och gymnasieeleverna säger att de känner sig mer sociala av skärmtiden. Katarina Graffman menar att en bra start kan vara att ta sig an frågan från ett annat håll.

– Jag tycker att skärmtid är dåligt att utgå från. Det är viktigare att prata om innehållet som barnen tar del av än själva tiden.

Två killar tittar ner på en iPad och ler lite. De ungas digitala liv.
Hälften av gymnasie- och högstadieeleverna känner sig mer sociala framför skärmen.

Leder ökad skärmtid till psykisk ohälsa?

Enligt Svenskarna och internet upplever 8 av 10 skolbarn att de får kritik för sin skärmtid hemma. Stella Kellerman berättar att hon är trött på att skärmtiden ses som mindre värd.

– Det går ju att göra så himla många saker på telefonen. Jag kan lära mig ett språk, en dans, läsa en bok eller rita. Men om jag gör allt på min telefon är det nästan som att folk ser ner på det. Det är ju egentligen samma sak som att sitta med en bok eller ett ritblock. Även om jag har mycket skärmtid så har jag ju fortfarande gjort saker?

Jag kan lära mig ett språk, en dans, läsa en bok eller rita. Men om jag gör allt på min telefon är det nästan som att folk ser ner på det. Det är ju egentligen samma sak som att sitta med en bok eller ett ritblock.

Stella Kellerman

Det finns röster som menar att sociala medier och ökad skärmtid är anledningen till att psykisk ohälsa ökar bland unga. Stella Kellerman tycker att det är något missvisande.

– Det går inte att peka ut enstaka anledningar till varför en grupp mår dåligt. Vi mår dåligt för att vi är människor, för att vi känner saker. Det är helt naturligt. Visst, statistiken visar att problem kopplade till psykisk ohälsa har ökat, men det tror jag handlar om att vi pratar om det mer. Det är mer normaliserat att må dåligt idag. Jag och mina vänner har inga problem med att prata med varandra när vi mår dåligt, säger hon.

– Jag säger inte att folk inte mår dåligt av sociala medier. Men jag tror inte att det är den enda anledningen. Personligen mår jag sämre av skolan än vad jag gör av sociala medier.


Relaterat