Tillgången till internet har radikalt förändrat vårt sätt att leva. Här listar vi de förändringar som har påverkat våra internetvanor mest sedan millennieskiftet.

”Den stora frågan för framtiden är hur långt internet kommer att sprida sig? Kommer internet att i likhet med radio och television bli en teknik för alla eller kommer en tredjedel av befolkningen att stå utanför?”

Frågorna ställdes i förordet till Svenskarna och internet 2003. Undersökningen Svenskarna och internet startades ett par år tidigare, och syftet var att följa hur svenskarnas användning av internet utvecklades.

Jag trodde inte att internet skulle bli så totalt genomgripande.

Olle Findahl

Internets påverkan på både individ och samhälle har blivit större än vad många kunde ana för 20 år sedan. Det finns fortfarande människor som inte använder internet, även om de är inte så många. Icke-användarna 2020 har också hamnat i ett digitalt utanförskap som gör att de är utestängda från många vardagliga samhällstjänster.

– Jag trodde själv inte när vi började göra undersökningen att internet skulle bli så totalt genomgripande, säger Olle Findahl, pensionerad professor i medie- och kommunikationsvetenskap och den som under 16 år sammanställde och analyserade resultaten från Svenskarna och internet.

År 2000, när Svenskarna och internet ges ut för första gången och bara några år efter att internet introducerats i Sverige, hade hälften av svenskarna tillgång till internet hemma. Andelen fortsatte sedan öka något varje år och 2019 hade i princip alla, 98 procent, internet. 

Diagram 1.1 Andel av befolkningen (16+ år), Tillgång till internet i hushållet, år 1995-2019

Långsamma uppkopplingar hämmade utvecklingen

Vid millennieskiftet när Svenskarna och internet startade anslöt sig de flesta till internet med modem. Detta upplevdes dock av många som krångligt och det verkade få människor att använda internet mindre än de annars skulle gjort. En annan bidragande faktor till att många inte använde internet var även att man betalade minuttaxa för sitt surfande. 

Det fanns en ganska stor tekniktröskel i början.

Olle Findahl

– Det fanns en ganska stor tekniktröskel i början. Internetanvändning var väldigt begränsad för många under de första åren. Även om tillgången till internet steg fort ökade inte användningstiden på samma sätt, säger Olle Findahl.

Internets barnsjukdomar illustreras tydligt med diagrammet här nedanför. Många var missnöjda med hastigheten, hade ofta tekniska problem och tyckte att surfande mest innebar att man fick vänta och vänta. 

Missnöje med internet, andel av internetanvändarna. Här uppdelade i grupper efter hur många år man använt internet.

I början fungerade internet framför allt som en informationskanal för användarna. Två av de vanligaste aktiviteterna år 2000 var att söka information om sin hobby och att surfa runt.

Den låga överföringskapaciteten för modem gjorde att möjligheterna för mediekonsumtion och underhållning var begränsad. Att visa bara ett foto kunde ta minuter, och att lyssna på en ljudfil eller se en film tog betydligt längre tid än så.  

De tre största förändringarna som påverkat våra vanor på nätet

Under de senaste 20 åren har internet gått från att vara något vi använder ibland till att gränsen mellan offline och online är på god väg att helt suddas ut. Olle Findahl pekar ut de tre största förändringarna som skett och som alla, på olika sätt, bidragit till att vi använder internet allt mer;

  • bredbandsutbyggnaden
  • den mobila revolutionen
  • sociala medier

Med bredband använde fler internet varje dag

Låt oss börja med bredbandet. År 2000 hade sex procent av befolkningen tillgång till bredband. Utbyggnaden gick sedan i rasande takt och växte från 2003 med ungefär 10 procent varje år. 2010 hade i princip alla internetanvändare bredband och spridningen i hela befolkningen låg på 84 procent. 

Diagram 1.1 Andel av befolkningen (18+ år) som har och haft tillgång till internet och bredband i hemmet under åren 2000 till 2010.

– Telefonmodemen var inte roliga, det blev mycket lättare att vara på internet med bredband. En stor tröskel försvann. De som fick bredband använde internet till fler saker och hade en mer positiv attityd till internet än modemanvändare. Det var inte hastigheten som var den stora skillnaden utan själva uppkopplingen, säger Olle Findahl.

I undersökningen kan man se att när en person gick från modem till bredband trefaldigades tiden hen tillbringade på internet. Istället för att använda internet någon gång i veckan blev vi nu dagliga användare. 2010 var två av tre svenskar dagliga användare av internet.

Diagram 1.6 Andel av befolkningen som är dagliga användare av internet.

Tack vare utbyggnaden av fibernätet, som gav betydligt högre hastigheter än till exempel ADSL (bredband via telefonnätet) och kabel-tv, fick vi under 2010-talet allt snabbare uppkopplingshastigheter. 

Diagram 1.2 Andel av befolkningen (16+ år), Bredbandsuppkoppling hemma, år 2010-2019 * 2018-2019 delades frågan om mobilt bredband upp i två alternativ: Mobilt bredband via mobil och ej via mobil - diagrammet visar de båda alternativen sammanslagna.

3G och Iphone visar vägen för den mobila fasen

Nästa stora steg i utvecklingen inleddes i slutet av 2000-talets första decennium. Den mobila tekniken hade nu blivit så pass bra att vi började gå från att använda internet på fasta platser till att alltid kunna ha internet med oss i fickan. 3G är tekniken som gör det möjligt och Iphone-telefonen från Apple är produkten som gör det lätt att använda.

Läs mer om hur 3G som teknik och Iphonen som produkt fick oss att använda internet var vi ville på Internetmuseum.

2009, året efter att Iphone börjat säljas i Sverige, fick deltagarna i Svenskarna och internet för första gången svara på om de har tillgång till mobilt bredband – 9 procent svarade ja.

Tre år senare konstaterade Olle Findahl i förordet till 2012 års rapport att Sverige nu var inne i den mobila eran. Hälften av den svenska befolkningen använde internet i mobilen. Ökningen av mobilt internetanvändande fortsatte de kommande åren, även om det inte gick lika fort som i början. 

Diagram 1.9 Andel av befolkningen (12+ år) som har en eller flera datorer, smarta mobiler, surfplattor eller uppkopplade prylar (internet of things) i hemmet, år 2011–2018. Uppkopplade prylar mäts för första året.

Spridningen av smarta mobiler, med en brant stigande kurva under de första åren som sedan planar ut, liknar spridningskurvan för internet. Den stora skillnaden denna gång var att utvecklingen drevs på av de unga, snarare än av tjänstemän.

Mobiliteten skapar nya tjänster och beteenden

Precis som när vi gick från uppringt internet via modem till bredband ökade både frekvensen och tiden vi la på internet kraftigt när vi kunde surfa varifrån vi ville. Istället för att gå ut på webben och surfa fram till en sida eller tjänst började vi använda appar i våra mobiler.

Till exempel fick vi kartappar med GPS-funktion, träningsappar och mobilspel. Den snabba spridningen av smarta mobiler banade också väg för mobilt bank-id. Genom att erbjuda smidig identifiering förenklade tjänsten användningen av en rad digitala tjänster som, tillsammans med betalappen Swish, gjorde att sedlar och mynt blev allt mer sällsynta i våra plånböcker.

Diagram 3.4 Andel av befolkningen (66+ år), Använder Mobilt Bank-ID respektive Swish, år 2015–2019

2012 är också året som surfplattan får sitt genombrott, den användes då av var femte svensk. Allra populärast var den bland barnfamiljer och ungdomar. Spridningen av surfplattan gick sedan från 5 procent till 53 procent på bara tre år.

Sociala medier – användargenererat innehåll och nya makthavare

Den tredje stora förändringen sker när webben börjar bygga på interaktion och samarbete snarare än statiska hemsidor. Med andra ord bloggar, sociala nätverk och användargenererat innehåll.

Om de flesta aktiviteter online tidigare varit övervägande män som ägnat sig åt blev det nu tjejer och kvinnor som tog på sig ledartröjan.

Ett frö såddes redan under andra halvan av 1990-talet med svenska sociala nätverk som Lunarstorm och Skunk samt tidiga bloggar. Den riktiga blogg-boomen kom sedan i mitten av 00-talet. 

I Svenskarna och internet 2009 var det 12 procent av befolkningen som uppgav att de antingen har eller har haft en blogg. 

Om de flesta aktiviteter online tidigare varit övervägande män som ägnat sig åt blev det nu tjejer och kvinnor som tog på sig ledartröjan och både skrev och läste bloggar i större utsträckning än män. Den här utvecklingen fortsatte när bloggarna senare byttes ut mot sociala medier som Facebook och Instagram.

Användningen av sociala medier ökade snabbt under sina första år och 2019 använde fyra av fem svenskar sociala medier.

Facebook startades 2004, Youtube året därefter och Twitter 2006. Samtliga sajter bygger på användarnas material.

Första gången Svenskarna och internet ställde frågor om sociala nätverk är 2007, endast ett år efter att Facebook öppnade upp för alla att gå med.

Sociala medier var ännu inte ett begrepp utan i rapporten pratades det om webbgemenskap, eller community. Drygt var tionde svensk uppgav 2007 att de var medlemmar i någon form av community, medan tre procent hade en blogg. Bland de yngre deltagarna i undersökningen var siffrorna betydligt högre, där en av tre var medlem i ett community och 7 procent bloggade.

Åren som följde ökade användningen för varje år. 2019 använde drygt fyra av fem svenska internetanvändare sociala medier.

Diagram 7.1 Andel av internetanvändarna (12+ år), Besöker sociala medier minst någon gång respektive dagligen, år 2010-2019

Internetstiftelsen räddar undersökningen från att gå i graven

Samtidigt som många spännande resultat presenterades under Svenskarna och internets första år kämpade organisationen som startat undersökningen, World Internet Institute, med att hitta finansiering för att kunna fortsätta. 

Organisationen hittade till slut vad de sökte hos Internetstiftelsen som såg nyttan av att det fanns tillförlitlig och tillgänglig statistik på ämnet. Vi gick först in som finansiär 2007 och tog efter ett par år över ansvaret för att driva undersökningen vidare. Sedan dess har vi fortsatt jobba med att utveckla undersökningen.

Nya frågor läggs hela tiden till för att kunna följa och analysera utvecklingen av internetanvändningen i Sverige och bidra med insikter som gör att digitaliseringen av samhället kan ske på välinformerad grund. Årets rapport släpps den 15 december på Svenskarna och internets webbplats. Det kommer även gå att se en presentation av årets rapport online. Anmäl dig till eventet här.

Om Svenskarna och internet

  • Svenskarna och internet är en årlig undersökning av svenska folkets internetvanor, hur användningen av internet utvecklas och digitaliseringen av samhället.
  • Svenskarna och internet är den svenska delen av World Internet Project , ett internationellt forskningsprojekt där ett trettiotal länder deltar. Sedan år 2010 är Internetstiftelsen huvudman för den svenska studien. Rapporten baseras på intervjuer utifrån ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige. 
  • Alla rapporter som publicerats sedan starten av undersökningen år 2000 finns fortfarande att läsa. Du hittar alla utgivna rapporter här. 
  • Sedan flera år tillbaka publiceras undersökningen både som webbversion och som pdf. I webbversionerna kan du ladda ner både bilder på diagram och själva datan i tabellform.